Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0350Beskrivning på en av de bästa hårdvallsängar i EnglandAnonym
1779, april

BESKRIFNING PÅ EN AF DE BÄSTA HÅRDWALLS ÄNGAR I ENGLAND

Beskrivning av en resa till Hempstedt och alla de växter, som fanns i gräsvallen. Dessa ängar slås flera gånger, men betas inte. Gossar och flickor samlar frön.

----------------------------
 
0351Om insekters utdödande, så ur pälsverk som andra kläder och böckerBerckenmeyer, B N
1779, april

OM INSECTERS UTDÖDANDE, SÅ UTUR PÄLSWERK SOM ANDRA KLÄDER OCH BÖCKER M M

Kamfert är använt i medicinen. Jag upptäckte dess nytta att utrota insekter, då jag lade en bit i en kammare, där flugor slagit till runt syltburkar. Efter några timmar var alla flugor försvunna. Nu lindar jag in en bit kamfer i papper och lägger i klädkistor och klädkamrar och inga insekter trivs där.

----------------------------
 
0352Utdrag ur åtskilliga tidningar angående väderlek, årsväxt och varupriserAnonym
1779, april

UTDRAG AF ÅTSKILLIGA BREF OCH TIDNINGAR, ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER

Göteborg. Skärgården välsignades med sill under vintern. Ostindiska skeppen, som sedan två månader legat och väntat på vind tillsammans med 15 andra handelsfartyg ligger kvar.

Fräkne, Bohuslän. En orkan gick över bygden och vräkte omkull skogen. En del träd blåste av mittpå. Mycket tidig vår.

Lund. Fruktblommen förstördes i hela Skåne av köld och regn. Väderleken i vinter var mild. Spannmålspriserna stiger varje dag. Boskapssjukan är i Danmark. Rasande hundar och svin har bitit många människor.

Karlstad. Vintern har varit len. Höstsädet är dock förstört.

Vänersborg. Inget slädföre sedan nyår. Veden är dyr och otillräcklig. Vänern är isfri, efter två månaders sunnanvind.

Västerås. En märklig vinter med menföre hela tiden. Körslor med vagn har fördyrat transporterna. Bergslagsbruken har inte fått tillräckligt med spannmål på grund av de svåra transporterna.

----------------------------
 
0353Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1779, april

UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Torparen Jöns Olofsson i Sjöberg.

Soldaten Carl Walström, nu 96 år gammal.

Torparen Olof Nilsson, Skaraborg.

Nils Andersson, Tullinge.

Trädgårdsmästare Måns Brun, Skaraborg.

Dragonen Anders Hagberg, Sundsvall. Alla för uppodling.

Nils Jonsson, Kalmar län för biskötsel.

Erik Andersson, Elfsborgs län.

Anders Matsson, Uppsala län.

Magnus Persson Elfsborg län.

Petter Pehrsson, Elfsborgs län.

Anders Jöransson, Ovansjö.

Länsman Frankenberg, Ljusdal.

Klockaren Petter Palmgren, Östergötland.



Trädgårdsmästaren Jonas Jungström, Ådö säteri, Bro socken, Uppsala län. Han har planterat 156 fruktträd om 6 års ålder och 1305 yngre träd.

Hans Tollesson, Elfsborg, tjärugn.

Gösta Gustafsson och Abraham Nilsson för lång drängtjänst.

För lång och trogen tjänst i ladugården Kerstin Persdotter, Stockholms län, Maja Jansdotter Gränna och Sara Larsdotter, Västerås. Sara har i flera år varit blind, vilket inte hindrat henne att spinna och karda. Margareta Knutsdotter, Margareta Ersdotter, Elin Swensdotter.

Pehr Pehrsson för inrättande av skola. Han har givit en gåva på 250 daler.

----------------------------
 
0354Anmärkningar angående väderleken för mars 1779Patriotiska Sällskapet
Blåsigt och klart.

----------------------------
 
0355Försök till teori för jordbruketAhlgren, Sven
1779, maj

FÖRSÖK TIL THEORIE FÖR JORDBRUKET

Allt ifrån Adams tid har jordbruket varit en konst. I vårt upplysta tidevarv har det upphöjts till vetenskap.

1) Varifrån kommer fruktbarheten i jorden?

2) Varje växt består av jord, salt, fetma och vatten.

3) Runt jorden finns atmosfären, som består av utdunstningar från jorden. De kan vara syrliga, brännbara eller vattenaktiga. Då nu samma ämnen finns i växterna, synes ju klart, att de hämtats ur luften och inte ur jorden.

4) Under sommaren innehåller regnet jord, syra och fetma och växterna finner all sin föda ur regnvattnet.

5) Salpeterjord, även om den är under tak, drar till sig salpeterämne ur luften.

6) Ligger jorden i soltorka utdrages fetma, salt och vatten och stiga i luften, där de blir flytande.

