Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0280Avhandling angående fiskeri i Bohuslänska skärgården (ersätter häftet för september)Anonym
1778, aug,

BIHANG TIL HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR AUGUSTI, ÅR 1778.

AFHANDLING ANGÅENDE FISKERIERNE I BOHUS-LÄNSKE SKÄRGÅRDEN

(ersätter häfte för september, ett 50-tal sidor)

Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets önskan om en fullständig historik över fisket i Sverige. Jag har länge sysslat med sillsaltning i Bohuslän. Enligt Tidningarna kan vissa hinder ligga i författningarna. Jag vill dock inte rikta kritik mot Kungl. Maj:ts nådiga författning. Vissa små brister finns, men en regent är inte allvetande eller allseende. Fisket i Bohuslän kan delas i tre delar, sillfiske, långa och kabeljofiske samt småfiske.

Sillfisket kan delas i två delar, strandfiske och djupfiske. Det förra har avtagit de senare åren. Fångsten har ändå varit överflödig. Sillen har sålts utomlands till vrakpriser. Strandfisket har njutit stor uppmuntran. Djupfisket drevs tillsammans med holländare, men har nu avtagit med stor förlust för entreprenörerna.

Hinder för djupfiske är egentligen att strandfisket är så gott. Hinder för strandfisket är om västliga stormar uteblir. Den stora försäljningen utomlands gör att priserna sjunker och när utlänningen byter mot säd, så blir förlusten kännbar. Konkurrensen med Holland är för stor. Stor del av den svenska sillen vrakas utomlands. Där har man förlorat på saltet och tunnorna, frakten och tullen. Utlänningen har nu hela vinsten.

Tidigare tilläts danskar och norrmän att köpa färsk sill direkt. Detta är nu förbjudet och sillen skall exporteras som till andra länder. Detta ger en stor förlust för Sverige.

Även kabeljofisket har minskat. Det bedrivs på Jutska Revet. De fiskas med långa revar med krokar, en på varje sida av båten med nästan 2000 famnars längd. När man kommer hem med fångsten, delas den i 10 lotter, 2 går till ägaren och det övriga delas mellan besättningen, som är 8-9 man. Den uppmuntran till fisket som utbetalades, kom dock inte fiskaren till godo. Kabeljon skall införas färsk till staden under bevakning. Fisken bör dock saltas ute på fartyget om den skall behålla sin godhet. Att bättra kabeljofisket skulle låta sig göras, om man genom att ge vissa fördelar, lockade hem matroser, som vistas utomlands. Flera tusen vistas utomlands. Att fiska vid Doggers Bank och Lilla Fiskebanken, där nu endast holländare håller till skulle väsentligt öka kabeljofisket. Ett annat problem är, att agnen inte räcker och håller sig färsk. Sumpar för koljor vore att föredra. Holländarna använder engelska nejonögon som agn. Fiskets avtagande kan ligga i att det utförs kort före lektiden. Man borde också sända någon patriot till Holland för att inhämta kunskap om fiske.

Småfisket är helgeflundra, rocka, torsk och makrill. Torsk och makrill tas helst med snöre och rev under seglande i öppet hav. Ibland tas den med not. Inget annat hinder för småfiske än folkbrist.

Orsaker till fiskets nedgång och dess förbättring.

Ett ansenligt premium borde ges till dem som gör försök med djupfiske på sill. Att locka hit holländare att undervisa i sin konst. Överdriven export och sjunkande priser. Det fiskas för mycket och priset hålls nere. I saltproducerande länder tillverkar man inte så mycket man kan, för att hålla priset. Sillexporten sker på vinst och förlust och helt på utlänningars nåd och barmhärtighet. Detta är en följd av exportfriheten.

----------------------------
 
0281Beskrivning på två i England uppfunna metoder att bevara hus mot eldsvådaCarlberg, Carl W.
1778, okt

BESKRIFNING PÅ TWÄNNE I ENGLAND UPFUNNE METHODER AT BEWARA HUS EMOT ELDSWÅDA

Det ena sättet är uppfunnet av herr Hartley, som genom flera försök bevisat dess nytta. Han har fått 2500 pund av Parlamentet och en kolonn med inskription har satts upp i London till hans ära.

