Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0240Om strömmings rätta ans och saltningAnonym
1778, maj

OM STRÖMINGS RÄTTA ANS OCH SALTNING

Havssaltet måste raffineras, annars skadar det både varan, som ska saltas och den som äter av den. Lünebürgersalt tillverkas nu i Stockholm till billigare pris.

När strömmingen är gälad sköljes den, men läggs inte i skarp saltlake att blodlakas. Endast sjövatten används. Efter fyra timmar sköljs den väl och är nu vit som mjölk. Nu saltas den i tunnor, dock utan någon tyngd på.

----------------------------
 
0241Brev från Östergötland om tjänstefolkLindroth, Jägerhorn
1778, maj

BREF IFRÅN ÖSTERGÖTHLAND OM TJENSTEFOLK

Jag vill i anledning av brev i Hushållnings-Journalen för september 1777, angående tjänstefolk försvara dem, då de inte själva kunna skriva. Författaren avmålar tjänstefolket på sin ort, som bondens värsta plåga bl.a. Ett gammalt ordspråk är sådan husbonde, sådan dräng. En god hushållare tar sina tjänare från socknen, dem han känner. Sedan uppträder han så, att de hellre blir kvar än flyttar. Detta är skrivet till tjänstefolkets i allmänhet heder och beröm på min ort i Östergötland.

Brev rörande föregående ämne av Carl Lindroth.

Det oskick som råder, med städsel och osäkerhet för husbonden om han har några tjänare, eller om någon annan bjudit över, så att de hellre går dit, har utbrett sig mer och mer. En ny tjänstehjonsstadga, som anger rimliga löner behövs. Sedan 1739 har priserna stigit och man kan inte begära att folk skall arbeta för den lönen. Här i Värmland har hemmansklyvningen gått så långt, att bondens barn inte kan livnära sig på sin torva. De ger sig till regementena eller blir lösdrivare. De har inte haft tillräcklig kunskap att driva sitt hemman. Bättre hade varit att de tjänat så länge att de hunnit lära sig. En del flyttar till Stockholm och lever där ett liv i högfärd, lättja och liderlighet. De duger inte längre till tjänstefolk på landet.

Vid Larsmässo marknad i Örebro städslade man förr sitt folk. Tiden är nu flyttad, så att den kommit för långt efter uppsägningsdagen och sedan kommit ur bruk. En sådan inrättning borde finnas i varje provins. Då skulle man slippa ta folk från Stockholm.

Jag ber Patriotiska Sällskapet att föreslå en ny tjänstehjonsstadga och även föreslå inrättande av adresskontor i provinshuvudstäderna.

Promemoria angående ovanstående ämne av C M Jägerhorn.

Den brukliga ömsningstiden för tjänstefolk är otjänlig för de flesta orter. Förslaget att flytta den till juni håller dock inte i Österbotten, där en sen vår gör, att det är mest arbete just då. Tjärbränning och laxfiske är också just den tiden som häftigast. För Österbotten är den tjänligaste tiden 1 nov.



----------------------------
 
0242Enskilda företaganden till landets uppodling.Anonym
1778, maj

ENSKILDTE FÖRETAGANDER TIL LANDETS UPODLING M M

Jag köpte 1772 två förfallna egendomar i Roslagen. Min tanke var att förbättra de åkrar som fanns. Jag har med dalkarlars hjälp röjt sten och byggt grund till byggnader och stenbroar till gärdena. Nästa år rensades de gamla gärderna och nya upptogs. Jag samlade jord, särskilt den som var uppkastad mot husen, för att fylla svackor i åkrarna. Jag har fortsatt detta arbete och hittills flyttat 20000 lass sten. Lika mycket finns kvar. Detta är ett kostsamt arbete men mina skäl är följande:

En stenbunden åker kan inte köras, harvas eller vältas och redskapen slits oerhört mycket.

Jag har grävt upp jorden i en sur, mossbelupen äng och lagt i högar. Efter vintern har jag kört ut den på åkern. Dessutom har jag planterat 200 frukträd ur egen plantskola. Mangårdsbyggnad med 10 rum och ladugård har blivit byggda.

För nit i lantbrukets upphjälpande har jag inrättat 4 premier till sockenbor, som uträttat stenröjning och rothuggning. Det sista premiet tilldelas den, som vid sin första nattvardsgång svarat rätt på alla frågor. Detta har jag inte gjort för att få beröm, utan för att en nyttig tävlan mellan lantmännen ska komma igång. Följer några råd, som han prövat.

----------------------------
 
0243Kort berättelse om årsväxten i Skaraborg för 1777Anonym
1778, maj

KORT BERÄTTELSE OM ÅRSWÄXTEN I SKARABORGS LÄN, FÖR ÅR 1777

Säd och hö blev så ymnig, att man inte kunde härbärgera allt i ladorna. Bönor och ärter gav god skörd, medan potatisen frös 20 augusti. Staren och bofinken kom redan i mars.

----------------------------
 
0244Anmärkningar angående väderleken för april 1778Patriotiska Sällskapet
Skärgården var nästan överallt segelbar.

