Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0354Anmärkningar angående väderleken för mars 1779Patriotiska Sällskapet
Blåsigt och klart.

----------------------------
 
0355Försök till teori för jordbruketAhlgren, Sven
1779, maj

FÖRSÖK TIL THEORIE FÖR JORDBRUKET

Allt ifrån Adams tid har jordbruket varit en konst. I vårt upplysta tidevarv har det upphöjts till vetenskap.

1) Varifrån kommer fruktbarheten i jorden?

2) Varje växt består av jord, salt, fetma och vatten.

3) Runt jorden finns atmosfären, som består av utdunstningar från jorden. De kan vara syrliga, brännbara eller vattenaktiga. Då nu samma ämnen finns i växterna, synes ju klart, att de hämtats ur luften och inte ur jorden.

4) Under sommaren innehåller regnet jord, syra och fetma och växterna finner all sin föda ur regnvattnet.

5) Salpeterjord, även om den är under tak, drar till sig salpeterämne ur luften.

6) Ligger jorden i soltorka utdrages fetma, salt och vatten och stiga i luften, där de blir flytande.

7) Det finns tre jordarter, mull, lera och sand. De är oftast blandade.

8) Varje frö ger sin speciella växt, vilket redan Adam visste, då han gav dem namn.

9) Växterna väcks av vårsolen och slocknar med hösten.

10) Växandet och förmultnandet får hjälp av alla fyra elementen.



Jordens översta lager är svartmylla och under finns ler- och sandlager. Regnet stannar längst, där leran finns. Jorden är skapad med berg och dalar. Havet är lägst. Detta gör att vattnet kan rinna och drar med sig svartmylla ned i dalarna. Växterna har två rötter. En som går rakt ned och samlar regnet som faller på växten. Runt den finns spridrötter, som samlar föda ur jorden. Svartmyllan kallas matjord. Växterna behöver olika jordarter och rättar sig efter om växtstället är högt eller lågt beläget, hur botten ser ut och om marken är torr eller sur.

Växterna är invärtes bestående av fina rör, som går till spridrötterna. Genom värmen drages maten upp i växten och vid kylan på natten pressas det yttre ihop och det inre förmeras.

När hösten och mognaden kommer, undergår växten liksom människan samma öde. Av jord är du kommen och jord skall du åter bliva. Detta sker på två sätt. Växterna omvandlas till föda för djur och människor. De som inte tas om hand faller till marken och omvandlas till mull. Den bästa fetman, jorden och syran stiger till luften och det sämsta ligger kvar på marken.

Denna vetenskap heter jordbruk. Jordblandningarna, som är så olika, borde bli beskrivna så att de används på ett klokt sätt.

Beskrivning av sådd och skörd av vicker. Författaren talar också om vickerns jordförbättringsegenskap. Det skulle bero på, att vickern täcker jorden.

----------------------------
 
0356Både mot och för herr prosten Chydenii med så mycket skäl berömda memorial om tjänstehjonTham, P
1779, maj

BÅDE EMOT OCH MED HERR PROBSTEN CHYDENII MED SÅ MYCKET SKÄL BERÖMDA MEMORIAL OM TJENSTE-HJON

Årstjänst är lika bra både för husbönder som för tjänstehjon. Chydenius påstår att det bara gynnar tjänstefolket.

Varifrån kommer den tanken, att författningen hindrar giftermål bland tjänstehjonen? Även en torpare med dagsverksskyldighet är väl ett tjänstehjon. Alla äga rätt att gifta sig, när de hittar något att föda sig med. Vildarna och lapparna hos oss har all frihet att gifta sig, men det finns endast en person på kvadratmilen. I s.k. civiliserade länder finns ofta 1000 personer på kvadratmilen. En bildad person som prosten borde veta, att världens folkrikaste land, Kina, har livegna och trälar.

Det är ofta tjänstehjonen, som behöver en husbonde och inte tvärt om. På hösten har jag träffat pojkar och flickor, som tiggande gått fram och sökt en husbonde, men jag har aldrig träffat ett hushåll, som gått omkring och sökt tjänstefolk.

