Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0037Om jorddammars fördelaktiga anläggningAnonym
1776, dec

OM JORD-DAMMARS FÖRDELAKTIGA ANLÄGGNING, SAMT NYTTAN DÄRAF TIL OLÄNDIG MARKS UPODLING, OCH FISK-PLANTERING

För några år sedan gjordes en damm på 4 1/2 tunnlands vidd på en mossbelupen äng. Genom två stora diken på sidorna erhölls jorden till vallen, som lades lös. Torv från 1 alns djup användes till vallens beklädnad.

Dammen rundades på insidan till två halva paraboliska linjer, som möttes vid vattnets utlopp, medan utsidan var rak. Dammen var alltså bredast på mitten. Dammen anlades på hösten och vattnet frös. Dammen har aldrig läckt. Det tog nio dagsverken att bygga den. Vattnet skulle användas att bevattna gräset. Detta misslyckades.

En annan damm byggdes och där planterades ut 2000 rudor. De fångades sedan ganska feta. Små kärr och dälder bör nyttjas till sädesväxt och fiskodling. Men landet bör också utdikas, mossan avbrännas och jorden röjas för att först under en del år så havre och sedan göra fiskdamm

----------------------------
 
0038Anmärkning över sättet att tillverka vinAnonym
1776, dec

ANMÄRKNING WID SÄTTET AT TILREDA WIN AF SWENSKA BÄR OCH FRUGTER, INFÖRDT I SEPT. MÅNADS JOURNAL

Vin får inget kallas, som ej är tillrett av druvsaft, som självjäser. Andra frukter och bär, som måste urlakas med hjälp av vatten och tillsättas med jäsämne, borde kallas dryck, eller som engelsmännen kallar det cider, när det är gjort av äpplen eller päron.

Jag har gjort försök med hallon, som har söt saft och jäser av sig själv men fått ett ofullkomligt vin. Vinbär skulle också kunna tänkas, om man får dem billigt. Enligt Schultzes förslag skulle man koncentrera saften genom kokning och tillsättning av jäst. Men denna dryck kan man inte kalla vin. Jag har gjort försök med svarta vinbär, vilka krossats och fått jäsa utan tillsatser. Denna dricka är god. De utpressade bären påfylls med öl eller svagdricka.

Jag har bryggt dricka av enbär, genom att hälla kallt vatten på. Vörten kokas och sedan görs som vanligt med dricka. Svavlingen tillgår på det sättet, att man sätter svavlet över eld utan att det börjar brinna. Linnetyg dras genom svavlet och hängs på en ståltrådskrok ned i kärlet och antändes. Tyget tas bort, när svavlet brunnit av.

----------------------------
 
0039Underrättelse om slagghusbyggnadAnonym
1776, dec

UNDERRÄTTELSE OM SLAGGHUS-BYGGNAD

Man använder de slagg som överallt i Bergslagen ligger i slaggvarparna. Grunden läggs av gråsten. Man bygger två brädväggar intill varandra och häller murbruk, kalk och slaggsten emellan. Dörrar och fönster passas in och när allt torkat tas väggarna bort. Efter rappning får muren lika utseende som en tegelstensmur. Där slagg finns är detta ett utmärkt och billigt byggmaterial.

Man kan också med fördel bygga av slaggtegel, som blir vid tackjärnsblåsningarna och rinner ner i formar som tegelstenar. I Falun är en del tvåvåningshus uppförda av slagg.

----------------------------
 
0041Utdrag ur brev från af SillénSillén, af
1776, dec

UTDRAG AF ET BERF IFRÅN HERR CANCELLIE-RÅDET AF SILLÉN. RYDA KONGSGÅRD I UPLAND

Det största byggnadsfel, som begås, är att man inte bygger källare. Detta leder till skogsbrist och onödigt arbete. På nästan varje hemman och torp finns en särskild byggnad som källare. Förfäderna byggde gärna husen på hälleberget för att spara jord och där kan ju ingen källare finnas. Ett annat sätt att slippa öda skog är att bygga källarvalv av sten och om de inte få rum under huset, så täcka dem med torv och jord och lämna dem alldeles utan överbyggnad. Soldaten Erik Pärsson, som är klensmed från Dalarna och tjänat i Finland spränger sten och bygger välvda källare. Han har lärt upp sin son och även andra.