----------------------------
 
0245Anmärkningar om den i Hushålls-Journalen för jan månad innevarande år införda avhandlingen: Hur stengärdsgårdars byggnad bäst må kunna uppmuntrasAnonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID DEN I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR JANUARI MÅNAD, INNEWARANDE ÅR INFÖRDE AFHANDLINGEN: HURU STEN-GÄRDSGÅRDARS BYGGNAD BÄST MÅ KUNNA UPMUNTRAS

Författaren bor på en skoglös ort, medan jag vistas på en skogrik. Detta gör att vi se olika på problemet. Stengärdsgårdar tar stor plats och kan inte flyttas. En gärdsgård av störar kan läggas ned för att hindra snödrivor.

I en skog måste man alltid gallra om träden skall växa sig stora. De utgallrade ungträden duger utmärkt till gärdsel. Förslaget att bonden skulle ha byggnadsskyldighet att bygga stengärdsgårdar, delar jag inte.

Hägna en liten del av utmarken, som inte duger till något. Låt djur som plöjer med trynet bearbeta jorden på våren. Sätt rotfrukter, som dessa djur älskar och låt dem böka upp dem på hösten. Plantera grankottar och efter tio år har man en utmärkt skog för gärdselstör utan arbete och kostnad. Jag är inte emot stenmurar, men vill inte att de skall byggas med tvång.

----------------------------
 
0246Anmärkningar om avhandlingen om sockentorpens inrättning, införd i Hushållnings-Journalen okt 1777Anonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID AFHANDLINGEN OM SOCKNE-TORPARES INRÄTTNING, INFÖRD UTI HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR OKTOBER MÅNAD 1777

Att vinna någon arbetsstyrka genom att inrätta torp är tveksamt. Om vart och ett av de 80000 mantal som finnes enligt författaren, bebyggdes med ett torp, skulle en mängd hjonelag kunna ingås. Men det fordras dock ett litet kapital till start och hur många drängar och pigor har det. De skogrika trakterna i norr skulle kunna odlas, men skogen behövs till bergshantering och andra vedödande inrättningar.

Frihet i näringar är alla regeringars välsignade gärningar, men då människan är född odygdig, måste visst tvång finnas. En torpare utan åker och äng kan sällan föda sig, trots de slöjder hustrun och han själv kan tillverka och sälja. Därför återstår mest tiggeri. Inga torp utan jord. De barn som inte kan födas hemma får anställning som tjänstehjon eller näringsidkare och ingen brist på folk råder.

----------------------------
 
0247Tankar om upplysningar, skatte, frälse och arrendenTham, Per
1778, juni

TANKAR OM UPLYSNINGAR: SKATTE: FRÄLSE: ARRENDEN:

Författare som åtskiljer teori och praktik tar fel. Ingen sätter väl i fråga, vilken metod som är den hushållsaktigaste, den som leder säkrast till ödesmål eller inte. Osäkerhet vid besittning av krono, boställe eller frälse är oundvikligt. Patr Sällskapet skulle skaffa information hur England löser sina problem. De vore nyttiga även här. I en by med storskifte minskas ständigt frälsejorden medan skattejorden ökar. Hälftenbruk har varit det bästa, men för kort ackordstid har medfört förfall. Även arrendena löper samma risk.

----------------------------
 
0248Rön och anmärkningar om bryggning kitt,Bjurbeck, Olof
1778, juni

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR WID BRYGGNING. ÖFWERSÄTTNING FRÅN ENGELSKAN AF OLOF BJURBECK.

Det är en olycka för vårt land, att folket i alla stånd leva över sina tillgångar. Den skadliga seden att dricka vin istället för vårt hemtillverkade öl, visar detta. Jag sänder nu några tankar om, hur man brygger gott öl.

Det viktigaste är valet av malt och humle. För stora kittlar är inte att rekommendera. De drar dessutom mycket bränsle. Man får inte koka humlen för hårt, då försvinner det aromatiska. Detta gäller kokning av alla vegetabilier. Kött däremot skall läggas i kokande vatten.

Malt består av kornets mjölaktiga delar. Den består av två delar. Först den spirituosa delen, som ger den angenäma lukten vid kokning. Sedan den jordaktiga. Det som först rinner ut efter kokningen är det bästa, liksom vid vin- och cidertillverkning.

Vår svagdricka står sig knappt en månad. Den är bryggd på resterna efter ölbryggning. Då har den blivit berövad sina smakliga, spirituösa och balsamiska ämnen. Kvar är bara jordaktiga, sträva och osmakliga ämnen, som är ohälsosamma för kroppen. Väl bryggt håller den sig i 12 månader och förorsakar ingen seghet i inälvorna utan ger dessa nödvändiga rörelser genom ett lindrigt eggande.

Det är omöjligt att ge något recept, som man alltid kan följa. Allt beror på maltens och humlens egenskaper, som är olika vid olika tillfällen. Ger dock proportionerna av malt och humle, som jag använder när jag brygger i oktober. Regnvatten är det tjänligaste.

----------------------------