Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0004Försök att tillreda vin av svenska bär och frukterSchultz, D V C
1776, sept

FÖRSÖK AT TILREDA WIN AF SWENSKA BÄR OCH FRUGTER.

Ofta har jag undrat, varför man inte i Sverige tillreder vin av de inhemska bär och frukter som enbär, hallon, lingon, fläder, blåbär, odon och svarta vinbär m. m. Dessa växer utan skötsel i motsats till de utländska druvorna. På en del herrgårdar tillreds vin, men resultatet blir ett välsmakande vatten, som inte har någon vinstyrka och snart för- störs och blir till ättika.

Jag vill nu meddela allmänheten min kunskap. Man pressar ur saften ur bären eller frukterna och kokar tills 1/3 är inkokad. När saften svalnat läggs öljäst i och kärlet täcks med varma täcken. När jäsningen kommit igång tappas saften på ankare eller fat. Sprundet sättes löst i tills det slutat jäsa och täpps då helt till. Efter två, tre månader hälls det över i andra kärl och blir bäst, om det får stå i flera år innan det tappas på buteljer. Sedan slår man på franskt brännvin eller svenskt, som hällts över något välsmakande t.ex. hallon eller smultron. Man kan också hänga en påse med krossade körsbärskärnor eller bittermandel, eller vad man vill. Vinet tar smak.

Har gjort försök i liten skala och har inte råd att utöka verksamheten. Skulle dock önska att någon ville prova i större skala, vilket skulle kunna bli lönsamt.





----------------------------
 
0005Berättelse om ängsskärans ymniga växt i Blekinge länLindwall, Joh.
1776, sept

BERÄTTELSE OM ÄNGSKÄRANS YMNOGA WÄXT I BLEKINGE LÄN

Serratula tinctoria Linnei, ängsskär, är en av våra förnämsta inhemska färgväxter. Färgerierna borde taga reda på priset och låta Konungens Befallningshavare kungöra detta. Det skulle stimulera allmogen att skörda och sälja. Detta kan inte skada bondens äng och barnen kan läras att samla detta färggräs. Deras lätta fötter skada inte ängen. Boskapen vill inte äta denna torra och sträva växt.

Vinner detta Kungl. Patriotiska Sällskapets bifall uppmuntras jag att meddela andra nyttiga saker, som glömts av allmogen.
----------------------------
 
0006Nyheter från orterna om årsväxtenAnonym
1776, sept

TIDNINGAR IFRÅN ORTERNA OM ÅRS- WÄXTEN, SÅ MYCKET ÄNNU HUNNIT INKOMMA.

Här i Leksand har årsväxten varit så ymnig, att även åldriga personer ej minns så stor Guds välsignelse. Menigheten tror, att Gud, under vår store Konungs sälla regering, mer och mer förnyar våra dagar, som de fordom var.

Grödan på Öland är ganska härlig. Men när den Högste så välsignar landet, blir lantmannen förlägen med sin avsättning. I städerna betalas bara 6 daler kopparmynt tunnan för spannmålen. Och hur skall det räcka till utskylder och tjänstefolkets löner?

Biskötseln sprider sig här på orten. Många bönder har redan 10 kupor, som i år varit lönsamma.





----------------------------
 
0007HuskurerAnonym
1776,sept

HUSCURER

Herr La Marié har med framgång nyttjat medel mot insektsbett ì efter en metod som han fått ur Braminernas medicin och som ì används i hela Asien. Den stungne gnids in med kalk. Därefter ì gnids han med saltvatten, som förorsakar en jäsning. Han sköljdes ì sedan ofta med vatten och var efter ett par timmar helt ì återställd.

En man som spottat blod i flera månader efter ett fall och ì inte blivit återställd trots läkares olika ordinationer, blev ì botad av en bonde. En kalvmage öppnades och löpet siktades med ì litet vatten. En tesked löpe blandades med ett glas mjölkvälling, ì som intogs tre gånger om dagen i tre veckor. Då var patienten ì helt återställd. 4 andra personer är också botade med samma kur.

Kungl. Patr. Sällskapet har till de flesta av landets ì stapelstäder utdelat instrument till drunknades vederfående och ì dessutom en medalj av 10 dukaters vikt till den, som räddar någon ì med denna metod.

Den 29 juli föll en man från bryggan i Rhonefloden och fördes ì bort av strömmen. Han återfanns först efter 3/4 timme och syntes ì fullkomligt död. Han fördes till hospitalet och behandlades ì med denna metod och efter ett par timmar återhämtade han sig.

Magistraten i Rochelle har låtit dela ut askar med instrument ì till den drunknades vederfående. Tidigare vågade man inte röra en ì drunknad för att inte bli pliktfälld, nu utdelas belöningar till ì dem, som räddar en drunknad. Skulle personen trots behandling ì avlida betalas halva summan ut.

