Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0356Både mot och för herr prosten Chydenii med så mycket skäl berömda memorial om tjänstehjonTham, P
1779, maj

BÅDE EMOT OCH MED HERR PROBSTEN CHYDENII MED SÅ MYCKET SKÄL BERÖMDA MEMORIAL OM TJENSTE-HJON

Årstjänst är lika bra både för husbönder som för tjänstehjon. Chydenius påstår att det bara gynnar tjänstefolket.

Varifrån kommer den tanken, att författningen hindrar giftermål bland tjänstehjonen? Även en torpare med dagsverksskyldighet är väl ett tjänstehjon. Alla äga rätt att gifta sig, när de hittar något att föda sig med. Vildarna och lapparna hos oss har all frihet att gifta sig, men det finns endast en person på kvadratmilen. I s.k. civiliserade länder finns ofta 1000 personer på kvadratmilen. En bildad person som prosten borde veta, att världens folkrikaste land, Kina, har livegna och trälar.

Det är ofta tjänstehjonen, som behöver en husbonde och inte tvärt om. På hösten har jag träffat pojkar och flickor, som tiggande gått fram och sökt en husbonde, men jag har aldrig träffat ett hushåll, som gått omkring och sökt tjänstefolk.

En angiven taxa borde finnas på varje ort och städseldagen är inte fel vid Mikaeli. En årstjänst skall gälla och inte brytas, utan att båda parter är överens. Den gamla tjänstehjonsstadgan kan avskaffas.

----------------------------
 
0357Försök med så kallat vinterkorn utsått vid Vadstena år 1777Rylander, Pehr
1779, maj

FÖRSÖK MED SÅ KALLADT WINTER-KORN, UTSÅTT WID WADSTENA ÅR 1777

En olägenhet i Vadstenatrakten är landhavren, som kväver annan växtlighet. Det säkraste sättet är att så höstsäd, men då gödseln är otillräcklig kan man inte göra det överallt. Jag har funnit att ett kornslag importerat från Hollstein av borgmästare Pihlsson i Varberg är det lämpligaste. Förhoppningsvis utdödas landhavren. En fördel att så på hösten är, att dragarna har kraft och ork och att man bättre hinner med vårsädet. Jag kommer att fortsätta med detta försök.

----------------------------
 
0358Svar på anmärkningarna angående Lüneburgska biskötselnAnonym
1779, maj

SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNAE, ANGÅENDE LÜNEBURGSKA BISKÖTSLEN

Den som kritiserat min artikel om biskötseln i Tyskland, har menat att man inte kan föda så många kupor på samma ställe. Denna beräkning var gjord på bästa tänkbara omständigheter. Dock utnyttjas inte våra ljunghedar här i landet. All verksamhet bör överses av människan. När man släpper hästar på skogen i Skåne utan tillsyn, riskerar man att förlora åtskilliga. Detsamma med bin. Artikelförfattaren har råkat ut för flera förargliga tryckfel, som herr Kritikus uppmärksammat. Att slakta bin är nödvändigt för att födan skall räcka. Om herr Kritikus vill ägna sig åt biskötsel, bör han anställa en tysk bidräng.

----------------------------
 
0359Beskrivning på en snörullharvÅslund, Anders
1779, maj

BESKRIFNING PÅ EN SNÖ-RULLHARF

Detta redskap skall skaffa kölden väg till rågroten, när snö täckt en ofrusen åker. En stark eller två halvvuxna drängar kan dra den, då åkern inte tål hästfötter. Beskrivning.

----------------------------
 
0360Beskrivning på ett makalöst plåster som är gott för förränkt, försträkta senor och torrvärkAnonym
1779, maj

BESKRIFNING PÅ ET MAKALÖST PLÅSTER, SOM ÄR GODT FÖR FÖRRÄNKT, FÖRSTRÄKTA SENOR OCH TORRWERK

Smält beck, grankåda, gult vax och harts. Det knådas och bredes på ett skinn. Nu strös på peppar, ingefära, nejlikor, kardemumma, socker, saffran och ingnides i plåstret. Bra för podager och svullnader. Det placeras på det brutna stället och läker skadan på 2-3 dagar.

----------------------------
 
0361Utdrag ur Forsskåls meddelandenAnonym
1779, maj

UTDRAG AF FORSKOHLS

Lichen prunastri växer inte i Egypten, men är likväl värd uppmärksamhet för dess bruk vid bakning. Egyptierna förstår sig inte på att brygga dricka och vet ingenting om jäst. De importerar hela skeppslaster av mossan och tillreder en deg, som används som jäsmedel. Denna växt finns i Sverige, men vem skulle ge sig till att plocka och föra den till Alexandria.

----------------------------
 
0362Sätt att återförskaffa gamla valnötsträd deras fruktbarhetAnonym
1779, maj

SÄTT AT ÅTERFÖRSKAFFA GAMLA WALNÖTE-TRÄD DERAS FRUGTBARHET

Nötträden åldras snart, då de bära så mycket frukt. När man märker, att träden avtar, skall man skära bort alla gamla kvistar. Gräva upp jorden och vattna med vindrägg.

----------------------------
 
0363Ett fördelaktigt sätt att garva läderAnonym
1779, maj

ET FÖRDELAKTIGT SÄTT AT GARFWA LÄDER

Irlands parlament har tillkännagivit denna metod 1766. Man kokar ljung i ett kopparkärl och lägger i lädret, när temperaturen är kroppsvarm. Ju oftare man fyller på med ljungvatten desto fortare går garvningen. Det fordras en kran på sidan av kärlet, så att man kan släppa ut det kalla vattnet.

----------------------------
 
0364Anmärkningar angående folknumrenAnonym
1779, maj

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMREN

Gällande tiden 1749-1773. Även några städers folkmängd redovisas.

----------------------------