Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0027Orsaken varför man i Dalarna kan lägga åtminstone dubbelt större lass efter en dragareNordwall, Jonas
1776, nov

ORSAKEN, HWARFÖR I DALARNA, NORRLAND OCH FINLAND KAN LÄGGA ÅTMINSTONE DUBBELT STÖRRE LASS EFTER EN DRAGARE, ÄN I DE SÖDRA RIKETS LANDSKAPER.

I norr använder man bara en häst, när sörlänningen har två. När man inser vad en häst fordrar i underhåll, inser man snart vinsten. Det påstås, att norrländska hästar är större och starkare på grund av klimat, foder och någon annan okänd orsak.

Djur som uppföds i hårt klimat är alltid mindre och svagare. Vad beträffar fodret, vet var och en att det är fetare i söder. Dock kan bärgningssättet påverka kvaliteten. I Finland slås höet tidigt på morgonen, när daggen ännu ligger. Sedan använder man dagen till att vända och breda ut gräset så att det torkar så fort som möjligt. På aftonen sätts höet i hopar, så att det skall skyddas, om det kommer regn. Höet lakas inte ut av regnet och daggen. Man räknar att 2 lass hö, som räknas gå åt till en ko över vintern, ger så många lispund mindre smör om året, som det legat utbrett under nätter. Får en häst dåligt hö blir det en halv häst till jul och korpmat till våren, om han skall dra lika mycket, som den som får gott hö.

I norr används långa slädar med breda medar, vilket underlättar färden över lös snö. Vägarna sparas också och framför allt kan man ta tyngre lass. I norr vårdar man sina fålar väl. Stona sparas från hårt arbete under dräktigheten och får den bästa föda. Fölen vårdas ömt och sätts inte i arbete förrän vid fyra års ålder. De gör sedan tjänst i 30 år.

Även oxar i norr drar åtskilligt tyngre lass än de i söder. Den viktigaste orsaken är, att i söder använder man ok och i norr bogträ. Oket skadar oxens hals och förlamar honom. Redan romarna använde ett slags bogträ både för oxar och hästar.

----------------------------
 
0028Beskrivning över Nybergs uppodlingAnonym
1776, nov

BESKRIFNING ÖFWER NYBERGS UPODLING I STOCKHOLMS LÄN, FRÖSÅKERS HÄRAD OCH HARGS SOCKEN

På frälsegården under Hargs bruk fanns ett stort kärr, oländigt och sankt, som nu är uppodlat.

Det första som gällde var att få ett avlopp. På ett ställe var berg i vägen. Man eldade då mellan bergen och släppte sedan på vatten och berget sprack och kanalen kunde utvidgas. Sedan följde dikning och rothuggning. Efter plöjning med dragare såddes korn och blandsäd och även råg. Skörden gav 13-14:de kornet och gott halmfoder blandat med tåtel. Detta lyckade resultat har inspirerat andra i trakten till nyodling.

När sädesbrodden kommit upp vältas åkern, så att jorden packas och musten stannar i jorden. Efter en tid förvandlas den mossblandade gyttjejorden till svartmylla.

----------------------------
 
0029Sätt att plantera finska bönorWeber
1776, nov

FÖRDELAKTIGT SÄTT AT PLANTERA FINSKA BÖNOR

I Savolax, där man har lite kreatur och fisk, odlas med fördel små s.k. finska bönor. Denna sädessort göder kreaturen bättre än annat. Det gäller att så tidigt. Visar sig inga plantor inom rimlig tid, körs åkern igen och harvas.

----------------------------
 
0030Beprövat medel mot bröstvärk i FrankrikeAnonym
1776, nov

ET I FRANKRIKE BEPRÖFWAT BOTEMEDEL EMOT BRÖSTWÄRK

Tag en stor kopp linfrö och hälften så mycket lakrits, jämte russin och vatten. Låt koka tills hälften kokat in. Blanda kanderat socker och några skedblad arrak eller brännvin samt ett skedblad ättika. Ättikan slås i när brygden skall användas, annars skämmer den det hela. På 3-4 dagar botas den hårdaste bröstvärk.

----------------------------
 
0031Medel att förvara äggAnonym
1776, nov

MEDEL AT FÖRWARA ÄGG

Skottarna förvara ägg genom att koka dem 1-2 minuter, så att en hinna av äggvita bildas och hindrar förruttnelse. Doktor Réaumur i Frankrike rekommenderar en fernissa att måla äggen med. Denna metod är kostsammare.

----------------------------
 
0032Brev från Jönköpings län om årsväxtenBarck, H
1776, nov

BREF IFRÅN JÖNKÖPINGS LÄN OM ÅRSWÄXTEN M M

Bexheda pastorat är bergigt och stenigt, men med rika lövängar och små bördiga åkrar och många fiskrika sjöar. Det finns också olika metaller i bergen. Aspheda och Kaftorps socknar har genom sin nära belägenhet till Ädelfors och Paulströms bruk goda möjligheter till körslor och avsättning för sina produkter.

Utsädet i prästgården är litet och här sås höstråg. Här krävs goda dragare och skickliga körare, som kör lika djupt överallt. En rätt ställd ärjkrok och en god bill fordras. Här harvas vår och höst. Tillräcklig och god åker ger nog halm och ängen är av mindre betydelse, trots att det heter, att äng är åkers moder. Eklöv och asplöv skördas på försommaren och ger ett gott tillskott.

