Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0238Några få och korta anmärkningar till en tillärnad ny upplaga av Carlesons Hushålls-LexikonGadd, Per Adrian
1778, maj

NÅGRA FÅ OCH KORTA ANMÄRKNINGAR TIL EN TILÄRNAD NY UPLAGA AF HERR CARLESONS HUSHÅLLS-LEXICON

Jag anser, att författaren har lyckats med sin hushållsbok, men vill göra några tillägg.

Garvarbark bör inte användas som gödsel på lerjord.

Granris är den svagaste och sämsta gödning.

Jordens fruktbarhet består inte av elementarisk jord och vätska. Nya rön visar, att den utgöres av en avpassad vegetabilisk fetma och syra i jorden, som i vatten blir blandat till ett geléaktigt ämne som föder växterna.

Snö innehåller inte salpeter. Det gör däremot regnet under sommaren och göder då åkern.

Honungsdaggen innehåller inte svavel. Troligen är det insekter, som skadar sädesaxen och gör att den limaktiga vätskan rinner ut.

Att på jordens färg bestämma dess godhet rekommenderas inte.

Stöpning av säden påverkar bara så, att den gror tidigare.

Om märgeln vid eldning gnistrar är detta tecken på att den är fetlagd och god.

Att så säd eller lin eftersom månen står är gamla fördomar.

Medel som vitlök eller tjära har ingen effekt på mask. Handlar det om bladmask äter den brodden ovan jord om hösten, medan rotmasken äter hjärtbladet. Ingen av dem oroas av vitlöksdoft.

----------------------------
 
0239Anmärkningar beträffande januari månads Hushålls-Journal för 1778, angående biskötselAnonym
1778, maj

ANMÄRKNING TIL PAG 663 I JANUARI MÅNADS HUSHÅLLS-JOURNAL FÖR 1778, ANGÅENDE BISKÖTSEL

Ingen jag talat med, inte ens själve Linné, uppger att de fått 2-3 stockar bin av varje kupa. Det är inte troligt att Sveriges klimat frambringar så många. Att frakta bin på vagnar flera mil kräver släta vägar, så att ingenting ruskas loss och kväver bina. Jag har aldrig lyckats få mina bin att äta bovetehonung, vilket de gör i Skåne och Småland. Biodling i stor skala är ingenting för oss. Dock göra sig en del torpare nytta av ett par kupor.

----------------------------
 
0240Om strömmings rätta ans och saltningAnonym
1778, maj

OM STRÖMINGS RÄTTA ANS OCH SALTNING

Havssaltet måste raffineras, annars skadar det både varan, som ska saltas och den som äter av den. Lünebürgersalt tillverkas nu i Stockholm till billigare pris.

När strömmingen är gälad sköljes den, men läggs inte i skarp saltlake att blodlakas. Endast sjövatten används. Efter fyra timmar sköljs den väl och är nu vit som mjölk. Nu saltas den i tunnor, dock utan någon tyngd på.

----------------------------
 
0241Brev från Östergötland om tjänstefolkLindroth, Jägerhorn
1778, maj

BREF IFRÅN ÖSTERGÖTHLAND OM TJENSTEFOLK

Jag vill i anledning av brev i Hushållnings-Journalen för september 1777, angående tjänstefolk försvara dem, då de inte själva kunna skriva. Författaren avmålar tjänstefolket på sin ort, som bondens värsta plåga bl.a. Ett gammalt ordspråk är sådan husbonde, sådan dräng. En god hushållare tar sina tjänare från socknen, dem han känner. Sedan uppträder han så, att de hellre blir kvar än flyttar. Detta är skrivet till tjänstefolkets i allmänhet heder och beröm på min ort i Östergötland.

Brev rörande föregående ämne av Carl Lindroth.

Det oskick som råder, med städsel och osäkerhet för husbonden om han har några tjänare, eller om någon annan bjudit över, så att de hellre går dit, har utbrett sig mer och mer. En ny tjänstehjonsstadga, som anger rimliga löner behövs. Sedan 1739 har priserna stigit och man kan inte begära att folk skall arbeta för den lönen. Här i Värmland har hemmansklyvningen gått så långt, att bondens barn inte kan livnära sig på sin torva. De ger sig till regementena eller blir lösdrivare. De har inte haft tillräcklig kunskap att driva sitt hemman. Bättre hade varit att de tjänat så länge att de hunnit lära sig. En del flyttar till Stockholm och lever där ett liv i högfärd, lättja och liderlighet. De duger inte längre till tjänstefolk på landet.

Vid Larsmässo marknad i Örebro städslade man förr sitt folk. Tiden är nu flyttad, så att den kommit för långt efter uppsägningsdagen och sedan kommit ur bruk. En sådan inrättning borde finnas i varje provins. Då skulle man slippa ta folk från Stockholm.

Jag ber Patriotiska Sällskapet att föreslå en ny tjänstehjonsstadga och även föreslå inrättande av adresskontor i provinshuvudstäderna.

