Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0244Anmärkningar angående väderleken för april 1778Patriotiska Sällskapet
Skärgården var nästan överallt segelbar.

----------------------------
 
0245Anmärkningar om den i Hushålls-Journalen för jan månad innevarande år införda avhandlingen: Hur stengärdsgårdars byggnad bäst må kunna uppmuntrasAnonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID DEN I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR JANUARI MÅNAD, INNEWARANDE ÅR INFÖRDE AFHANDLINGEN: HURU STEN-GÄRDSGÅRDARS BYGGNAD BÄST MÅ KUNNA UPMUNTRAS

Författaren bor på en skoglös ort, medan jag vistas på en skogrik. Detta gör att vi se olika på problemet. Stengärdsgårdar tar stor plats och kan inte flyttas. En gärdsgård av störar kan läggas ned för att hindra snödrivor.

I en skog måste man alltid gallra om träden skall växa sig stora. De utgallrade ungträden duger utmärkt till gärdsel. Förslaget att bonden skulle ha byggnadsskyldighet att bygga stengärdsgårdar, delar jag inte.

Hägna en liten del av utmarken, som inte duger till något. Låt djur som plöjer med trynet bearbeta jorden på våren. Sätt rotfrukter, som dessa djur älskar och låt dem böka upp dem på hösten. Plantera grankottar och efter tio år har man en utmärkt skog för gärdselstör utan arbete och kostnad. Jag är inte emot stenmurar, men vill inte att de skall byggas med tvång.

----------------------------
 
0246Anmärkningar om avhandlingen om sockentorpens inrättning, införd i Hushållnings-Journalen okt 1777Anonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID AFHANDLINGEN OM SOCKNE-TORPARES INRÄTTNING, INFÖRD UTI HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR OKTOBER MÅNAD 1777

Att vinna någon arbetsstyrka genom att inrätta torp är tveksamt. Om vart och ett av de 80000 mantal som finnes enligt författaren, bebyggdes med ett torp, skulle en mängd hjonelag kunna ingås. Men det fordras dock ett litet kapital till start och hur många drängar och pigor har det. De skogrika trakterna i norr skulle kunna odlas, men skogen behövs till bergshantering och andra vedödande inrättningar.

Frihet i näringar är alla regeringars välsignade gärningar, men då människan är född odygdig, måste visst tvång finnas. En torpare utan åker och äng kan sällan föda sig, trots de slöjder hustrun och han själv kan tillverka och sälja. Därför återstår mest tiggeri. Inga torp utan jord. De barn som inte kan födas hemma får anställning som tjänstehjon eller näringsidkare och ingen brist på folk råder.

----------------------------
 
0247Tankar om upplysningar, skatte, frälse och arrendenTham, Per
1778, juni

TANKAR OM UPLYSNINGAR: SKATTE: FRÄLSE: ARRENDEN:

Författare som åtskiljer teori och praktik tar fel. Ingen sätter väl i fråga, vilken metod som är den hushållsaktigaste, den som leder säkrast till ödesmål eller inte. Osäkerhet vid besittning av krono, boställe eller frälse är oundvikligt. Patr Sällskapet skulle skaffa information hur England löser sina problem. De vore nyttiga även här. I en by med storskifte minskas ständigt frälsejorden medan skattejorden ökar. Hälftenbruk har varit det bästa, men för kort ackordstid har medfört förfall. Även arrendena löper samma risk.

----------------------------
 
0248Rön och anmärkningar om bryggning kitt,Bjurbeck, Olof
1778, juni

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR WID BRYGGNING. ÖFWERSÄTTNING FRÅN ENGELSKAN AF OLOF BJURBECK.

Det är en olycka för vårt land, att folket i alla stånd leva över sina tillgångar. Den skadliga seden att dricka vin istället för vårt hemtillverkade öl, visar detta. Jag sänder nu några tankar om, hur man brygger gott öl.

Det viktigaste är valet av malt och humle. För stora kittlar är inte att rekommendera. De drar dessutom mycket bränsle. Man får inte koka humlen för hårt, då försvinner det aromatiska. Detta gäller kokning av alla vegetabilier. Kött däremot skall läggas i kokande vatten.

Malt består av kornets mjölaktiga delar. Den består av två delar. Först den spirituosa delen, som ger den angenäma lukten vid kokning. Sedan den jordaktiga. Det som först rinner ut efter kokningen är det bästa, liksom vid vin- och cidertillverkning.

Vår svagdricka står sig knappt en månad. Den är bryggd på resterna efter ölbryggning. Då har den blivit berövad sina smakliga, spirituösa och balsamiska ämnen. Kvar är bara jordaktiga, sträva och osmakliga ämnen, som är ohälsosamma för kroppen. Väl bryggt håller den sig i 12 månader och förorsakar ingen seghet i inälvorna utan ger dessa nödvändiga rörelser genom ett lindrigt eggande.

Det är omöjligt att ge något recept, som man alltid kan följa. Allt beror på maltens och humlens egenskaper, som är olika vid olika tillfällen. Ger dock proportionerna av malt och humle, som jag använder när jag brygger i oktober. Regnvatten är det tjänligaste.