Svedjande är överallt brukligt och här skulle bli ödemark om det förbjöds. Det sås bara en gång på svedjeland. Fällehalmen är mycket bättre till taktäckning än råghalm, särskilt vid brist på näver. Den krävs dock vid foten och på ryggningen. Stenbrytning ökar mycket, men inte dikningen utom vid prästgården. Någon större försäljning av spannmål förekommer inte. Däremot säljs oxar till Eksjö och Vimmerby. Smör, ost, talg, fläsk och kött förs till Karlskrona 14 1/2 mil bort. Kräftor härifrån säljs med god vinst. 35 tjog för 3 daler silvermynt.

Hästaveln är svag. Biskötseln ökar.

Folket på trakten är renligt, snyggt och sparsamt. De bygger i två våningar och spar taktäckning. Lever på bröd av ren säd. Om den föreslagna köpingen vid Vetlanda gästgivargård kommer till stånd blir det stor förmån för orten. Vädret har i år varit härligt. Årsväxten är god, dock slog ärterna fel. Även kål och rotfrukter är dåliga. Inte heller trädfrukten är särskilt riklig.

Mullvadarnas antal har ökat, trots att man släppt ner kräftor i deras bon, vilket gjort att de i alla fall flyttat på sig.

Här saknas, liksom i hela Växjö stift en barnaskola, där barnen kunde lära läsa och lära sina kristendomsstycken utantill. Jag vill, men förmår inte av egna medel inrätta den.

----------------------------
 
0033KonsterAnonym
1776, nov

KONSTER M M

De la Folie, ledamot av akademien i Rouen har upptäckt ett sätt att bronsera järn. Godset smetas in med vax och hålls över elden och får en starkare lackering, än det man kallar brons. Om man istället för vax använder Sperma ceti blir lackeringen kopparfärgad. Skulle kunna användas vid tillverkning av de ståltrådstyger, som tillverkas i Norden. De rostar inte och skadar inte tyget.

Den starkaste bronseringen får man genom att gnida med en oxklöv och lite olja. Är järnstyckena stora kan man värma dem röda och lägga dem i linolja eller andra oljor. Detta ger ingen glans men bevarar mot rost. Detta är särskilt lämpligt för bultar, som sammanbinda stockar och trävirke på skepp. Takplåtar, rännor och andra järn, som sitter ute i det fria bör tillredas på detta sätt.

----------------------------
 
0034Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1776, nov

BERÖMLIGE GERNINGAR UTUR DAGLIGT ALLEHANDA

En gammal soldat hade blivit dömd till höga böter för ekonomiskt brott. Han kunde inte betala utan böterna gjordes om till kroppsstraff. Soldaten kunde genom sjukdom inte utstå straffet och försökte rymma för att undkomma. Domaren i orten betalade hans böter med en förmaning att i fortsättningen ställa sig lagen till efterrättelse. Detta är inte den enda gången denna domare visat ädelmodiga gärningar. Denna häradshövding blir högaktad för sina gärningar både i trakten och vid det regemente, där soldaten tjänar.

En fattig studerande, som hos de förmögnare sökt få låna till sina studier vid akademien, hade nästan givit upp sina planer, då ett par bröder av utländsk härkomst pantsatte sina små gårdar och lånade honom pengar.

----------------------------
 
0035Undersökning om renskötseln i SverigeGadd, Pehr Adrian
1776, dec

UNDERSÖKNING, OM REN-SKÖTSELN I SWERIGE KAN UTWIDGAS UTOM FJÄLL-BYGDEN

Renskötseln borde utökas i Sverige och inte bara förbehållas våra fjällmän. Även i våra norra skogstrakter skulle renskötseln kunna bedrivas. Förutsättningarna är om renmossa finns att tillgå i skogstrakter, om renar kan äta andra växter, och om skogsbygdens redan vidtagna näringar inte skadas.

Om sommaren äter renen gräs och samma växter som får. Renmossan, som är renens vinterföda, finns i stora mängder ned till Dalarna. Renarna i skogstrakterna trivs väl och blir oftast större än fjällrenarna. Under sommaren går de på bondens vanliga beten. När vintern kommer sätter man en renklocka på någon av de äldsta renarna, som sedan leder hela flocken till en poronpelto, en renhage, där de vänjer sig vid folk. Har man få renar stannar de i renhagen hela vintern och födas med hopsamlad renmossa. Har man många renar, tjudrar man en ren med klocka om halsen, vid ett ställe med god tillgång på mossa och den övriga flocken stannar kring ledarrenen. Varje dag ses de till av människor och vid svåra vargår vallas de hela tiden. Renarna kalvar i maj och då kan vädret på fjällen vara för hårt för de nyfödda. Skogstraktens varmare klimat skulle passa bättre.

Skall rennäringen i skogsområdena lyckas får den inte inkräkta på åkerbrukarens vanliga arbete. Ett bolag, som anställer skogslappar som vallhjon, bör bildas. Detta praktiseras redan på flera platser i Jämtland. Bonden äger renen och betalar 8 öre per ren till lappen. Mjölken och osten tillhör lappen, men han kommer ofta till bonden, som han räknar som sin husbonde och får mat och brännvin. Sådana bolag finns i Spanien vid schäferierna. De sköter fåren efter bestämda villkor. Inrättades dessa bolag i Sverige, kunde vem som helst äga renar. Bonden kan få en extra förtjänst att under vintern sy handskar och skor av renskinn.

Tillägg. Samojeder, Tunguser, Koraker, Ischucktser och Indianer i Nordamerika håller renar. De använder den både till drag- och riddjur. De använder däremot inte mjölken. Under halsen på renen sitter långa hår, som spinns till en art kamelgarn och stickas till vantar och mössor.

Landshövdingen i Uleåborg Carl Magnus Jägerhorn har underrättat mig om att på havsön Carlön i Bottniska viken finns 300-400 renar, som sköts av en lapp och hans hustru.

----------------------------