Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0367Om fattiga barns uppfostranAnonym
1779, juni

OM FATTIGA BARNS UPFOSTRING

Jag liknar barn vid träd, som ur en kärna skall växa till ägarens nytta. För barnuppfostran fordras, att göra barnen skickliga till Skaparens lov, samhällets tjänst och det de skall ärligen försörja sig med.

Andra länder med stor folkmängd har bättre än vi, med vår folkbrist. Den Kungl. Författningen tillåter äktenskap från 18 års ålder i Finland och 19 års ålder i Sverige. Detta för att befrämja folkökning. Gott och väl, men hur sköter vi de unga. Hur stoppar vi utflyttningen till andra länder?

Den fattige med många barn kvider över, att han inte kan försörja dem. De förgås ofta i sjukdomar, köld och svält. Tiggeriet är stort, vilket hindrar föräldrarna att fostra barnen i kristlig anda och lära dem arbete och hantverk. De växer upp i lättja, blir veka till arbete och hamnar ofta på brottets bana.

I varje socken borde dessa barn intagas på fattighuset och av klockaren, som innan han fått tjänsten, skall visa att han kan undervisa och lära dessa barn kristendomskunskap. De skall också lära läsa. En kvinna skall ha omsorg om deras vård och hålla noga tillsyn över dem. Flickorna skall dessutom lära sig spinna, sy, sticka och laga. Vid tilltagande ålder skall de sedan gå i lära hos någon näringsidkare.

Klockarna skall kunna åderlåtning och koppympning samt vara försedda med läkeböcker. De skall hjälpa de fattiga, som inte kan anlita en läkare och betala på ett apotek.

----------------------------
 
0368Välmenta anmärkningar angående hushållningen på ÖlandAnonym
1779, juni

WÄLMENTE ANMÄRKNINGAR, ANGÅENDE HUSHÅLLNINGEN PÅ ÖLAND

Öland är i anseende till sin storlek den landsort, som är fruktbarast. Den underhåller 526 båtsmän. Folket sysselsätts mest i lantbruket utom på norra Öland, där stenbrytning och kalkbränning förekommer. Tyvärr ger inte jorden den avkastning den skulle kunna på grund av vanskötsel. Deras största olägenhet är brist på skog. De sakna också stängsel, så att hela åkrar blir uppätna av kreaturen. Skörden måste ske samtidigt. Det innebär att en del bönder måste skörda omogen säd. De ser inte den förmån de skulle få, om de av all stenskärven i jorden byggde varaktiga stenmurar.

Det är förbjudet att fälla minsta träd eller buske. Överallt finns skogvaktare och jägmästare, som ofördröjligen anmäler om så skett. Deras lön är liten och de får del av böterna, alltså anmäler de. Skogarna bevaras inte med detta, det gör bara skogen dyr. Skogarna ägs inte av bonden, på vars mark träden står, utan vem som helst kan göra anspråk på den. Varje bonde skulle äga sin skog och vara ansvarig för ekarna enligt lag. På det sättet skulle han vårda sin egendom.

----------------------------
 
0369Om Lindstedts bengaliska medicinfrönGadd, Pehr Adrian
1779, juni

OM JUSTITIE-RÅDET LINDSTEDTS BENGALISKA MEICINAL-FRÖN

Försök som gjorts i Åbo med de av Patriotiska Sällskapet översända frön har inte lyckats. Endast några har växt.

----------------------------
 
0370Annotationer över rön och försök med in- och utländska höfröslagJörlin, Engelberth
1779, juni

ANNOTATIONER ÖFWER RÖN OCH FÖRSÖK MED IN- OCH UTLÄNDSKA HÖFRÖ-SLAG, FÖR ÅR 1778; SÅDDA I PARADIS-LYCKAN WID LUND OM VÅREN DEN 16 APRIL, PÅ 3 TILL 4 QUADRAT ALNARS JORD, OGÖDSLAD LERA

Redogörelser för 21 växter, som ingick i försöket.

----------------------------
 
0371Utdrag ur brev i samma ämneAnonym
1779, juni

UTDRAG AF BREF, I SAMMA ÄMNE

Redogörelser från Östergötland och Dalarna angående frö, höfrö, luzern och treffel, som provodlats på några ställen.

----------------------------
 
0372Om gödning med fiskrensBergnehr, Lars
1779, juni

OM GÖDNING AF FISK-RÅK

Genom brevväxling med handelsman Bagge junior i Göteborg, har jag fått tips om ett gödningsmedel. Han berättar, att tusentals tunnor med sillrense kastas i sjön. Jag har använt det lilla fiskråk, som blir i mitt hushåll till gödsling av meloner och gurkor. Det har givit rekordstora meloner.

Bagge varnar för den svåra stanken. För att undvika detta gör jag så, att jag lägger renset i gravar, som täcks med sand, jord, granris eller vad man har. Denna gödning borde utnyttjas.

----------------------------
 
0373Beskrivning på en blekstege eller flotteAngerstein, J S
1779, juni

BESKRIFNING PÅ EN BLEK-STEGE ELLER FLOTTA

Den vattenånga, som särskilt vårtiden stiger upp vid stakar och kvistar i vattnet, skulle utnyttjas för blekning. Jag har konstruerat en stege, som sättes i vattnet. Nu kan en person snabbt vattna väven. Blekningen går dubbelt så fort på vattnet och vid regnväder behöver man inte befara röta. Beskrivning finns.

----------------------------
 
0374Om mullvadars utrotandeAnonym
1779, juni

OM MULLWADARS UTDÖDANDE

Kräftor släpps in i gångarna och de täppes till. Kräftorna kan leva där ett halvår.

Tidigare har jag beskrivit en pust att blåsa in svavelrök i gångarna. Tyvärr flyttar mullvaden bara och återkommer ännu mera uppretad. Jag har nu konstruerat en järnfälla eller snarare en råttsax, som betas med morötter. På en vecka fångades 80 mullvadar.

----------------------------
 
0375RappningAnonym
1779, juni

OM RAPPNING

Rappningen föll av på mina skorstenar. En murarmästare från Kinnekulle kom varje år för att laga. Jag gjorde då en kalkmurning, som nu hållit i 13 år. Man tar den bästa kalken, lägger den med vatten hoprörd i en grop ett år att syras. Blandar sedan med fin sand. Ju mer man ältar, desto bättre. Här höll 4 personer på i 6 timmar. Lägger man i svinhår blir rappningen starkare. Man skall inte utföra detta arbete i solsken, då rappningen spricker.

Patriotiska Sällskapet borde ge ut instruktion till murarmästare, så att man slapp alla klåpare.

----------------------------