Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0306Anmärkningar angående väderleken för november 1778Anonym
----------------------------
 
0307Angående frossan samt hälsans bevarandeAnonym
1779, jan

ANGÅENDE FROSSAN, SAMT HELSANS BEWARANDE

Frossan är en besvärlig sjukdom. Den orsakas av ombytlig väderlek och enligt Linné av, att då vi är mycket varma hastigt avkyler oss med att äta och dricka kallt och kasta av oss kläderna. Slemgivande föda är skadlig. Fisk som kokas avger slem, abborren särskilt, och skall inte ätas under frossan. Folk vid kusterna, som äter mycket fisk, har oftare frossa än andra. Stekt fisk anses mindre skadlig.

Ett sätt att koka välsmakande fisk är, att skölja fisken, lägga den i litet kokande salt vatten och koka den kort tid. Vattnet sparas till nästa kokning. Den sill, som allmogen köper om vintern är ofta härsken och halvrutten på grund av att man använt för litet salt.

I Norrland gravas laxen genom att i tre dygn låta den ligga i salt. En del låter laxen torka efteråt.

Det vore önskvärt, om en kokbok, som inte var så dyr som mamsell Vargs, kom ut för att lära folk ta hand om kött och fisk på ett hälsosammare sätt. Kokkärlen är ofta järn och koppargrytor, som inte är förtenta. Om farsoter döda 1000 årligen, dödas 10000 av felaktigheter i dieten och ett oaktsamt levnadssätt.

Om människan skall må väl, måtte hon njuta något liquidum, som upplöser det man äter. Lika nyttigt som dricka är, då den är rätt tillredd, lika dålig är dricka bryggd på rökt malt, okokt vatten eller dålig jäsning. Det förorsakar kolik och buller i magen. Riktiga kölnor borde byggas, där röken inte blir stående i rummet.

Klädmodet i Vingåker är nyttigt. Männen brukar förskinn, som skyler magen för kyla och hustrurna har tröja. En halsduk och en kapprock över kläderna vore att rekommendera, även en liten mössa. Personer som drabbats av frossa skall akta sig för kyla.

----------------------------
 
0308Författarens tillägg vid sjöresor, som är infört för september år 1777 i Hushålls-JournalenAnonym
1779, jan

FÖRFATTARENS TILLÄGNING WID SJÖRESOR, SOM ÄR INFÖRDT FÖR SEPTEMBER ÅR 1777 UTI HUSHÅLLS-JOURNALEN

Järn och lastbåtar kunde förses med halvdäck, så att lasten av spannmål och salt inte förstördes av regn. Dessa båtar skulle vara lättare att lasta än heldäckade.

----------------------------
 
0309Höglovliga ridderskapets och adelns utskott till beredande av en ny tjänstehjonsstadgaAnonym
1779, jan

HÖGLOFL RIDDERSKAPETS OCH ADELNS UTSKOTT TIL BERREDANDE AF EN NY TJENSTEHIONS-STADGA

Två grundvalar för att göra ny tjänstehjonsstadga borde vara frihet att klyva hemman och att ordet lösdrivare tas bort. All rikedom härrör från arbete. Av naturen är en stor del av mänskligheten fallen för lättja. Så är det med lapparna, som håller till godo med en usel koja istället för att bygga hus. Med usel föda soves mer och arbetas mindre. Själva folkökningen går trögare. Man ser att de flesta barn föds i september. Den välsignade julen har sådana följder. Farsoterna ökar vid dåliga år.

Folkökningen börjar med god föda. För att få det, behövs mer arbete av dem man har. När Egypten stod på sin höjdpunkt hade man polisdomare, för vilka man skulle redovisa sitt arbete. Lättingar straffades. Egypten nådde sådan höjd, att man kunde tro det var dikt, om inte åtskilliga minnesmärken bestyrkte trovärdigheten. Detsamma gällde romerska riket. T.o.m. England, som är ett frihetsälskande land, tar tillfånga lättingar.

Om hemmansklyvning fått göras, där det fanns möjligheter till förkovran skulle allt varit bra. Men den allmänna klyvningen ledde bara till att bägge blev stackare. Hus och eldstäder måste dubbleras, medan drängar och dragare halverades. Någon samlad styrka fanns inte längre. En människa kan sköta fler djur med samma besvär. Med ett ord, denna författning blev förlust för både stat och allmoge.

Efter Karl XII:s krig och pesten var det endast 1 million innevånare i Sverige. År 1751 fanns 2.229661 själar i landet trots de urgamla författningarna. Ändå ryckte Finska kriget bort en hel del folk. 1769 hade med de nya författningarna folkmängden ökat med endast 18008 personer. Sedan 1770, då tillåtelse att bygga backstugor på odelad mark kom, har folkmängden sjunkit. De små jordbruken producerar inte barn, som blir vid liv.

