Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0233Om tjänstefolkAnonym
1778, april

OM TJENSTEFOLK

I Sverige är tjänstefolket anställt för kost och årslön. Så är inte fallet i andra länder, där man har dagakarlar. Orsaken till bristen av tjänstefolk är åtskilliga:

1) Nya näringar, som kräver folk har inrättats. Uppodlingarna behöver också mer folk.

2) Rikets krigsmakt har väl inte ökat, men skulle många bli borta i ett krig, måste bristen efter dem fyllas.

3) Kronobrännerierna fordrar folk.

4) Folkets flykt från landet till utrikes orter.

5) Hemmansdelning mellan allmogens barn ger långsam folkökning.

6) Ett finare sätt att leva, som kräver fler pigor och drängar har blivit modernt.

7) Gamla författningar, som mer arbetar för att vi får för mycket folk.

Tiden kommer förmodligen att undanröja dessa hinder. Tjänstehjonsstadgan från 1739 är mindre väl avpassad. Detta oskick som råder, att städjan inte gäller, skulle bättras om den som genom ostadighet förorsakar lidande för någon, får plikta en årslön. Uppläsning av tjänstehjonsstadgan varje år gör att den del, som passar den arbetssökande bäst blir det han minns. Landshövdingarna på orten borde sätta lönen. Ombytestiden för tjänstehjon skulle ligga vid midsommar.



----------------------------
 
0234Anmärkningar om butljer och flaskors rengöringAnonym
1778, april

ANMÄRKNING WID BOUTEILLERS OCH FLASKORS RENGÖRING

Man rengör flaskor med blyhagel. Detta är olämpligt, då små partiklar av blyet lossnar och sköljer man flaskan dåligt upplöses blyet i det färska vinet. Detta ger upphov till svåra sjukdomstillstånd, vars orsaker kan vara svåra att hitta. Använd tennkorn istället.

----------------------------
 
0235Anmärkningar angående väderleken för mars 1778Patriotiska Sällskapet
Starkt urväder i mitten på månaden.

----------------------------
 
0236Oförgripliga tankar om skatteköp och hemmansklyvningAnonym
1778, maj

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM SKATTE-KÖP OCH HEMMANS KLYVNINGAR

Åkern sköts bättre än för 30 år sedan. Men när äng, skog och betesmarker fördärvas, försvagas hela åkerbruket. Ängen måste förbättras med skogplantering, som ger skugga och löv. Det vore bättre att förse landet med välmående, än många jordbrukare. Att göra författningar, som skall öka folkmängden är föga nyttigt, om de skall leva fattiga. Få friska, starka personer uträttar mer än flera svaga och sjuka.

Fortfarande talar många om rätten till skatteköp och säkerhet i äganderätten, som ett mål att nå folkökning. Ägaren sköter jorden bättre än åbon. En ståndsperson, som har råd utvidgar, men en bonde med pengar gräver ner dem, antingen som de är eller omgjorda i döda metaller. Skatteallmogen äger ännu största delen av rikets jord. Allmogen har hittills varit det mest gynnade ståndet. Författaren av den artikeln införd i Hushållnings-Journalen maj 1777, misstycker att frälset äger frihet framför skatteköpet. Han yrkar på besittningsrätt för frälset och försäljning av kronoboställena till skatte, varigenom allmogen skulle bli ägare till hela landet. Risken för hemmansklyvningar blir då stor, med avfolkning som följd.

1) skogarna förstöres genom mångdubbelt byggande och vedbrand

2) boskapsaveln försämras, genom att för många djur hålls på varje gård. Hästarnas antal ökas, då ingen bonde kan vara utan häst

3) mindre föda, mindre gödsel

4) skjutsning och kolkörsel utmärker inget gott lantbruk. Handaslöjder skulle inte få avsättning.

En medelväg mellan tvång och frihet skulle förbättra situationen. Exempel på hemmans storlekar. Hemmanets tillstånd redovisas vid en syn innan klyvning får ske.

----------------------------
 
0237Förslag till arbetshus på landetAnonym
1778, maj

FÖRSLAG TIL ARBETSHUS PÅ LANDET

Arbetshus för arbetslösa och fattiga personer har blivit inrättade i huvudstaden. Men även på landsbygden skulle de hjälpa dem, som nu kanske måste leva av tiggeri och bo i socknens fattigstuga. Ett arbetshus borde finnas i varje pastorat. Man behåller en fattigstuga, för dem som genom ålder och sjukdom måste vistas där. Kalkyl över hur detta skulle finansieras. Det en lantman ger till arbetshuset, skulle han få igen i tillverkade varor t.ex. lin och yllevaror.

Sysslorna i arbetshuset skulle bestå i ullberedning, kardning, spinning, vävning, stickning, fjäderspritning o.dyl. Arbetena utföres av både män och kvinnor. Arbetet skulle ledas av klockaren eller hans hustru, med hjälp av en lärokvinna. Kyrkorna som har döda kapital borde sätta in dem i arbetsinrättningar. Kyrkoherden och ett par församlingsbor har tillsyn och redovisningsskyldighet. I de fall där det finns sockenmagasin borde de kopplas till arbetshuset. Barnen skulle få undervisning.

