Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0228Anmärkningar angående mullvadar och jordpäronAnonym
1778, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MULLWADER OCH JORDPÄRON

Fällor för mullvadar används i Hässelby i Uppland och Fogelstad i Södermanland. De görs ungefär som musfällor men större. Däri lägger man sockerrötter. I Hässelby skjuter man också djuren. Först öppnar man hans hög. Mot kvällen när luften blir kall kommer han upp för att täppa till hålet och blir då skjuten. Ett annat sätt är att spetsa honom på ett ljuster.

Då jag på min gård drabbades av mullvadar grävde jag ned kräftor och planterade ramslök (munklök) runt trädgården. Men mullvadarna grävde sina gångar vid sidan av kräftorna och ramslöken. Ett bättre sätt visade sig vara att förgifta dem.

När jag satte mina första träd, lade jag krossat glas mellan rötterna. Detta hjälpte inte, utan jag kunde dra upp träden utan rötter som om de varit gärdsgårdsstörar. Nästa år provade jag med svinträck och en liten stenmur runt varje träd på den nivån, som mullvadarna gräver. Nu lyckades det bättre.

Bönderna häromkring, som odlar potatis börjar undra om inte rovor är att föredra. Potatisen smakar inget. En mängd småpotatis blir kvar i jorden. Mullvadarna förstör dem.

----------------------------
 
0229Sätt att insalta kött man över vintern nyttjar i hushålletAnonym
1778, april

SÄTT AT INSALTA DET KÖTT, MAN ÖFWER WINTERN NYTTJAR I BÄTTRE HUSHÅLL

Man gnider köttstyckena med en blandning av lüneburgersalt och mascowade och lägger varv på varv i en tunna. Varje varv stänkes med salpeter löst i vatten, grovt salt och torkade enbär.

----------------------------
 
0230Förvaringsmedel mot skörbjuggHell, Abbé
1778, april

FÖRWARINGS-MEDEL EMOT SKJÖRBIUGG, UPGIFWIT AF HERR ABBÉ HELL I WIEN, OCH MED ÖNSKAD WERKAN FLERE GÅNGER SEDERMERA FÖRSÖKT

Under en 7-veckors sjöresa beslöt jag att undersöka, varför skörbjugg dödar de flesta, som seglar intill kalla kuster och ishav. Orsaken var rökt kött och salt havsluft. Havsluften avsatte på en kort stund salt, som orsakade rost.

Jag visste, att socker består av vegetabiliskt salt och blandade dessa motstridiga salter. Kocken fick order att salta maten litet, inte servera rökt och salt mat samt att varje måltid servera något sött. Matroserna fick också te och sirap. Ingen ombord fick skörbjugg och inte heller under de 9 månader vi låg vid ishavskusten. Läkaren, som försett mig med antiskorbutiska medel, vilka vi inte använt, var mycket förvånad över, att vi inte blev sjuka. Han tackade för mina råd och föreskrev min diet för sjömän i dessa trakter.

----------------------------
 
0231Om kräftsårs botandeAnonym
1778, april

OM KRÄFTSÅRS BOTANDE

En herde, 25 år gammal, hade sen späd ålder haft några scrophueula svulster. Vid 18 år fick han en större cancersvulst. Han hade nu ingen näsa, utan endast ett hål, där flugorna besvärade honom mycket. Han kom då på att täcka hålet med beck, som botar får från svullnader. Han upptäckte att såret inte förvärrades utan till och med läkte. En piga med samma besvär hjälptes också.

----------------------------
 
0232Försök med gödning av benAnonym
1778, april

FÖRSÖK MED GÖDNING AF BEN

En åker bereddes och en del av den göddes med sönderstötta ben. Där växte betydligt mer och växten kom igång tidigare.

----------------------------
 
0233Om tjänstefolkAnonym
1778, april

OM TJENSTEFOLK

I Sverige är tjänstefolket anställt för kost och årslön. Så är inte fallet i andra länder, där man har dagakarlar. Orsaken till bristen av tjänstefolk är åtskilliga:

1) Nya näringar, som kräver folk har inrättats. Uppodlingarna behöver också mer folk.

2) Rikets krigsmakt har väl inte ökat, men skulle många bli borta i ett krig, måste bristen efter dem fyllas.

3) Kronobrännerierna fordrar folk.

4) Folkets flykt från landet till utrikes orter.

5) Hemmansdelning mellan allmogens barn ger långsam folkökning.

6) Ett finare sätt att leva, som kräver fler pigor och drängar har blivit modernt.

7) Gamla författningar, som mer arbetar för att vi får för mycket folk.

Tiden kommer förmodligen att undanröja dessa hinder. Tjänstehjonsstadgan från 1739 är mindre väl avpassad. Detta oskick som råder, att städjan inte gäller, skulle bättras om den som genom ostadighet förorsakar lidande för någon, får plikta en årslön. Uppläsning av tjänstehjonsstadgan varje år gör att den del, som passar den arbetssökande bäst blir det han minns. Landshövdingarna på orten borde sätta lönen. Ombytestiden för tjänstehjon skulle ligga vid midsommar.



----------------------------
 
0234Anmärkningar om butljer och flaskors rengöringAnonym
1778, april

ANMÄRKNING WID BOUTEILLERS OCH FLASKORS RENGÖRING

Man rengör flaskor med blyhagel. Detta är olämpligt, då små partiklar av blyet lossnar och sköljer man flaskan dåligt upplöses blyet i det färska vinet. Detta ger upphov till svåra sjukdomstillstånd, vars orsaker kan vara svåra att hitta. Använd tennkorn istället.

----------------------------
 
0235Anmärkningar angående väderleken för mars 1778Patriotiska Sällskapet
Starkt urväder i mitten på månaden.

----------------------------
 
0236Oförgripliga tankar om skatteköp och hemmansklyvningAnonym
1778, maj

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM SKATTE-KÖP OCH HEMMANS KLYVNINGAR

Åkern sköts bättre än för 30 år sedan. Men när äng, skog och betesmarker fördärvas, försvagas hela åkerbruket. Ängen måste förbättras med skogplantering, som ger skugga och löv. Det vore bättre att förse landet med välmående, än många jordbrukare. Att göra författningar, som skall öka folkmängden är föga nyttigt, om de skall leva fattiga. Få friska, starka personer uträttar mer än flera svaga och sjuka.

Fortfarande talar många om rätten till skatteköp och säkerhet i äganderätten, som ett mål att nå folkökning. Ägaren sköter jorden bättre än åbon. En ståndsperson, som har råd utvidgar, men en bonde med pengar gräver ner dem, antingen som de är eller omgjorda i döda metaller. Skatteallmogen äger ännu största delen av rikets jord. Allmogen har hittills varit det mest gynnade ståndet. Författaren av den artikeln införd i Hushållnings-Journalen maj 1777, misstycker att frälset äger frihet framför skatteköpet. Han yrkar på besittningsrätt för frälset och försäljning av kronoboställena till skatte, varigenom allmogen skulle bli ägare till hela landet. Risken för hemmansklyvningar blir då stor, med avfolkning som följd.

1) skogarna förstöres genom mångdubbelt byggande och vedbrand

2) boskapsaveln försämras, genom att för många djur hålls på varje gård. Hästarnas antal ökas, då ingen bonde kan vara utan häst

3) mindre föda, mindre gödsel

4) skjutsning och kolkörsel utmärker inget gott lantbruk. Handaslöjder skulle inte få avsättning.

En medelväg mellan tvång och frihet skulle förbättra situationen. Exempel på hemmans storlekar. Hemmanets tillstånd redovisas vid en syn innan klyvning får ske.

----------------------------