En angiven taxa borde finnas på varje ort och städseldagen är inte fel vid Mikaeli. En årstjänst skall gälla och inte brytas, utan att båda parter är överens. Den gamla tjänstehjonsstadgan kan avskaffas.

----------------------------
 
0357Försök med så kallat vinterkorn utsått vid Vadstena år 1777Rylander, Pehr
1779, maj

FÖRSÖK MED SÅ KALLADT WINTER-KORN, UTSÅTT WID WADSTENA ÅR 1777

En olägenhet i Vadstenatrakten är landhavren, som kväver annan växtlighet. Det säkraste sättet är att så höstsäd, men då gödseln är otillräcklig kan man inte göra det överallt. Jag har funnit att ett kornslag importerat från Hollstein av borgmästare Pihlsson i Varberg är det lämpligaste. Förhoppningsvis utdödas landhavren. En fördel att så på hösten är, att dragarna har kraft och ork och att man bättre hinner med vårsädet. Jag kommer att fortsätta med detta försök.

----------------------------
 
0358Svar på anmärkningarna angående Lüneburgska biskötselnAnonym
1779, maj

SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNAE, ANGÅENDE LÜNEBURGSKA BISKÖTSLEN

Den som kritiserat min artikel om biskötseln i Tyskland, har menat att man inte kan föda så många kupor på samma ställe. Denna beräkning var gjord på bästa tänkbara omständigheter. Dock utnyttjas inte våra ljunghedar här i landet. All verksamhet bör överses av människan. När man släpper hästar på skogen i Skåne utan tillsyn, riskerar man att förlora åtskilliga. Detsamma med bin. Artikelförfattaren har råkat ut för flera förargliga tryckfel, som herr Kritikus uppmärksammat. Att slakta bin är nödvändigt för att födan skall räcka. Om herr Kritikus vill ägna sig åt biskötsel, bör han anställa en tysk bidräng.

----------------------------
 
0359Beskrivning på en snörullharvÅslund, Anders
1779, maj

BESKRIFNING PÅ EN SNÖ-RULLHARF

Detta redskap skall skaffa kölden väg till rågroten, när snö täckt en ofrusen åker. En stark eller två halvvuxna drängar kan dra den, då åkern inte tål hästfötter. Beskrivning.

----------------------------
 
0360Beskrivning på ett makalöst plåster som är gott för förränkt, försträkta senor och torrvärkAnonym
1779, maj

BESKRIFNING PÅ ET MAKALÖST PLÅSTER, SOM ÄR GODT FÖR FÖRRÄNKT, FÖRSTRÄKTA SENOR OCH TORRWERK

Smält beck, grankåda, gult vax och harts. Det knådas och bredes på ett skinn. Nu strös på peppar, ingefära, nejlikor, kardemumma, socker, saffran och ingnides i plåstret. Bra för podager och svullnader. Det placeras på det brutna stället och läker skadan på 2-3 dagar.

----------------------------
 
0361Utdrag ur Forsskåls meddelandenAnonym
1779, maj

UTDRAG AF FORSKOHLS

Lichen prunastri växer inte i Egypten, men är likväl värd uppmärksamhet för dess bruk vid bakning. Egyptierna förstår sig inte på att brygga dricka och vet ingenting om jäst. De importerar hela skeppslaster av mossan och tillreder en deg, som används som jäsmedel. Denna växt finns i Sverige, men vem skulle ge sig till att plocka och föra den till Alexandria.

----------------------------
 
0362Sätt att återförskaffa gamla valnötsträd deras fruktbarhetAnonym
1779, maj

SÄTT AT ÅTERFÖRSKAFFA GAMLA WALNÖTE-TRÄD DERAS FRUGTBARHET

Nötträden åldras snart, då de bära så mycket frukt. När man märker, att träden avtar, skall man skära bort alla gamla kvistar. Gräva upp jorden och vattna med vindrägg.

----------------------------