Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0253Anmärkningar om den till Kungl. Kommisionen över lanthushållningens förbättrandeHannibal, Israel
1778, juli

ANMÄRKNING WID DEN TIL KONGL COMMISION ÖFWER LANTHUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE I RIKET INGIFNE SKRIFT, SOM WIDARE DERIFRÅN TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET BLIFWIT INLÄMNAD, OCH FINNES I DESS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR SEPT 1776

Denna författares avhandling röjer stor kunskap om lanthushållningen. Jag vill dock tillägga några frågor. Vem skall mäkta betala för metoden, att låta syna och värdera all jord? Det måste ta flera år i varje by. Skulle skattejordsägarna bli tvungna därtill, hur blir det då med all kronoallmänningsjord, som är ännu vidlyftigare. Hur skall beskattningen ske? Nuvarande uppdelning av jorden grundar sig inte på ordentlig rev- och delning utan mera på tilltagsenhet. Om författaren vill svara har jag Inrikes-Tidningar, men tror inte jag kan ha råd att hålla Patriotiska Sällskapet Journal.

----------------------------
 
0254Anmärkningar angående transportfart inrikesorter emellan på vattenAnonym
1778, juli

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRANSPORT-FART INRIKES-ORTER IMELLAN PÅ WATN

Förslag i Patriotiska Sällskapets handlingar att frakta folk inrikes med båt för att spara hästar och folk. Tyvärr låter det sig inte göra. Om en resande till lands råkar ut för ett missöde, får han söka hjälp av vem han vill. Ersättningen överenskommes. Skulle samma sak hända på sjön, kan bara ett oktrojkompani med exklusiva privilegier hjälpa, mot en taxa av 33 1/3 % .

----------------------------
 
0255Om gärdesgårdarAnonym
1778, juli

OM GÄRDESGÅRDAR

I allmänhet torde anmärkas, att hägnader och stängsel i Sverige är vidlyftiga och arbetskrävande. Minsta lilla kåltäppa skall inhägnas, så att avkastningen äts upp av kostnaden för stängslet. Man kan tro, att man befarar inbrott av alla naturens kreatur. Dessutom måste stängslen lagas vart 4-5 år.

Visst kan det behövas starkt stängsel mot landsvägen, så att inte illasinnade resande låter sina djur beta på annans åker, men det skulle kunna bättras med lagens skärpning. För stora djur behövs heller inte så höga stängsel. Har de för vana att ta sig ut, får man sätta klumpar på dem. Det är mest för svin och får, som de kostsammaste gärdsgårdarna uppresas. Fåren bör vaktas av vallhjon på trädesgärdet.

Svinen är de, som kräver mest stängsel. Men är ett svin överhuvud lönsamt. Det skall växa av säd under 3 år och sedan gödas innan slakt. Denna kostnad övergår värdet på fläsket. Säden skulle göra mer nytta hos korna. Man bör inte ha fler svin än att det kan födas med avskrädet ur hushållet och hållas inomhus. De blir tjockare än om de springa ute. Vissa tider gör de nytta i stubbgärdet och endast då bör de släppas ut. Det skulle finnas en stadga, som förbjöd svin och får att ovallade vistas utanför trädesgärdet. Påträffas de utanför tillfaller de upphittaren. Nu måste jag upphålla tre gånger så mycket stängsel, för att mina grannars svin inte skall komma in på min mark.

----------------------------
 
0256Om svinkreaturs födande med rönnbärWikman, Anders
1778, juli

OM SWIN-KREATURS FÖDANDE MED RÖNN-BÄR

Jag satte två rönnar vid min backstuga och tog upp ett litet potatisland och sådde lite morötter. När rönnbären är mogna, kokar jag dem med potatis och föder en gris. Den ger vid slakttiden utmärkt och mycket fläsk. En hushållerska har gjort på samma sätt, men blandat i en fjärdedels hästträck, vilket hon aldrig skulle fått grisen att äta utan rönnbären.

----------------------------
 
0257Rön angående nyttan av grankottar och vildsenapDahlgren, D
1778, juli

RÖN ANGÅENDE NYTTAN AF GRANKOTTAR OCH VILDSENAP

Grankottar är utmärkt bränsle. när de fått torka.

De kan blandas med smedjekol.

Ett år med höbrist hade jag en gallko, som skulle slaktas. Jag födde henne med vildsenap, ett ogräs, som är svårt att bli av med. Kon började mjölka och fick nytt hull. Smöret blev lite beskt, men ingen som åt blev dålig. Året därpå samlade jag så mycket vildsenap jag kunde och blandade i fodret till alla djuren, vilket var en stor förmån.

----------------------------
 
0258Försök till deras vederfående som blivit kvävdaAnonym
1778, juli

FÖRSÖK TIL DERAS WEDERFÅENDE SOM BLIFWIT QWAFDE

En piga, 25 år, hade kvävts av kolos och var i 2 timmar helt utan medvetande. Man slog på henne vinättika, men inget hjälpte, utom doktor Sages Alcali Volatilis fluor, som hon fick i näsan och sedan intog 25 droppar av. Hon är nu helt återställd.

----------------------------
 
0259Följande berättelse från Soissons visar farligheten av os, och förtjänar att göras allmänAnonym
1778, juli

FÖLJANDE BERÄTTELSE IFRÅN SOISSONS UTWISAR FARLIGHETEN AF OS, OCH FÖRTJENAR AT GÖRAS ALLMÄN

Tre män skulle utföra lödning i en trumma. De uppsteg var kvart för att hämta frisk luft och uppträdde då som druckna. Efter ett par timmar kom de inte upp utan hittades livlösa. En man hissas ned och lyckas med ett tåg få upp grytan med glöd. Sedan hissades de tre arbetarna upp. En av dem återkom strax till sans, medan två måste gnidas med ylle och vatten. Efter en halvtimme visade de tecken på liv. Då användes tobaksmaskinen och tobaken gjorde strax sin verkan och karlarna började röra sig.

Att stänka kallt vatten på den avdomnade ger effekt. Även en piga i Göteborg räddades genom att hon lades i en snödriva och bestänktes med vatten.

----------------------------
 
0260Utdrag ur redovisning av en del växter som undertecknad under åren samlat och försäntKjellström, Pet. Mag.
1778, juli

UTDRAG PÅ EN DEL WÄXTER, SOM UNDERTEKNAD PÅ ANFÖRDE ÅREN SAMLAT OCH FÖRSÄNT

Redovisas åren 1754, 1762 och 1770 hur många skålpund av varje växt som försålts. På egen plantage har en mängd växter planterats och framdragits. Dessa kan dagligen erfås.

----------------------------
 
0261Anmärkningar angående handelnAnonym
1778, juli

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDEL

Man skulle önska att en och annan tänkande landsman, skulle sträcka sitt snille till en avhandling angående handel, att biträda Journalen med. Redovisas hur många skepp, som gått från Nordsjön till Östersjön förra året och från vilka länder de voro.

Redovisas priser från marknad i Vänersborg och Karlstad.

Redovisas Englands handel med Sverige från 1720 till 1769.

----------------------------