Det andra sättet är uppfunnet av Viscount Mahone, som genom ett lindrigare sätt nått samma resultat. Principen i båda fallen är att hindra luft att komma till det eldfängda. Herr Hartley klär allt trä med ytterst tunna järnplåtar. Plåtarna lägges om lott och spikas fast.

Mahones sätt är ett kalkbruk varmed allt trä överdrages. Ren mursand, nysläkt kalk, vatten och skuret hö blandas. Detta används olika noga, om det är rum med eldstäder eller ej, särskilt trappor behandlas noggrant. Korsvirkeshus blir lika säkra som stenhus. För att hindra råttor att gnaga hål på rappningen bygges med tegel längs golvsockeln.

Vid prov förra sommaren deltog Svenska Envoyéen baron von Nolcken. Ett rum fylldes med ris och antändes. Fönsterrutorna smälte. Publiken stod i rummet alldeles ovanför branden. Utanför gaveln byggdes en byggning med endast en mansbredd emellan. När den antändes, brann den ned till grunden utan att det eldförsäkrade huset bredvid skadades.

Jag skulle anse att Mahones metod är den bästa, då den är minst kostsam. Dessutom finns materialerna överallt att tillgå. Hartleys metod däremot är lämpligast på skåp och utrymmen där värdesaker förvaras.

I Sverige bygger vi våra timmerhus, så att de närmast är att likna vid bål. De torkar sakta och sjunker. Där skulle Mahones kalkbruk spricka och inte vara till nytta. Även Hartleys järnplåtar skulle förskjutas. Man borde använda sten och tegel. Detta är inte så kostsamt, som man tror.

----------------------------
 
0282Åtskilliga rön i lanthushållningenHolmberger, Per
1778, okt

ÅTSKILLIGE RÖN I LANDTHUSHÅLLNINGEN

Den vise Guden har givit alla djur sin favoritföda. Vågar de överträda och äta andra kreaturs rättigheter pliktar de med sjukdom eller livet. Fiskare sätta ju olika sorts agn för olika fisk. Ingen har skrivit om djurens föda, endast i allmänna ordalag. Redovisas vad svin äta och förkasta. De som vill hålla duvor får förslag på frön, som skulle spara på råg, korn, havre, ärter som de så gärna äta.

Frön, som höns och ankor gillar. Spyflugor är hönsens bästa föda. Ängssvingel skulle kunna odlas på sandhedar. Fröna ätes av alla hemfåglar och blad och stjälk av kreaturen. Medicinalväxter ratas oftast av djur.

Räkor fångas sällan. Man sticker ned en granruska och har en håv tillhands, när man drar upp den igen. Räkorna har många ägg. Jag räknade till över tusen på en enda hona.

Tång är förträfflig gödsel, men den tar tid att förvandla till svartmylla. Det är märkligt att hushållare, som inköper frön utifrån, inte kommit på tanken att använda sådana gräsarter, som växa här. Alla växter har sin bestämda plats. Näckrosorna växer inte på berget och kattfötterna inte i sjön. Växter kan tämjas att trivas på andra platser, men då måste en förståndig forskare följa henne. Jag lämnar gärna frön utan betalning av växter som finns i min närhet. En besynnerlig varietet av Lolium temulentum, som av bönderna kallas tosvingel påstås förorsaka blindhet, galenskap och yra hos människor. Jag vet inte hur det är med det, men det tycks sannolikt.

----------------------------
 
0283Att bevara trähus för rötaMillman, J
1778, okt

AT FÖRWARA TRÄHUS FÖR RÖTA

Timret skall huggas i januari eller februari.

Trädet skall märkas med ett par hugg på den norra sidan, där det är minst kvistar och grenar.

