Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0284Mars månads väderlek i Göteborg år 1778Anonym
1778, okt

MARS MÅNADS WÄDERLEK WID GÖTHEBORG, ÅR 1778

Den 20:de fiskades torsk och gråsik utanför Vinga. De första fartygen från Nordsjön kom till skärgården. Hamnen öppnade sig den 26. Blåsippan slog ut den 23 april. Göken gol den 2-3 maj. Fruktträden blommade den 23.

----------------------------
 
0285Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1778, okt

BERÖMLIGE GERNINGAR

Kanslirådet Carl Reinh Berch har gjort en deposition på 5000 daler till Patriotiska Sällskapet. Räntan skall användas till fattigt bondfolk, som genom vådeld blivit husvilla. Den som själv är orsak till vådelden får ingen ersättning. Domare i orten skall sända bevis att olyckan berott på våda.

----------------------------
 
0286Anmärkningar angående väderleken för september 1778Patriotiska Sällskapet
Endast en dag var helt klar.

----------------------------
 
0287Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenAnonym
1778, nov

GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGA FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

En obekant rikets vän har i maj skrivit om skatteköp och hemmansklyvningar. Detta tarvar en granskning. Det står att mycken åker utan äng och mulbete förtärer jordbrukarens välmåga. Detta är en gammal fördom, som bör tas bort. Detta gör, att man har små dragare, som fordrar samma arbete att vårda, men ger mindre arbetskraft och mindre i salttunnan. Inte heller huden av en liten oxe duger till pumpläder. På betet tar det längre tid att mätta sig, än om djuret står på stall. Gödseln förloras på betet. Vår kärlek till stora betesmarker kan härleda sig från folkbrist. Vi är inte så arbetsamma i vårt land som utlänningen. De ängar som lätt står under vatten skulle befrias med väderpumpar.

Beträffande skogen är den mycket viktig i vårt land. Hushållar vi med den, räcker den. Då kan vi inte använda den till bete, där djuren förstör småskogen. Man kan ju inte heller plantera skog på fina ängar. Bonden på slättbygden far en vinterdag lite längre bort och skaffar sig ved. Detta kan inte skada hästarna.

Genom detta har riket råkat i skuld och allmogen inte kunnat frambringa så många varor, som behövs och är en frätande kräfta för en stat och dess folkökning.

----------------------------
 
0288Rön och anmärkningar rörande ängars gödande, av en lantman i SchweitzMozelius, Fr. Modeer
1778, nov

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR RÖRANDE ÄNGARS GÖDANDE, AF EN LANDTMAN I SCHWEITZ

Ett fördelaktigt sätt att göda ängar är att påföra rå gips. Finns ingen rå gips, kan den kokade eller brända användas. Kalksten och fin sandsten kan också användas. Nya ängar kan vattnas med gödselvatten blandat med gips. Korna kan äta ihjäl sig på klöver, om de får äta så mycket de önskar. Stall och fähus bör ha rätt sluttning, så att urinen rinner från kreaturen till samlingsstället. Mesta nyttan med gipsen får man om man strör den på snön.

Fromental eller senaise är nästan lika och finns ofta blandade. Här i landet nyttjas tre artificiella ängar. Där odlas luzern, Sanitsoin och Holländska stora treffeln. Den nyttigaste ängen är den som görs av en blandning av dessa grässorter. Troligen kan gipsen användas till att förta mossa. Läs riddaren Wallerius författade bok, kallad Åkerbrukets Chemiska Grunder.

----------------------------
 
0289Sedan ett boskapskreatur blivit slaktat och köttet insaltat; hur det övriga på Irland till nytta användsMalmstedt, Joh. Magn.
1778, nov

SEDAN ET BOSKAPS-KREATUR BLIFWIT SLAGTADT OCH KÖTTET INSALTADT, HURU DET ÖFWIGA I IRLAND TIL NYTTA ANWÄNDES

Blodet nyttjas vid sockerbruken liksom i Danmark, trots att det är förbjudet. Blodsoppor känner man inte till på Irland.

Huden är näst köttet det viktigaste på djuret. Den som fördärvar en hud med snittande, rivande eller skärande straffas. För ordningens skull skall all handel med hudar hållas på en viss plats. Där skall de också saltas och vägas. Det är vågmästaren som håller stället under tillsyn. Fullt med råttor.

Då hudarna säljs efter vikt släpas de i den värsta orenhet till våghuset. Det är svårt för vågmästaren att se vilken färg huden har. Köttsidan skall vid vite läggas mot en annan köttsida. Man använder ofta engelskt salt. Huden blir bättre ju fortare garvaren bereder den. Läderhandeln har varit en rik guldgruva för England.