Lättingarna tar arbete, när bonden absolut behöver folk till skörd och tröskning och kan begära oerhörd lön, på vilken de sen leva utan att arbeta. Ibland låter de elden bli sin arbetare, genom att röja och bränna skog och så något år. Om bonden skall betala mer till drängen än han får i vinst och drängen bara arbeta varannan dag kan detta aldrig hålla. Att många lämnar landet är överdrivet. Ofta är det liderliga sjömän, som lika gärna kan vara borta. Alla andra i landet har sina fasta löner för sitt arbete. Så Konungens order, att försöka bringa reda bland tjänstehjonen, är välkommen.

Den gamla tjänstehjonsstadgan från 1664 förklaras:

1) att den upplivas

2) alla hemmansklyvningar förbjuds, likaså backstugor om folket inte gör dagsverken

3) rannsakas om torpen har dagsverkskyldighet, annars träder torparen i årstjänst

4) samma gäller ryttare, soldater och båtsmän

5) lakejer som får kläder skall anställas på två år

6) häradsrätten och magistraten skall ha överinseende att rätt lön utbetalas

7) om någon bonde betalar mer eller tjänstefolket begär mer än taxan skall hela lönen gå till fattighuset

8) häradsrätten och landshövdingen yttrar sig om ny ömsningstid behövs.

----------------------------
 
0310Boskapssjukans förekommandeStaaf, M
1779, jan

BOSKAPSSJUKANS FÖREKOMMANDE

Det har sports att boskapssjukan grasserar i Pommern. Jag vill berätta de medel jag använde 1755 och 1771, när den yppade sig här.

Som ekonom på Höjentorps kungsgård fick jag se, hur efter ett häftigt regn en stark värme utbröt. Då dog en mängd hornboskap på Billingen. Ett pulver och en salva iordninggjordes till de friska djuren och inget blev sjukt.

När sjukdomen syntes 1771 lät jag på egen bekostnad trycka receptet i tidningarna. Apotekare Sasse i Göteborg lät i största hast framtaga pulvret och salvan, som genom klockare Engberg på Värö applicerades på de friska djuren. Inget dog.

Jag har inte velat göra dessa medikamenter allmänt kända, då de måste tillredas på apotek. Dessutom är ett hemligt recept, det som hjälper. Får en självklok lantman reda på det och finner att inga märkvärdiga saker finns i innehållet, anses sådant som lappri. Medlen finns på apoteket Enhörningen i Göteborg.

----------------------------
 
0311På den nyligen yppade boskapssjukan i Halland, samt pålitliga medel att förekomma den samma och kureraStaaf, M
1779, jan

PÅ DEN NYLIGEN YPPADE BOSKAPS-SJUKAN I HALLAND, SAMT PÅLITLIGA MEDEL AT FÖREKOMMA DEN SAMMA OCH CURERA

Sjukdomen förhåller sig så, att först slutar djuren äta och dricka, de står och hänger, börjar darra och blir efter 3-4 dagar yra och grymma i ögonen. Därefter dör de. De smittar och snart har hela besättningen drabbats.

Inga hundar och katter i fähuset. Har ryktarna varit ute skall de byta kläder. Fähusen rökas med enbär och svavel varje dag. Renlighet är viktigt.

Mitt preserverande boskapspulver skall ges varje dag, och två gånger i veckan smörjs djuren med salvan. Dessa båda medel gör att djuren ökar i vikt och ger god mjölk.

----------------------------
 
0312Utdrag av Fjäre och Viske häraders i Hallands län och Göteborgs stift prostetabell för år 1771Brag, Arfvid
1779, jan

UTDRAG AF FIÄRE-OCH WISKE HÄRADERS I HALANDS LÄN OCH GÖTHEBORGS STIFT PROSTE-TABELL FÖR ÅR 1771

I november började boskapssjukan, som innan december månads slut dödat 142 djur. Tack vare direktör Staafs föreskrift och medel har sjukdomen helt avtagit.

----------------------------
 
0313Märkvärdiga händelser i naturenAnonym
1779, jan

MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

I Äppelbo i Västra Dalarna föll hagel den 14 juli. De var stora som muskötkulor och taggiga. Kyrkfönstren slogs sönder och skörden förstördes.

En kvinna i Ryeds socken i Värmland har 13 barn på 13 år. Hon har på 44 veckors tid fött 5 stycken. Första gången 3 och nu 2. Mor och barn befinner sig väl.

----------------------------
 
0314Anteckning angående folknumrenAnonym
1779, jan

ANTECKNING, ANGÅENDE FOLKNUMREN

Redogörs för folkmängden i Skara.

----------------------------