Timret hugges i form, så att södra och norra sidan hugges till den tjocklek timret skall ha. Den norra sidan vändes utåt. Västra och östra kanterna befrias från barken. Mossan mellan timret skall först torkas och sedan betas i vitriol, salmiak, alun och salpeter eller urin. Därefter torkas mossan på nytt. Efter detta dör alla insekter och vägglöss. Träkanter, som står emot varandra bestrykes. Rummen svavlas för den elaka lukten skull. Beckolja stryks på knutarna och fin sand fylls i sprickorna. Även tak kan behandlas på detta sätt. För att undvika svamp bör golven byggas upp från marken.

----------------------------
 
0284Mars månads väderlek i Göteborg år 1778Anonym
1778, okt

MARS MÅNADS WÄDERLEK WID GÖTHEBORG, ÅR 1778

Den 20:de fiskades torsk och gråsik utanför Vinga. De första fartygen från Nordsjön kom till skärgården. Hamnen öppnade sig den 26. Blåsippan slog ut den 23 april. Göken gol den 2-3 maj. Fruktträden blommade den 23.

----------------------------
 
0285Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1778, okt

BERÖMLIGE GERNINGAR

Kanslirådet Carl Reinh Berch har gjort en deposition på 5000 daler till Patriotiska Sällskapet. Räntan skall användas till fattigt bondfolk, som genom vådeld blivit husvilla. Den som själv är orsak till vådelden får ingen ersättning. Domare i orten skall sända bevis att olyckan berott på våda.

----------------------------
 
0286Anmärkningar angående väderleken för september 1778Patriotiska Sällskapet
Endast en dag var helt klar.

----------------------------
 
0287Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenAnonym
1778, nov

GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGA FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

En obekant rikets vän har i maj skrivit om skatteköp och hemmansklyvningar. Detta tarvar en granskning. Det står att mycken åker utan äng och mulbete förtärer jordbrukarens välmåga. Detta är en gammal fördom, som bör tas bort. Detta gör, att man har små dragare, som fordrar samma arbete att vårda, men ger mindre arbetskraft och mindre i salttunnan. Inte heller huden av en liten oxe duger till pumpläder. På betet tar det längre tid att mätta sig, än om djuret står på stall. Gödseln förloras på betet. Vår kärlek till stora betesmarker kan härleda sig från folkbrist. Vi är inte så arbetsamma i vårt land som utlänningen. De ängar som lätt står under vatten skulle befrias med väderpumpar.

Beträffande skogen är den mycket viktig i vårt land. Hushållar vi med den, räcker den. Då kan vi inte använda den till bete, där djuren förstör småskogen. Man kan ju inte heller plantera skog på fina ängar. Bonden på slättbygden far en vinterdag lite längre bort och skaffar sig ved. Detta kan inte skada hästarna.

Genom detta har riket råkat i skuld och allmogen inte kunnat frambringa så många varor, som behövs och är en frätande kräfta för en stat och dess folkökning.

----------------------------
 
0288Rön och anmärkningar rörande ängars gödande, av en lantman i SchweitzMozelius, Fr. Modeer
1778, nov

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR RÖRANDE ÄNGARS GÖDANDE, AF EN LANDTMAN I SCHWEITZ

Ett fördelaktigt sätt att göda ängar är att påföra rå gips. Finns ingen rå gips, kan den kokade eller brända användas. Kalksten och fin sandsten kan också användas. Nya ängar kan vattnas med gödselvatten blandat med gips. Korna kan äta ihjäl sig på klöver, om de får äta så mycket de önskar. Stall och fähus bör ha rätt sluttning, så att urinen rinner från kreaturen till samlingsstället. Mesta nyttan med gipsen får man om man strör den på snön.

Fromental eller senaise är nästan lika och finns ofta blandade. Här i landet nyttjas tre artificiella ängar. Där odlas luzern, Sanitsoin och Holländska stora treffeln. Den nyttigaste ängen är den som görs av en blandning av dessa grässorter. Troligen kan gipsen användas till att förta mossa. Läs riddaren Wallerius författade bok, kallad Åkerbrukets Chemiska Grunder.

----------------------------