Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0480Underrättelse hur man skall skaffa förråd på nöthår och skintoBerckenmeyer, B N
1780, febr.

UNDERRÄTTELSE HURU MAN ICKE ALLENAST KAN FÖRSKAFFA ET BÄTTRE, UTAN ÄFWEN YMNOGARE FÖRRÅD PÅ NÖTHÅR OCH SÅ KALLAT SKINTO.

Nöthår är mycket begärligt av allmogen men en bristvara, som ofta måste köpas utifrån. Om man tillhåller pigorna, att varje morgon med en styv karda borsta kreaturen kan mycket nöthår eller skinto samlas.

För att pigorna skall göra ett bra arbete föreslås, att de får del av håret och på så sätt kan göra en inkomst för egen del.

----------------------------
 
0481Berömliga företagandenAnonym
1780, febr.

BERÖMLIGE FÖRETAGANDE.

Brukspatron Leonard Magnus Uggla har på egen bekostnad öppnat en vattenväg från Upperuds bruk till segelleden i Vänern. Han har dessutom byggt ett magasin och en väg för att underlätta godstrafiken vid bruket.

I Arbrå socken gjordes ett sammanskott till en inrättning för fattiga barns undervisning i kristendom. Dessutom anslogs medel till en fond för koppympningens befrämjande.

I Stockholm inrättades en virkestork, som skall betjäna snickarna i trakten med torrt virke av allehanda slag.

----------------------------
 
0482Kungörelse angående berättelser om gjorda försök i lantbruketPatriotiska Sällskapet
1780, febr.

KUNGÖRELSE ANGÅENDE BERÄTTELSER OM GJORDE FÖRSÖK I LANDTBRUKET.

Kungl. Patriotiska Sällskapet uppmanar att insända beprövade försök till lantbrukets gagn. Meningen är att så småningom ge ut dessa i skrift.

----------------------------
 
0483Anmärkningar angående väderleken för januari 1780Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0484Om rikets skada av salpetersjuderierAnonym
1780, mars

OM RIKETS SKADA AF SALTPETER-SJUDERIER

Redan för 70 år sedan när sjudare ville koka salpeter på Strömsholm och Kungsör, menade riksrådet Tessin att det skulle skada husen och kosta mer, än vad salpetern vore värd. Även Hårleman säger 1749 att salpetersjudningen är skadlig för landet. Man kan jämföra med de misslyckade saltsjuderierna, som tidigare fanns i bl.a. Bohuslän. Skogen blev helt fördärvad. Alla länder har något, som är bättre och rikligare än andra. Skaparen har menat, att länderna genom att köpa och sälja till varandra får kommunikation. Länderna kring Medelhavet har ju sitt salta vatten, som de med enkla medel kan utvinna salt ur.

Visserligen kan vi med mycket arbete och vedbrand frambringa litet salpeter, men Ostindien säljer till mindre kostnad. Den viktigaste skadan är, att gödseln försvinner från åkern. Nu får vi lov att köpa säd utifrån, därför att våra magra åkrar inte kan producera tillräckligt.

Enligt all byggnadskonst skall hus byggas på fast grund. Nu är salpetersjudaren enligt lag tillåten att gräva under husen, ibland så mycket att de sjunker och syllarna blir liggande på marken. Denna massa blandas med vatten och blir stående i kar i huset, spridande mögel på säden, som med möda torkats.

De största orättvisor uppdagas också. Den bonde som har god jord men ingen skog, slipper salpetertillverkningen på sin egendom. Den som har mager jord, men skog, tvingas delta.

På danska tiden visste våra sydligaste provinser inte vad salpetersjudning var och hade de finaste skogar. Knappt blivet svensk egendom förstördes de, då 1664 förordningen om salpetersjuderierna infördes.

På orter med mycket skog skulle salpetersjuderier anläggas och metoden genomföras med minsta möjliga vedanvändning.

----------------------------
 
0485Avhandling om gårdsjournalerApelblad, J
1780, mars

AFHANDLING OM GÅRDS-JOURNALER

På varje egendom borde finnas en gårdsjournal, där all odling och alla försök beskrivs. Detta vore vid ombyte av ägare av största vikt, då den tillträdande fick veta allt om sin gård. Detta bör gälla de egendomar, som säljs och inte ärvs.

----------------------------
 
0486Berättelse om gjorda försök med såning av väppling och andra gräsfrönÅslander, E Ersson, J
1780, mars

BERÄTTELSE OM GJORDE FÖRSÖK MED SÅNING AF WÄPLINGS OCH ANDRA GRÄSFRÖN

Patriotiska Sällskapet har pläderat för artificiella ängar. Jag har gjort vissa försök. Jag sådde havre och väppling med god förtjänst. I en beteshage, där det syntes spår av gamla åkrar, men ingen minns när de brukades, sådde jag också väppling och havre efter att ha plöjt och gödslat. Detta utländska frö kanske inte tålde svenska vintern. Det kom inte upp.

Tidigare har jag torkat på hässjor, men det har inte blivit bra. Nu slår jag tidigt på morgonen, vänder gräset ett par gånger under dagen och sätter på kvällen upp i volmar. Nästa dag likadant och sedan inkört.

----------------------------
 
0487OrterAnonym
1780, mars

ORTER

Lund. Här såddes en besvärlig åker med Alpercurus med gott resultat.

Penningby. Luzern och St Foin har inte lyckats, däremot rajgräs, klöver och frommental.

Örebro. Frommentalsfröet jag köpte från Patriotiska Sällskapet kom inte förrän på midsommarafton. Såddes strax och kom upp trots torka. Ett gott frö.

----------------------------
 
0488Försöksprojekt till sädesaxens jämnande vid skärningen på åkern, innan de på maskin avskäras att falla i säckenNorberg, Jonas
1780, mars

FÖRSÖKNINGSPROJEKT TILL SÄDESAXENS JÄMNANDE WID SKÄRNINGEN PÅ ÅKERN, INNAN DE PÅ MACHINEN AFSKÄRES AT FALLA I SÄCKEN

För femton år sedan gjordes på begäran en maskin, som skär av sädesaxen. Den finns till beskådande på Modellkammaren i Stockholm.

Försök gjordes, men då säden var slagen med lie, blev axens höjd ojämna och det tog tid att lägga dem tillrätta. Jag har prövat att slå med skära och då kommer axen jämnare. Då kan axen skäras av med maskin. Maskinen finns med ritning och beskrivning, men ännu behövs mer tankar hur man skall få axen jämna, innan de klipps av.

----------------------------