----------------------------
 
0238Några få och korta anmärkningar till en tillärnad ny upplaga av Carlesons Hushålls-LexikonGadd, Per Adrian
1778, maj

NÅGRA FÅ OCH KORTA ANMÄRKNINGAR TIL EN TILÄRNAD NY UPLAGA AF HERR CARLESONS HUSHÅLLS-LEXICON

Jag anser, att författaren har lyckats med sin hushållsbok, men vill göra några tillägg.

Garvarbark bör inte användas som gödsel på lerjord.

Granris är den svagaste och sämsta gödning.

Jordens fruktbarhet består inte av elementarisk jord och vätska. Nya rön visar, att den utgöres av en avpassad vegetabilisk fetma och syra i jorden, som i vatten blir blandat till ett geléaktigt ämne som föder växterna.

Snö innehåller inte salpeter. Det gör däremot regnet under sommaren och göder då åkern.

Honungsdaggen innehåller inte svavel. Troligen är det insekter, som skadar sädesaxen och gör att den limaktiga vätskan rinner ut.

Att på jordens färg bestämma dess godhet rekommenderas inte.

Stöpning av säden påverkar bara så, att den gror tidigare.

Om märgeln vid eldning gnistrar är detta tecken på att den är fetlagd och god.

Att så säd eller lin eftersom månen står är gamla fördomar.

Medel som vitlök eller tjära har ingen effekt på mask. Handlar det om bladmask äter den brodden ovan jord om hösten, medan rotmasken äter hjärtbladet. Ingen av dem oroas av vitlöksdoft.

----------------------------
 
0239Anmärkningar beträffande januari månads Hushålls-Journal för 1778, angående biskötselAnonym
1778, maj

ANMÄRKNING TIL PAG 663 I JANUARI MÅNADS HUSHÅLLS-JOURNAL FÖR 1778, ANGÅENDE BISKÖTSEL

Ingen jag talat med, inte ens själve Linné, uppger att de fått 2-3 stockar bin av varje kupa. Det är inte troligt att Sveriges klimat frambringar så många. Att frakta bin på vagnar flera mil kräver släta vägar, så att ingenting ruskas loss och kväver bina. Jag har aldrig lyckats få mina bin att äta bovetehonung, vilket de gör i Skåne och Småland. Biodling i stor skala är ingenting för oss. Dock göra sig en del torpare nytta av ett par kupor.

----------------------------
 
0240Om strömmings rätta ans och saltningAnonym
1778, maj

OM STRÖMINGS RÄTTA ANS OCH SALTNING

Havssaltet måste raffineras, annars skadar det både varan, som ska saltas och den som äter av den. Lünebürgersalt tillverkas nu i Stockholm till billigare pris.

När strömmingen är gälad sköljes den, men läggs inte i skarp saltlake att blodlakas. Endast sjövatten används. Efter fyra timmar sköljs den väl och är nu vit som mjölk. Nu saltas den i tunnor, dock utan någon tyngd på.

----------------------------
 
0241Brev från Östergötland om tjänstefolkLindroth, Jägerhorn
1778, maj

BREF IFRÅN ÖSTERGÖTHLAND OM TJENSTEFOLK

Jag vill i anledning av brev i Hushållnings-Journalen för september 1777, angående tjänstefolk försvara dem, då de inte själva kunna skriva. Författaren avmålar tjänstefolket på sin ort, som bondens värsta plåga bl.a. Ett gammalt ordspråk är sådan husbonde, sådan dräng. En god hushållare tar sina tjänare från socknen, dem han känner. Sedan uppträder han så, att de hellre blir kvar än flyttar. Detta är skrivet till tjänstefolkets i allmänhet heder och beröm på min ort i Östergötland.

Brev rörande föregående ämne av Carl Lindroth.

Det oskick som råder, med städsel och osäkerhet för husbonden om han har några tjänare, eller om någon annan bjudit över, så att de hellre går dit, har utbrett sig mer och mer. En ny tjänstehjonsstadga, som anger rimliga löner behövs. Sedan 1739 har priserna stigit och man kan inte begära att folk skall arbeta för den lönen. Här i Värmland har hemmansklyvningen gått så långt, att bondens barn inte kan livnära sig på sin torva. De ger sig till regementena eller blir lösdrivare. De har inte haft tillräcklig kunskap att driva sitt hemman. Bättre hade varit att de tjänat så länge att de hunnit lära sig. En del flyttar till Stockholm och lever där ett liv i högfärd, lättja och liderlighet. De duger inte längre till tjänstefolk på landet.

Vid Larsmässo marknad i Örebro städslade man förr sitt folk. Tiden är nu flyttad, så att den kommit för långt efter uppsägningsdagen och sedan kommit ur bruk. En sådan inrättning borde finnas i varje provins. Då skulle man slippa ta folk från Stockholm.

Jag ber Patriotiska Sällskapet att föreslå en ny tjänstehjonsstadga och även föreslå inrättande av adresskontor i provinshuvudstäderna.

Promemoria angående ovanstående ämne av C M Jägerhorn.

Den brukliga ömsningstiden för tjänstefolk är otjänlig för de flesta orter. Förslaget att flytta den till juni håller dock inte i Österbotten, där en sen vår gör, att det är mest arbete just då. Tjärbränning och laxfiske är också just den tiden som häftigast. För Österbotten är den tjänligaste tiden 1 nov.



----------------------------