Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0327Om väderleken och årsväxten för förlidna år från Jönköpings län och Östra HäradAnonym
1779, febr

OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR, IFRÅN JÖNKÖPINGS LÄN OCH ÖSTRA HÄRAD

Beskrivning av vädret månad för månad. Svårt väder på våren gjorde att årsväxten blev mycket svag.

Lund i okt. Svår storm och kraftigt urväder.

----------------------------
 
0328Meteorologiska observationer och kort berättelse om årsväxten i Skaraborgs län för år 1778Anonym
1779, febr

METEROLOGISKA OBSERWATIONER OCH KORT BERÄTTELSE OM ÅRSWÄXTEN I SKARABORGS LÄN, FÖR ÅR 1778

20 juli var det 30 grader varmt. Mest regn i juni. Bina svärmade ymnigt och gav mycket honung. Mullvadar förstörde mycket, likaså sniglar.

----------------------------
 
0329Korta berättelser om sjukdomar och dödlighet, folknumrens förökelse eller avtagande, åkerbruket, ängsskötseln samt fisket i Bohus län 1778Holmsten, Andr.
1779, febr

KORTA BERÄTTELSER OM SJUKDOMAR OCH DÖDLIGHETEN, FOLKNUMRENS FÖRÖKELSE ELLER AFTAGANDE, ÅKERBRUKET, ÄNGSSKÖTSELN, SAMT FISKERIEN MED HWAD MERA, SOM HUSHÅLLNINGEN ANGÅ KAN, I BOHUS LÄN, FÖR ÅRET 1778

Inga smittsamma sjukdomar. Åkerbruket och ängsskötseln tilltar genom flera skickliga jordägare. Nötboskapen har varit mager och givit lite mjölk beroende på dåligt foder. Även fisket har avtagit.

----------------------------
 
0330Berättelse om de byggnader och uppodlingar, som torparen Jöns Olofsson i Sjöberg i Västra Eneby socken, Kinda härad, Östergötland, gjortJuringius, Anders
1779, febr

BERÄTTELSE, OM DE BYGNADER OCH UPODLINGAR, SOM TORPAREN JÖNS OLOFSSON UTI SJÖBERG FÖRRÄTTAT WID DE AF HONOM, UTI DENNA WESTRA ENEBY SOKN, KINDA HÄRAD OCH ÖSTERGÖTLAND, ANLAGDE OCH UPBRUKADE TRENNE TORP, SKRÄDDAREBERG, GIORDBERG OCH SJÖBERG

Efter 15 år som skräddare i socknen byggde han ett torp, Skräddartorpet. Där fick han bara stanna i 4 år. Då flyttade han till Nedre Killingavid. Där blev han snart husvill och anlade ett nybygge, Jordberga. Han hade väl tänkt att stanna här, vilket han också fått lov om. Men en ägotvist orsakade att han ånyo fick bygga nytt, nu i Sjöberg. Han har under denna svåra tid skött en sjuklig och svagsint hustru och sjuka barn. Den av sönerna, som trots dålig syn, skulle hjälpa föräldrarna på deras ålderdom, drunknade.

----------------------------
 
0331Summarisk förteckning över stengärsdgårdarLjunggren, C
1779, febr

SUMMARISK FÖRTEKNING, ÖFWER DE STEN-GÄRDESGÅRDAR, SOM ENLIGT KONUNGENS HÖGA BEFALLNINGSHAFWANDES I CHRISTIANSTAD ORDERS D 19 FEBR 1777, SAMMA ÅR BLIFWIT LAGDE

I Västra och Östra Göinge härad 7749 famnar stenmur och 210 famnar jordvallar.

----------------------------
 
0332Anmärkningar angående väderleken för januari 1779Patriotiska Sällskapet
Lite snö och dåligt före.

----------------------------
 
0333Om svenska folkets utflyttningBennet, Stephan
1779, mars

OM SWENSKA FOLKETS UTFLYTTNING

Jag önskar belysa orsakerna till sjöfolkets utflyttning. Jag har själv för fattigdoms skull måst flytta.