----------------------------
 
0008Utdrag ur svenska tidningarMonnet
1776, sept

UTDRAG UR ÅTSKILLIGA SWENSKA TIDNINGAR, INNEHÅLLANDE MÄRKWÄRDIGHETER I HUSHÅLLNING, HANDEL, NATURKUNNIGHET M M.

Tidigare sätt att rena dåligt vatten handlar om kokning och silning. Herr Monnets sätt är att göra silkaren högre och spänna sildukar i tre lager och lägga sand eller kvarts på dukarna. Sanden bör dock renas med skedvatten först. Man kan använda kopparkärl till kokning, då hettan gör att kopparen inte avger något skadligt. Stillastående vatten som grönskat kan med denna metoden göras välsmakande, vilket är viktigt, då man kan ta från fästningsgravarna. Salt vatten kan inte renas utan destillering.

Sätt att bringa hampa till samma godhet som lin. Koka en lut med kalk, som får svalna. Låt hampan ligga 24 timmar och sedan kokas 2 timmar. Den torkas i skuggan och bultas och tillreds som lin.

Sätt att bringa en svensk skinka till samma godhet och smak som en hamburgisk. Skinkan gnides under 7 dagar med en blandning av salt och pudersocker. De kommande två veckorna gnides den med salt och salpeter. Sedan röks den över ekved.

Sätt att göra närande mjöl. Herr Parmentier i Paris har genom att torka gammalt bröd och sedan stött det och torkat det igen, framställt ett närande mjöl. Lite av detta mjölet och lite smör och vatten kokas till en brödsås, med vilken man underhållit flera soldater. Mjölet kan sparas i hundrade år om det skyddas för skadedjur. Parmentier har själv ätit och inte trots stark rörelse känt sig hungrig.

I Göteborgstrakten har slaktats en oxe, som vägde ovanligt mycket och var fet. Han hade uppfötts på finskuren vårråghalm och fingröpt havre och rå potatis. Vattnet han druckit var blandat med bönmjöl.

----------------------------
 
0009Handelns märkvärdigheterAnonym
1776, sept

HANDELS MÄRKWÄRDIGHETER.

Från Stockholm utskeppades 1775: 30678 tolfter bräder, 73541 tunnor tjära och beck, 4610 skeppspund koppar och mässingstråd, 223259 skeppsp järn, 889 skeppsp spik, 3669 skeppsp alun, 10942 tunnor råg, 243 fat öl, 895 stycken sparrar och bjälkar för en summa av 446692 daler kopparmynt.

Från Göteborg samma varor men även stångjärn, manufakturjärn och rökt sill för en summa av 505632 daler.

Sill till utrikes orter 73966 tunnor, till inrikes orter 20627 tunnor.

Från Kristinehamns metallvåg och lastageplats Hult har utskeppats tillsammans 23880 skeppspund.

1775 förtullades i Göteborg 2528 åm brännvin, 1230 åm franskt vin, 217554 skålpund kaffebönor. Insaltades 112269 tunnor sill varav 630 har rökts. 1441 fat tran har kokats.
----------------------------
 
0010Konster och näringarAnonym
1776, sept

KONSTER OCH NÄRINGAR

På Tumba pappersbruk har man gjort lyckade försök att återvinna papper. Man har löst upp gammalt papper och tagit bort svärtan och tillverkat nytt papper.

Fabrikör Eckerman har gjort färgtryck på bomull med ståltråd. Mönstren är ganska vackra och tygerna har använts till tapeter på Ulriksdals Lustslott, men kan även användas till kläder.

Från Stockholm hör man med fägnad att från södra och västra Sverige har köpts mycket svensk grannlåt. Silkes- och trådblonder, manschetter och engageanter tillverkade i Vadstena, men lika vackra som de utländska.

I Strömstad har byggts ett trankokeri och ett rökhus för sill. Tranen avsätts mest i norr.

----------------------------
 
0011SädespriserAnonym
1776, sept

SÄDES-PRISER

I Malmö kostade rågen 14 daler, kornet 8, havren 5.

I Uppsala kostade vetet 24 daler, rågen 16, kornet 16, havren 10. Allt i silvermynt per tunna.

----------------------------
 
0012Sällsynta händelser i naturenAnonym
1776, sept

SÄLLSYNTE HÄNDELSER I NATUREN

Den 5 januari var det lägsta vattenstånd i Marstrands hamn någonsin. Likadant var det vid Nya Elfsborgs lilla hamn.

Sedan nyårsdagen har sillen gått till i Strömstad. Ett fartyg med 500 tunnor avgick till Irland.

----------------------------