Promemoria angående ovanstående ämne av C M Jägerhorn.

Den brukliga ömsningstiden för tjänstefolk är otjänlig för de flesta orter. Förslaget att flytta den till juni håller dock inte i Österbotten, där en sen vår gör, att det är mest arbete just då. Tjärbränning och laxfiske är också just den tiden som häftigast. För Österbotten är den tjänligaste tiden 1 nov.



----------------------------
 
0242Enskilda företaganden till landets uppodling.Anonym
1778, maj

ENSKILDTE FÖRETAGANDER TIL LANDETS UPODLING M M

Jag köpte 1772 två förfallna egendomar i Roslagen. Min tanke var att förbättra de åkrar som fanns. Jag har med dalkarlars hjälp röjt sten och byggt grund till byggnader och stenbroar till gärdena. Nästa år rensades de gamla gärderna och nya upptogs. Jag samlade jord, särskilt den som var uppkastad mot husen, för att fylla svackor i åkrarna. Jag har fortsatt detta arbete och hittills flyttat 20000 lass sten. Lika mycket finns kvar. Detta är ett kostsamt arbete men mina skäl är följande:

En stenbunden åker kan inte köras, harvas eller vältas och redskapen slits oerhört mycket.

Jag har grävt upp jorden i en sur, mossbelupen äng och lagt i högar. Efter vintern har jag kört ut den på åkern. Dessutom har jag planterat 200 frukträd ur egen plantskola. Mangårdsbyggnad med 10 rum och ladugård har blivit byggda.

För nit i lantbrukets upphjälpande har jag inrättat 4 premier till sockenbor, som uträttat stenröjning och rothuggning. Det sista premiet tilldelas den, som vid sin första nattvardsgång svarat rätt på alla frågor. Detta har jag inte gjort för att få beröm, utan för att en nyttig tävlan mellan lantmännen ska komma igång. Följer några råd, som han prövat.

----------------------------
 
0243Kort berättelse om årsväxten i Skaraborg för 1777Anonym
1778, maj

KORT BERÄTTELSE OM ÅRSWÄXTEN I SKARABORGS LÄN, FÖR ÅR 1777

Säd och hö blev så ymnig, att man inte kunde härbärgera allt i ladorna. Bönor och ärter gav god skörd, medan potatisen frös 20 augusti. Staren och bofinken kom redan i mars.

----------------------------
 
0244Anmärkningar angående väderleken för april 1778Patriotiska Sällskapet
Skärgården var nästan överallt segelbar.

----------------------------
 
0245Anmärkningar om den i Hushålls-Journalen för jan månad innevarande år införda avhandlingen: Hur stengärdsgårdars byggnad bäst må kunna uppmuntrasAnonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID DEN I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR JANUARI MÅNAD, INNEWARANDE ÅR INFÖRDE AFHANDLINGEN: HURU STEN-GÄRDSGÅRDARS BYGGNAD BÄST MÅ KUNNA UPMUNTRAS

Författaren bor på en skoglös ort, medan jag vistas på en skogrik. Detta gör att vi se olika på problemet. Stengärdsgårdar tar stor plats och kan inte flyttas. En gärdsgård av störar kan läggas ned för att hindra snödrivor.

I en skog måste man alltid gallra om träden skall växa sig stora. De utgallrade ungträden duger utmärkt till gärdsel. Förslaget att bonden skulle ha byggnadsskyldighet att bygga stengärdsgårdar, delar jag inte.

Hägna en liten del av utmarken, som inte duger till något. Låt djur som plöjer med trynet bearbeta jorden på våren. Sätt rotfrukter, som dessa djur älskar och låt dem böka upp dem på hösten. Plantera grankottar och efter tio år har man en utmärkt skog för gärdselstör utan arbete och kostnad. Jag är inte emot stenmurar, men vill inte att de skall byggas med tvång.

----------------------------
 
0246Anmärkningar om avhandlingen om sockentorpens inrättning, införd i Hushållnings-Journalen okt 1777Anonym
1778, juni

ANMÄRKNINGAR WID AFHANDLINGEN OM SOCKNE-TORPARES INRÄTTNING, INFÖRD UTI HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR OKTOBER MÅNAD 1777

Att vinna någon arbetsstyrka genom att inrätta torp är tveksamt. Om vart och ett av de 80000 mantal som finnes enligt författaren, bebyggdes med ett torp, skulle en mängd hjonelag kunna ingås. Men det fordras dock ett litet kapital till start och hur många drängar och pigor har det. De skogrika trakterna i norr skulle kunna odlas, men skogen behövs till bergshantering och andra vedödande inrättningar.

Frihet i näringar är alla regeringars välsignade gärningar, men då människan är född odygdig, måste visst tvång finnas. En torpare utan åker och äng kan sällan föda sig, trots de slöjder hustrun och han själv kan tillverka och sälja. Därför återstår mest tiggeri. Inga torp utan jord. De barn som inte kan födas hemma får anställning som tjänstehjon eller näringsidkare och ingen brist på folk råder.

----------------------------