Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0476Att plantera vide till tunnbandSehman, Thomas Bergius, P
1780, febr.

AT PLANTERA OCH ANSA WIDE TIL TUNNEBAND.

Råd hur man skall plantera vide, som skall användas till tunnband. Man stryker hela tiden av skotten utom i toppen och böjer dem. För att inte stormen skall skada, slår man ett band runt flera kvistar och böjer dem samtidigt.

----------------------------
 
0477Anmärkning angående vildsenap och åkerkålAnonym
1780, febr.

ANMÄRKNING ANGÅENDE WILDSENAP OCH ÅKERKÅL.

Att sålla säden i sådan harpa att ogräset skiljs ifrån samt att på hösten skära av stjälken. Roten kommer att ruttna under vintern. Vildsenap anses vara ett av de mest svårutrotade ogräsen.

----------------------------
 
0478Bot för kontrakte lemmar (lemmar med kramp)Anonym
1780, febr.

BOT FÖR CONTRACTE LEMMAR.

Under juni månad gräves den kontrakterade lemmen ned i en gödselstack och hålles där i 12 timmar. Så fort den upptages, strykes den med olja och viras in i en handduk. Inkommen i huset tvättas den med ett kok av söttuppor, rosmarin, gråbo och lavendel.

Under tiden i gödselstacken kan äggöl, kallskål och vinsoppa intagas. Skulle kuren inte hjälpa göres den om nästa år.

----------------------------
 
0479Om svinkreaturs framfödande över vinternAnonym
1780, febr.

OM SWINKREATURS FRAMFÖDANDE ÖFWER WINTERN.

Vid midsommartiden samlas kvistar av albuskar, som torkas och blandas med agnar för att dryga ut fodret. På sommaren hålles svinen i en inhägnad, så att de inte kan springa fläsket av sig. Dessutom kan man då ta vara på gödseln.

Artikeln insänd av signaturen "Hushållare äfven i det lilla".

----------------------------
 
0480Underrättelse hur man skall skaffa förråd på nöthår och skintoBerckenmeyer, B N
1780, febr.

UNDERRÄTTELSE HURU MAN ICKE ALLENAST KAN FÖRSKAFFA ET BÄTTRE, UTAN ÄFWEN YMNOGARE FÖRRÅD PÅ NÖTHÅR OCH SÅ KALLAT SKINTO.

Nöthår är mycket begärligt av allmogen men en bristvara, som ofta måste köpas utifrån. Om man tillhåller pigorna, att varje morgon med en styv karda borsta kreaturen kan mycket nöthår eller skinto samlas.

För att pigorna skall göra ett bra arbete föreslås, att de får del av håret och på så sätt kan göra en inkomst för egen del.

----------------------------
 
0481Berömliga företagandenAnonym
1780, febr.

BERÖMLIGE FÖRETAGANDE.

Brukspatron Leonard Magnus Uggla har på egen bekostnad öppnat en vattenväg från Upperuds bruk till segelleden i Vänern. Han har dessutom byggt ett magasin och en väg för att underlätta godstrafiken vid bruket.

I Arbrå socken gjordes ett sammanskott till en inrättning för fattiga barns undervisning i kristendom. Dessutom anslogs medel till en fond för koppympningens befrämjande.

I Stockholm inrättades en virkestork, som skall betjäna snickarna i trakten med torrt virke av allehanda slag.

----------------------------
 
0482Kungörelse angående berättelser om gjorda försök i lantbruketPatriotiska Sällskapet
1780, febr.

KUNGÖRELSE ANGÅENDE BERÄTTELSER OM GJORDE FÖRSÖK I LANDTBRUKET.

Kungl. Patriotiska Sällskapet uppmanar att insända beprövade försök till lantbrukets gagn. Meningen är att så småningom ge ut dessa i skrift.

----------------------------
 
0483Anmärkningar angående väderleken för januari 1780Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0484Om rikets skada av salpetersjuderierAnonym
1780, mars

OM RIKETS SKADA AF SALTPETER-SJUDERIER

Redan för 70 år sedan när sjudare ville koka salpeter på Strömsholm och Kungsör, menade riksrådet Tessin att det skulle skada husen och kosta mer, än vad salpetern vore värd. Även Hårleman säger 1749 att salpetersjudningen är skadlig för landet. Man kan jämföra med de misslyckade saltsjuderierna, som tidigare fanns i bl.a. Bohuslän. Skogen blev helt fördärvad. Alla länder har något, som är bättre och rikligare än andra. Skaparen har menat, att länderna genom att köpa och sälja till varandra får kommunikation. Länderna kring Medelhavet har ju sitt salta vatten, som de med enkla medel kan utvinna salt ur.

Visserligen kan vi med mycket arbete och vedbrand frambringa litet salpeter, men Ostindien säljer till mindre kostnad. Den viktigaste skadan är, att gödseln försvinner från åkern. Nu får vi lov att köpa säd utifrån, därför att våra magra åkrar inte kan producera tillräckligt.

Enligt all byggnadskonst skall hus byggas på fast grund. Nu är salpetersjudaren enligt lag tillåten att gräva under husen, ibland så mycket att de sjunker och syllarna blir liggande på marken. Denna massa blandas med vatten och blir stående i kar i huset, spridande mögel på säden, som med möda torkats.

De största orättvisor uppdagas också. Den bonde som har god jord men ingen skog, slipper salpetertillverkningen på sin egendom. Den som har mager jord, men skog, tvingas delta.

På danska tiden visste våra sydligaste provinser inte vad salpetersjudning var och hade de finaste skogar. Knappt blivet svensk egendom förstördes de, då 1664 förordningen om salpetersjuderierna infördes.

På orter med mycket skog skulle salpetersjuderier anläggas och metoden genomföras med minsta möjliga vedanvändning.

----------------------------