Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0374Om mullvadars utrotandeAnonym
1779, juni

OM MULLWADARS UTDÖDANDE

Kräftor släpps in i gångarna och de täppes till. Kräftorna kan leva där ett halvår.

Tidigare har jag beskrivit en pust att blåsa in svavelrök i gångarna. Tyvärr flyttar mullvaden bara och återkommer ännu mera uppretad. Jag har nu konstruerat en järnfälla eller snarare en råttsax, som betas med morötter. På en vecka fångades 80 mullvadar.

----------------------------
 
0375RappningAnonym
1779, juni

OM RAPPNING

Rappningen föll av på mina skorstenar. En murarmästare från Kinnekulle kom varje år för att laga. Jag gjorde då en kalkmurning, som nu hållit i 13 år. Man tar den bästa kalken, lägger den med vatten hoprörd i en grop ett år att syras. Blandar sedan med fin sand. Ju mer man ältar, desto bättre. Här höll 4 personer på i 6 timmar. Lägger man i svinhår blir rappningen starkare. Man skall inte utföra detta arbete i solsken, då rappningen spricker.

Patriotiska Sällskapet borde ge ut instruktion till murarmästare, så att man slapp alla klåpare.

----------------------------
 
0376Om bikupors storlek och formCollin, Sven
1779, juni

OM BI-KUPORS STORLEK OCH FORM

Klimatet, honungsdrägten och svärmarnas storlek skall vara avgörande vid kupornas storlek. De bli alltså olika på olika ställen.

När flera svärmar kommer på en gång blir det besvärligt. Intill bihagen får inte växa buskar och träd, där svärmen slår till. Små ruskor av en, gran eller tall sättes tätt framför kuporna. Så snart bina satt sig i ruskan, dras den upp och bina förs till kupan.

Skattningen sker uppifrån eller nerifrån. Uppifrån kan visen skadas.

----------------------------
 
0377Utdrag ur brev från Ekeblad till OxenstiernaEkeblad
1779, juni

UTDRAG AF ÖFWER.JÄGMÄSTAREN EKEBLADS BREF TIL HERR BARON OCH RIDDAREN AF KONGL WASA-ORDERN, S G OXENSTIERNA

Glimtar från en resa i Norrland. Hälsingeplogen används i hela Norrland. Den ångermanländska tröskmaskinen förtjänar uppmärksamhet. Den 16 juni såg vi midnattsolen vid Torneå och finnarnas forsfärd, vilket var hiskeligt. Naturen är vacker och bördig. Ett riktigt Eden. Borgmästar Rameen har planterat fruktträd. De hålla för en vanära att köra med oxar, men äter dem. Nu har jag med brännvin och tobak övertalat mina drängar att använda oxar, sedan jag själv kört ett par.

----------------------------
 
0378Uppgift att föda svinkreatur med hackelseAnonym
1779, juni

UPGIFT, AT FÖDA SWINKREATUR MED HACKELSE

Det vanligaste sättet om inte drank finns är att föda grisar med agnar. Dessa kan ibland vara kvarsittande på halmen och mer gynna nötkreaturen. Så länge brännvinsbrännandet fanns understödde det svinens föda. Jag har med hackelse av råghalm fött mina svin i fyra månader. Hackelsen har blivit blött med enbärslag och påströdd med mjöl och agnar. Hackat granris ratade svinen.

----------------------------
 
0379,Att sylta körsbär med honungAnonym
1779, juni

AT SYLTA KIERSBÄR MED HONUNG

En lag av honung kokas och silas. Bären kokas sedan i honungen. Klarbär har den egenskapen att de krypa ur sitt skinn tre gånger och in igen. De förvaras i sin lag.

----------------------------
 
0380Att sylta nyponAnonym
1779, juni

AT SYLTA NIUPON

Nyponen rensas från kärnor och fnas, så att de ser hela ut. En lag av honung och vatten kokas och silas. Lagen slås över bären, burken överbindes och förvaras svalt.

----------------------------
 
0381Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1779, juni

BERÖMLIGE GERNINGAR

Vid min resa i Halland hörde jag om en församling, som häftade i skuld efter en kyrkreparation. I sockenstämmoprotokollet stod de åtgärder man skulle vidtaga.

1) varje matlag skulle plantera två kappar potatis på våren och själva sälja till hösten. 32 skilling skulle gå till kyrkan, resten fick de behålla.

2) om någon inte hämtar sin potatis eller inte brukar den, skall han ändå betala 32 skilling.

3) skulle någon råka ut för missväxt, skall han bli hjälpt.

Kyrkoherde Anders Hagelbeck i Skara har beslutat skänka 350 riksdaler till gymnasiet. Han vill ha råd hur pengarna skall användas. Först och främst hur pengarna skall placeras, så att de i framtiden ger mest. En skolbyggnad och en lärarbostad samt stipendier är hans egna förslag.

Cajsa Bosdotter och dragon Mjällman har lidit mycket vid en eldsvåda och får hjälp.

----------------------------
 
0382Kungl. Patriotiska Sällskapet har utställt följande belöningsämnePatriotiska Sällskapet
1779, juni

KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET HAR UTSTÄLT FÖLJANDE BELÖNINGS-ÄMNEN

Då det går åt mycket vidjor vid tillverkningen av silltunnor i Göteborg, utsätts en prissumma till den som börjar odla pil. Likaledes till den som planterar en svensk växt, som ger indigofärg.



----------------------------