Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0318Kungl. Maj:ts Nådiga Resolution angående ett förrådsmagasin i Sexmäki socken i Tavasthus länHeland, Joh. v.
1779, febr

KONGL MAJ:TS NÅDIGA RESOLUTION, ANGÅENDE ET FÖRRÅDS-MAGASINS INRÄTTANDE I SÄXMÄKI SOKN I TAWASTEHUS LÄN: GIFWEN GRIPSHOLMS SLOTT DEN 8 OCTOBER 1777

Anders de Bruce har i underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t meddelat att det bildats en förening i Säxmäki socken, för att inrätta ett sockenmagasin för de fattiga. Detta år har årsväxten varit god och en del skulle kunna sparas.

Kungl. Maj:t har gillat och stadfäst detta förslag.

----------------------------
 
0319Om plantering av ekarAnonym
1779, febr

OM PLANTERING AF EKAR

En avhandling om ekars plantering för flottan och deras beskärning och bindning har inlämnats till Patriotiska Sällskapet. Liknande förslag finns redan. De är inte omöjliga att genomföra, men då resultatet inte syns förrän efter 150-200 år, är det svårt att få allmogen att satsa. Nu har huggits ekar, som planterades strax efter digerdöden. Förslaget att var och en jordägare skulle plantera några ekar, faller på att ek inte trivs överallt. Flottan har ingen användning för träd som växer långt ifrån, då frakten skulle bli för dyr. Regementena skall själva svara för återväxten. Träden planteras och hägnas och lämnas sedan utan människohand. Ju tätare de växer desto rakare blir de.

Pepparroten bör planteras om varje år. Att inte döda mården är som att inte döda vargen. Den är ett skadedjur.

----------------------------
 
0320Om den skada som får gör på trädAfzelius, Joh. Arfvidsson
1779, febr

OM DEN SKADA, SOM FÅR GÖRA PÅ TRÄD

Man har trott att fårens betande av träden och gnidande mot dem skadat träden. Men nu finns en teori att det är fårens utdunstningar som skadar träden. Saven går bort ut träden och de går inte att barka. Inte heller ympning lyckas.

----------------------------
 
0321Bästa sättet att göra väg över sumpiga och sidlänta ställen, med minsta kostnadStröm, Hans.
1779, febr

BÄSTA SÄTTET, AT GÖRA WÄG ÖFWER SUMPIGA OCH SIDLÄDTA STÄLLEN, MED MINSTA KOSTNADEN

Det vanligaste sättet att bygga bro är att lägga okluvna stockar på tvären. Dessa kavelbroar är skogsödande och ovaraktiga. Mera tänkande hushållare lägger en granrisbädd och täcker med sten och grus. Detta blir också ojämnt med tiden.

Ett bättre sätt är att dika ordentligt på sidorna om bron och lägga ned en gärdsgård med starka baddvidjor över hela bron. Ovanpå lägges granris och blålera och slutligen grus. Underhållet blir bara att påföra mer grus. Sedan planteras poppel, korg eller svensk pil på sidorna. Vägen blir vacker och stark.

----------------------------
 
0322Kort beskrivning av undertecknades bikolonier och deras skötsel året igenomLindh, Joh.
1779, febr

KORT BESKRIFNING PÅ UNDERTECKNADS BI-COLONIER OCH DERAS SKÖTANDE ÅRET IGENOM

Beskrivning av bikolonier och bibänken. Under vintern står kuporna otäckta med flustret öppet. Endast skyddade för snö. På våren rensas kolonierna och skattas på honung enligt noggrann beskrivning.

----------------------------
 
0323Kort men tillförlitlig berättelse om bistockars inrättning av trä med avdelningar, samt dess bruk och nyttaKraft, Larsson lars
1779, febr

KORT MEN TILLFÖRLITELIG BERÄTTELSE, OM BISTOCKARS INRÄTNING AF TRÄ MED AFDELNINGAR, SAMT DES BRUK OCH NYTTA

Då bin gillar kåda, har jag använt furubräder att bygga bistockar av. Beskrivning på byggnationen. Man bör hindra bina från att sätta sig på obekväma ställen vid svärmningen. Man tar svärmen i en duk och sätter den i stocken.

Stocken skall skattas, när den är full oberoende av årstid. Man binder om stocken och röker runt om och tar snabbt kakorna. Under vintern är det viktigt att man inte täcker så att bina kvävs.

----------------------------
 
0324Anmärkning angående herr boktryckare Linds och herr kyrkoherde Krafts påfund av bisstockarAnonym
1779, febr

ANMÄRKNING, ANGÅENDE HERR BOKTRYCKAREN LINDS OCH HERR PROBSTEN KRAFTS PÅ FUND AF BISTOCKAR

Trots att halmkupor med avdelningar är de bästa enligt bikännare, har Patriotiska Sällskapet velat lämna dessa försök till allmänheten. Modellerna finns hos sekreteraren.

----------------------------
 
0325Beskrivning jämte grundritning på Färna gårds fähus, byggt av gråsten och i bruk 1756Ramsell, Jac.
1779, febr

BESKRIFNING JEMTE GRUND-RITNING, PÅ FERNA GÅRDS FÄHUS, BYGT AF GRÅSTEN I BRUK 1756

Beskrivning och användning av huset.

----------------------------
 
0326Åtskilliga anmärkningar angående väderleken och årsväxten förledne årAnonym
1779, febr

ÅTSKILLIGE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN FÖR FÖRLEDNE ÅR

Årsväxten på Åland riklig.

Torka i Tuna i Dalarna. Klen årsväxt.

Skärkind i Östergötland. Höet ymnigt, men säden hälften mot förra året.

----------------------------