----------------------------
 
0042Att sätta gul färg på linne, bomull och ylleAnckarström, J J
1776, dec

AT SÄTTA GUL FÄRG PÅ LINNE, BOMULL OCH YLLE, UTAN AT NYTTJA ÄNGSKÄR ELLER BJÖRKLÖV

Polygonum Hydropiper i Linnés Systema heter på svenska jungfrutvål. Är en bitter ört, bekant för sin korroderande kraft och nyttjas i medicinen. Äts inte av kreaturen. I två vetenskapliga verk beskrivs dess förmåga till att ge beständig gul färg. Den är billigare än ängsskäran och finns överallt.

----------------------------
 
0043Ur Gazette d'AgricultureAnonym
1776, dec

UTUR GAZETTE d'AGRICULTURE

Det är bevisat, att champinjoner och murklor är helt utan näringsvärde och endast belastar magen. Kan dock förhöja smaken. En skicklig kemist i Paris har bevisat att gamla champinjoner kan ge förgiftningar. De små spindlar, som lägga ägg i svampen kan ge upphov till dödliga sjukdomar. Man hinner inte räkna dem som avlider av detta. Detta antal förökas dagligen, utan att man tager varning. Om allmänheten ej lyssnar, får man inte tröttna att varna. Fyra personer i närheten av min stad åt murklor. Två är redan döda och de andra två överlever knappast.

----------------------------
 
0044Särdeles händelse i naturenAnonym
1776, dec

SÄRDELES HÄNDELSE I NATUREN

Berry, en kunnig lantbrukare i Liverpool har ett körsbärsträd, som burit frukt i år och ännu en gång under året fått fullkomligt mogna bär.

----------------------------
 
0045Beskrivning på den mullharv, som är omnämnd i Stockholms veckobladGeyer, Carl Gustaf
1776, dec

BESKRIFNING PÅ DEN MULLHARV, SOM ÄR OMNÄMND UTI STOCKHOLMS WECKOBLAD N:O 74 OCH HWARS RITNING ÄR ÅSTUNDAD I N:O 80

Harven består av två medar av björk. Beskrivning och ritning finns. Nyttan är, att den inte tröttar djuren så mycket som andra harvar. Vid starkt regn, som gör att jorden blir hård, är denna kulharv tjänlig, då den inte river upp säden. Även när man skall plöja upp mossar är den utmärkt.

----------------------------
 
0046Berättelser från landsorternaHülphers, Abrah. Abr:son
1776, dec

BERÄTTELSER IFRÅN LANDSORTERNA OM ÅRSWÄXTEN M M

Den åker som nyttjas under Västerås stad, sås första året med råg och andra med korn. Tredje året vilar den och göds. Årsväxten har i år varit god, särskilt gott hö. Förra året måste boskap slaktas på hösten, då höet inte räckte. Rågen ger inte lika mycket som vanligt, då kornen varit små. Vete och havre odlas inte mycket här. Ärter odlas bara till husbehov och har angripits av mask och ohyra. Hampan, som av kammarkollegiet blivit anbefallt, har inte trivts. Tobaken däremot har blivit fin och odlas mycket. Lin lyckas inte. Humle finns endast till stadens behov. Jordfrukter har blivit mer eller mindre lönande. Kålen dålig. Trädgårdar finns inte här vid staden, men på en av mina gårdar har jag börjat bygga upp en odling. Skog finns inte i vår trakt och vedbranden är dyr. Denna trakt är tänkbar för hushållare, om det inte blir svårare.

Anmärkningar i samma ämne meddelade av kronobefallningsman herr Abraham Törneroos boende 3/4 mil från Västerås,

Åkerbruket har ökat de sista 20 åren, då spannmålspriserna höjts. På östra sidan om staden är jorden lösare och trädes med stock, medan västra sidan är lerig och fordrar plog. Man använder sig av tvåsäde. Några har försökt med tredelning, två åkrar sås, den tredje vilar, för att få mer till djuren. De har snart återgått till tvåsäde. Ängen är inte mycket utbredd här. Mossan måste vändas och ängen dikas. Betet är på orten knappt och genom uppodlingar avtar det än mer. Jag fick min faders tillstånd att underkvista skogen och lade riset över mossan. Nu växer gräs. Årsväxten var ganska god. Allmogen här sår rågen för tjockt. Potatisplantering har allmogen inte mycket håg för. Hampa sås nu och även lin, tobak mycket lite. Trädplantering är inte mycket, ej heller rotfrukter.

----------------------------