----------------------------
 
0249Sätt att kroppa bundna halmtakAnonym
1778, juni

SÄTT AT KROPPA BUNDNE HALMTAK

Jag lägger stänger på ömse sidor om kroppningen och drar åt med tjocka halmrep.

----------------------------
 
0250Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1778, juni

UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Sockenskräddare Eric Andersson, Åsta by, Lillkyrka socken i Närke, för man- och ladugårdsbyggnad på sitt torp, en murad jordkällare till förvaring av jordpäron.

För ungefär detsamma har soldaten Nils Binning, Binnigabys ägor i Närke, nybyggare Olof Andersson, kronoallmänningen Kuleskog i Elfsborg, torparen Lars Olofsson, Slagkärret, Vagnhärad, Nyköpings län, soldaten Johan Blomberg, Ekeby socken, Uppsala län, kronobefallningsman Johan Dahlberg, Rasbo, Uppsala län, Måns Danielsson, Hemmesjö, Kronobergs län, Jonas Persson, Moshult, Kronobergs län, skattebonden Per Hansson, Elvkarleby, Uppsala län, nämndeman Jan Benctsson i Tuna, Hjälsta, Uppsala län, kyrkvaktare Salberg, Lillkyrka, Närke, skräddare Erik Hök, Huttala, Åbo län, torparen Gustaf Larsson Elg, Elghammar, Nyköpings län, klockare Ullvin, Fittja Uppsala län fått belöning.

För lin och bomullsspånad och vävnad till landskamrer Sjöholms änka, Elsa Maria Laurell, Göteborg, hustru Beata Clemens, Karlstad.

Brukssmedsdrängarna Sven Qwarnström och Anders Jansson, Niskafors bruk, som med fara för livet räddat änkan Elin Olofdotter som fallit i Niskaströmmen.

Pigan Brita Göransdotter som på 11:te året tjänar mot ringa lön på ett medellöst ställe och förutom ladugården med 8 kor, skött 6 barn, varit barnmorska vid matmoderns barnsängar och anlitas i bygden vid svårare barnsängar.

Pigan Maria Johansdotter, Styra socken, Östergötland, för att ha skött stall och ladugård i 18 år.

Pigan Kirstin Andersdotter, Duveholms sätesgård, som i 17 år skött djuren med ringa halmfoder, nässlor, grönsaksblast, 40 boskapskreatur och 13 spanska får.

----------------------------
 
0251Anmärkningar angående väderleken för maj 1778Anonym
Varma dagar och kalla nätter i början av månaden.

----------------------------
 
0252Anmärkningar över förslaget i Kungl. Patriotiska Sällskapets handlingar för år 1777, att indela ett hemmans åkerjord i fyra gärden, samt om åkerbruket i Skaraborgs länAnonym


1778, juli

ANMÄRKNINGAR ÖFWER FÖRSLAGET, I KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HANDLINGAR, FÖR ÅR 1777, ATT INDELA ALL ETT HEMMANS ÅKERJORD I FYRA GÄRDEN, SAMT OM ÅKERBRUKET I SKARABORGS LÄN

Att dela all åkerjorden i fyra gärden, beså tre och låta ett vila, kan vara gott, med följande villkor.

1) god jord

2) kunna göda hela trädesgärdet

3) gödseln skall vara efter fint hårdvallshö och inte endast efter halm

4) tillgång på skog och sten till gärdsgårdar

5) fordras att ortens belägenhet är sådan att åkrarna kan delas, utan att gärdarna skall omläggas eller flyttas

6) att ha tillgång till bete för smådjur utanför trädet.



Jorden utmagras inte av vartannat års träde. Solens strålar tillför jorden krafter. Att en gödd åker ger bättre resultat andra året än det första betvivlar jag. Att förbättra jorden är en god sak, men ganska svår, om inte jordförbättringsmaterial finns i närheten. Att behöva sätta upp ännu fler stängsel, kan inte vara att rekommendera med tanke på att skogen avtar på de flesta ställen. Stenmurar är arbetsamma att göra och lämplig sten finns inte överallt. Levande gärdsgårdar, som utomlands har jag aldrig sett. Ogräset bekämpas genom körning och harvning vartannat år.

Även om författarens förslag inte låter sig genomföras över hela riket, så har det med ovanstående villkor stora fördelar.

I Falbygden, Skaraborgs län, har man fyra olika sätt att indela gården: ett gärde som aldrig trädes. Detta brukningssätt kallas ensäde. Det förutsätter god jord.

I Skånings, Barne, Wiste, Åse och Kållands härader delar man i två gärden, vilket det ena trädes. Här består jorden av hårdare och lösare lera. Här finns stor slättbygd och ingen brist på åkerjord. Detta anser jag vara det bästa sättet här. Man bör inte klyva dessa hemman. Det skulle bara leda till, att man får en hop frysande uslingar. I Uppland har man jorden i träde vartannat år och där är skörden mestadels god.

I Vadsbo är jorden lagt i tre gärden, där ett ligger i träde. På ganska få ställen har man fyra gärden.

På många ställen skördar man säd som hö. Detta är helt förkastligt då massor av korn förspills. Bönderna ursäktar sig med, att de har så mycket vårsäd, att de inte hinna sätta dem i kärvar. De påstår också att de inte hinner dika åkrarna. De rättar sig också efter almanackan och inte efter väderleken, när de sår sin vårsäd.

----------------------------