Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0449Om fårs bortskaffande som olovligen kommit på annans markAlströmer, Clas
1779, dec.

OM FÅRS BORTSKAFFANDE, SOM OLOFLIGEN KOMIT PÅ ANNANS MARK.

Bestämda regler för att lösa tvister om får kommer in på annans mark.

----------------------------
 
0450Om vilda fårAlströmer, Clas
1779, dec.

OM WILDA FÅR.

Om man äger vilda får tillsammans, och den ene vill göra dem tama men inte den andre, vinner den som vill göra fåren tama.

----------------------------
 
0451Om någon går ensam i en annans hageAlströmer, Clas
1779, dec.

OM NÅGON GÅR ENSAM I ANNANS HAGE.

Märker någon får han inte äger skall han böta.

----------------------------
 
0452Om hundarAlströmer, Clas
1779, dec.

OM HUNDAR.

Om hund skadar annans får ges jämngott får igen.

----------------------------
 
0453Om fimpt eller förbud för fårAlströmer, Clas
1779, dec.

OM FIMPT ELLER FÖRBUD PÅ FÅR.

Tre olika förbud redovisas, då djuret skall vara borta ur annans hage.

----------------------------
 
0454Huru man i annas hage gå skallAlströmer, Clas
1779-dec.

HURULEDES MAN I ANNANS HAGE GÅ SKAL.

Böter om får går över gränsen till annans hage.

----------------------------
 
0455Att tämja fårAlströmer, Clas
1779, dec.

AT TÄMJA FÅR.

Ahlströmer redovisar försök att ha får ute under vintern. Han varnar för värme, som skadar fåren.

En utredning om feldatering av fårlagen (Göide-Brefwer).

Senare datering.

----------------------------
 
0456Om rotympningAnonym
1779, dec.

OM ROTYMPNING.

Ett engelskt sätt att ympa som är snabbare än det vanliga. På våren skär man en kvist och sammanfogar med en rotbit, som man också skurit loss. Roten sättes ned lodrätt i bördig jord. Efter bara ett par år kan man plantera det nya trädet, sedan man skurit bort den gamla roten. Metoden är så enkel, att även torpare och inhyseshjon kan klara det.

----------------------------
 
0457Att koka välling av mesost, grädda bröd i pannor och erhålla smör vid ystningAnonym
1779, dec.

AT KOKA WÄLLING AF MISSOST, GRÄDDA BRÖD I PANNOR OCH ERHÅLLA SMÖR WID YSTNING.

Riv mesost och slå på kokande mjölk. Denna välling överträffar t.o.m. choklad. Gör henne ännu bättre genom att tillsätta några droppar rosenvatten.

Häll degen i en panna. Täck med en plåt på vilken är en eld. Gräddas snabbt och bevarar både det spiritueusa och det molatila, så att det blir mer välsmakande än annat bröd.

Plockostar skäres i strimlor och täcks med kokande vatten. När det lupit samman tages det upp och hanteras på vanligt sätt. Vattnet ställs att svalna. Då bildas en oljig hinna, som skummas och omröres. Blir som smör.

Plockostar är små ostar, som görs när man har små kvantiteter mjölk. De saltas och när man fått tillräckligt många plockas de sönder och bereds till vanlig ost. Prästerskapet, särskilt i Västergötland där man har ont om bete, får sådana ostar i tionde.

----------------------------