7) Det finns tre jordarter, mull, lera och sand. De är oftast blandade.

8) Varje frö ger sin speciella växt, vilket redan Adam visste, då han gav dem namn.

9) Växterna väcks av vårsolen och slocknar med hösten.

10) Växandet och förmultnandet får hjälp av alla fyra elementen.



Jordens översta lager är svartmylla och under finns ler- och sandlager. Regnet stannar längst, där leran finns. Jorden är skapad med berg och dalar. Havet är lägst. Detta gör att vattnet kan rinna och drar med sig svartmylla ned i dalarna. Växterna har två rötter. En som går rakt ned och samlar regnet som faller på växten. Runt den finns spridrötter, som samlar föda ur jorden. Svartmyllan kallas matjord. Växterna behöver olika jordarter och rättar sig efter om växtstället är högt eller lågt beläget, hur botten ser ut och om marken är torr eller sur.

Växterna är invärtes bestående av fina rör, som går till spridrötterna. Genom värmen drages maten upp i växten och vid kylan på natten pressas det yttre ihop och det inre förmeras.

När hösten och mognaden kommer, undergår växten liksom människan samma öde. Av jord är du kommen och jord skall du åter bliva. Detta sker på två sätt. Växterna omvandlas till föda för djur och människor. De som inte tas om hand faller till marken och omvandlas till mull. Den bästa fetman, jorden och syran stiger till luften och det sämsta ligger kvar på marken.

Denna vetenskap heter jordbruk. Jordblandningarna, som är så olika, borde bli beskrivna så att de används på ett klokt sätt.

Beskrivning av sådd och skörd av vicker. Författaren talar också om vickerns jordförbättringsegenskap. Det skulle bero på, att vickern täcker jorden.

----------------------------
 
0356Både mot och för herr prosten Chydenii med så mycket skäl berömda memorial om tjänstehjonTham, P
1779, maj

BÅDE EMOT OCH MED HERR PROBSTEN CHYDENII MED SÅ MYCKET SKÄL BERÖMDA MEMORIAL OM TJENSTE-HJON

Årstjänst är lika bra både för husbönder som för tjänstehjon. Chydenius påstår att det bara gynnar tjänstefolket.

Varifrån kommer den tanken, att författningen hindrar giftermål bland tjänstehjonen? Även en torpare med dagsverksskyldighet är väl ett tjänstehjon. Alla äga rätt att gifta sig, när de hittar något att föda sig med. Vildarna och lapparna hos oss har all frihet att gifta sig, men det finns endast en person på kvadratmilen. I s.k. civiliserade länder finns ofta 1000 personer på kvadratmilen. En bildad person som prosten borde veta, att världens folkrikaste land, Kina, har livegna och trälar.

Det är ofta tjänstehjonen, som behöver en husbonde och inte tvärt om. På hösten har jag träffat pojkar och flickor, som tiggande gått fram och sökt en husbonde, men jag har aldrig träffat ett hushåll, som gått omkring och sökt tjänstefolk.

En angiven taxa borde finnas på varje ort och städseldagen är inte fel vid Mikaeli. En årstjänst skall gälla och inte brytas, utan att båda parter är överens. Den gamla tjänstehjonsstadgan kan avskaffas.

----------------------------
 
0357Försök med så kallat vinterkorn utsått vid Vadstena år 1777Rylander, Pehr
1779, maj

FÖRSÖK MED SÅ KALLADT WINTER-KORN, UTSÅTT WID WADSTENA ÅR 1777

En olägenhet i Vadstenatrakten är landhavren, som kväver annan växtlighet. Det säkraste sättet är att så höstsäd, men då gödseln är otillräcklig kan man inte göra det överallt. Jag har funnit att ett kornslag importerat från Hollstein av borgmästare Pihlsson i Varberg är det lämpligaste. Förhoppningsvis utdödas landhavren. En fördel att så på hösten är, att dragarna har kraft och ork och att man bättre hinner med vårsädet. Jag kommer att fortsätta med detta försök.

----------------------------
 
0358Svar på anmärkningarna angående Lüneburgska biskötselnAnonym
1779, maj

SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNAE, ANGÅENDE LÜNEBURGSKA BISKÖTSLEN

Den som kritiserat min artikel om biskötseln i Tyskland, har menat att man inte kan föda så många kupor på samma ställe. Denna beräkning var gjord på bästa tänkbara omständigheter. Dock utnyttjas inte våra ljunghedar här i landet. All verksamhet bör överses av människan. När man släpper hästar på skogen i Skåne utan tillsyn, riskerar man att förlora åtskilliga. Detsamma med bin. Artikelförfattaren har råkat ut för flera förargliga tryckfel, som herr Kritikus uppmärksammat. Att slakta bin är nödvändigt för att födan skall räcka. Om herr Kritikus vill ägna sig åt biskötsel, bör han anställa en tysk bidräng.

----------------------------