Större hyror hos utlänningen. Jag har träffat många på mina resor och alla har velat komma åter till fäderneslandet, men inte vågat, då de inte kan resa ut och tjäna pengar igen.

I andra länder är det tillåtet för en matros att idka småhandel, vilket är helt förbjudet i Sverige. Jag har ofta ätit rutten och otjänlig mat ombord, även svultit. Flottans spisning är sämre än kronans. Vad skall en svensk matros tänka, när han ser sina utländska vänner sitta och äta den bästa mat så mycket de orkar. Den matros, som blir hemma över vintern får inget stöd. De trettio år gamla sjöfartshusen bör bort och samma gälla för anställning som innan deras tillkomst. Det ger större frihet för sjömännen och förhindrar rymning.

----------------------------
 
0334Om de mest antagliga åkerredskapMozelius, Fredric
1779, mars

OM DE MÄST ANTAGLIGE ÅKER-REDSKAPER

Dalplogen eller scheviplogen är den bästa, då kölen är av järn. Den finns beskriven i Lostboms samlingar.

Gaffelplogen är bekant mest i Österbotten.

Gripenstedts plog är föga känd. Den berömmes i flera avseende. Finns beskriven 1775 i särskilt tryckta handlingar, som till Kungl. Vetenskapsakademien inkommit.

Upplandsplogen påminner om Gripenstedts.

Brauners trästock med rörlig mullfösa är av järn och går lättare än andra trästockar.

Mullplog och mullfösa är tämligen obekant. Borde bli känt i Skåne.

Brauners dikesplog tar upp många famnar dike om dagen med liten arbetskraft. Även hans tuvplog förtjänar att bli bekant.

Med Brauners hästräfsa kan två karlar räfsa ihop efter 25 tunnors rågsådd.

Länkharvar är nyttiga på stenig mark.

Olof Björnssons stenlyftare borde göras allmän.

Sädesharpa beskriven av Lostbom.

Tröskmaskin tröskar 100 tunnor i veckan med två karlar.

Dalkarlarnas ovala spade skiljer sig från andra spadar.

----------------------------
 
0335Beskrivning om Lüneburgska biskötseln införd i Hushållnings-Journalen andra årgångenAnonym
1779, mars

BESKRIFNINGEN OM LÜNEBURGSKE BI-SKÖTSELN, INFÖRD I HUSHÅLLS-JOURNALEN ANDRA ÅRGÅNGEN

Patriotiska Sällskapet har utlovat en ansenlig belöning av 50 dukater till den som kan skaffa 50 bisamhällen och sköta dem efter Lüneburgska metoden. Tyvärr lär man knappast kunna hålla 50 samhällen på samma ställe. Bina drar inte honung av daggen och vårt klimat är för hårt. Den, som skulle försöka vinna prissumman, skulle förlora mer. Så snart antalet bistockar överstiger 20 reduceras de i brist på mat. När bina har ont om mat blir de rövare.

En dräng kan knappast klara så många kupor, om flera svärmar på en gång sätter sig obekvämt, sitter för länge eller slår till i gamla kupor.

Bina måste födas hemma även på sommaren. I Lüneburg slaktar man bina. Jag anser det är bättre att ha kon mjölkandes än att slå henne i huvudet. Att överse kupan varje dag är skadligt. Det stör bina i deras arbete.

Lüneburgaren må ha sina idéer, men att utsätta bina för en mängd tvång passar inte mig. Jag har märkt, att ju mer honung bina får behålla över vintern, desto mindre äter de, desto bättre mår de och desto tidigare svärmar de. Trä not eller nät över kuporna för att hindra talgoxen att komma åt bina, är bättre än att som i Lüneburg täta med mossa. Skulle vi lyda tyskens råd, skulle snart våra bisamhällen vara till ända.

----------------------------