Efter parlamentsakten utgiven förra månaden för förekommande av bedrägerier vid läderhantering skall varje hud märkas med första bokstaven i garvarens namn. Det finns också regler för hur hudarna skall avskäras

Hornen säljes till svarvare och kammakare. De som är tagna på djurets högra sida används av slavarna på Nya Guinea till dryckeshorn. De kungliga magasinerna köper dem till kruthorn.

Korta hår används till stolar, sadlar och segel. De brukas även till golvmattor. Det är fångarna på tukthuset, som piskar och väver. De långa håren används till hårdukar vid torkningshusen.

Köttet på huvudet skaves av de fattiga.

Fötterna säljes till limmakare och oljekokare. Det finns flera fabriker, som tar hand om fötterna. Ur det innersta av klövarna kokas klister, som används vid vävning.

Talgen används vid ljusstöpning och såpkokning. Man stöper i glas. Formarna står i ett bord med hål för varje glas.

Magen eller syltan används mest till eget behov. En del utförs till Västindien. Var lördag spisas sylta i Cork, så länge slakttiden varar.

Hjärtat och njurarna säljs dels färska och dels saltade.

Levern är de fattigas mat.

Gallan används av färgare och tvättare.

Tarmarna används till korvtillverkning. I Dublin sysslar fattiga kvinnor med att göra snören av de smalaste oxtarmarna.

Lungorna kastas bort.

----------------------------
 
0290Om sättet att rädda sig, då man fallit i sjönAnonym
1778, nov

OM SÄTTET AT RÄDDA SIG, DÅ MAN FALLIT I SJÖN

I en artikel i Upsala Tidning har häradsmålare Swen Morin i likhet med doktor Franklins brev skrivit om sättet att rädda sig från drunkning. Att med knytnävarna slå sig en gång genom isen och sedan ta sig upp på rygg är väl något bekant. Faller man med huvudet ned skall man hålla andan så länge som möjligt. Försök hitta en isbit av två händers yta att lägga hakan på, så andas man fritt. En brädbit eller käpp gör samma nytta om man faller i klara vattnet. Man flyter upp och skall hålla andan och inte dricka vattnet. Faller flera i på en gång, skall de inte ta tag i varandra, utan var och en räddar sig. Vistas man på ställen där risken är stor att man faller i, kan man ha kork i kläderna. Tussar av bomull i öronen hindrar vattnet att rinna in.

----------------------------
 
0291Om konsten att simma, från den namnkunnige doktor FranklinAnonym
1778, nov

OM KONSTEN AT SIMMA, FRÅN DEN NAMN-KUNNIGE DOCTOR FRANKLIN

I ett brev från minister Franklin ger han goda råd till en vän om hur han skall lära sig simma. Ingenting är bättre att ta bort rädslan för vatten, än att veta att man kan simma till stranden. Till en början kan korkdynor och blåsor kanske vara till nytta, men det är kroppens rörelse i vattnet, som gör dej till simmare. Gå ut i vattnet till brösthöjd. Kasta i ett ägg som sjunker till botten, men syns. Dyk efter ägget. Kasta ägget på djupare ställe, så att du med händer och fötter tvingas arbeta för att nå fram. Du finner att vattnet håller upp dej. Kroppen flyter, om man bara håller andedräkten fri, kroppen i tjänlig ställning och inte är rädd.

En människa som i salt vatten kastar sig bakåt i vattnet flyter i den ställningen. I sött vatten sjunker kroppen och blir upprättstående. Det gäller att i en nödsituation hålla kroppen, så att den flyter tills hjälp anländer. Krigsmän borde alla kunna simma, då de med detta knep kan överraska en fiende. Hade jag barn, skulle jag lära dem denna konst, som man aldrig glömmer.

----------------------------
 
0292Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1778, nov

BERÖMLIGE GERNINGAR

Förteckning över vad Vasa läns innevånare har skänkt till kronan.

Sekreteraren Backman och Keppo sågverksintressenter samt kronobefallningsman Krok har till tegelbruket givit 50 famnar ved.

Dessa gärningar skall inhuggas i sten vid residenset.

Skomakargesällerna i Stockholm har samlat pengar till Skomakargesällernas sjukhus, vilket nu är byggt.

En ädelsint herre hjälpte en fattig krämare, som hotades av undergång.

Två personer möttes på en gästgivaregård. Den ena tyckte sig igenkänna sin bäste vän, som avlidit. Det var hans son. Hans far hade en gång hjälpt sin vän, vilken nu i sin tur kunde hjälpa sonen.
----------------------------