Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0226Anmärkningar angående väderleken för februari 1778Patriotiska Sällskapet
Mest dimma och mulet.

----------------------------
 
0227Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenAnonym
1778, april

GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGE FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

Jag vill bestrida några saker i regeringsrådets Storck och lagman Mozelius artikel om inrättande av Oktrojerat Uppodlings Sällskap.

Mozelius anser att man inte bör ha större åker än man kan göda. Skulle detta gälla i världen, skulle halva befolkningen svälta. Storck menar, att alla djur skall vaktas. När åkrarna till stor del består av sten, som måste bortföras, kan man lika bra göra gärdsgårdar av dem och stänga in djuren där. Förslag att skaffa pengar till ett odlingssällskap håller inte. När bankerna var öppna för utlåning, steg inte nyodlingen ändå. Det är folk man behöver.

Man är ense om att skjutsningen är skadlig. För kronan inte minst, som betalar gästgivaren frihet och inte därifrån kan utta soldater. Många bönder köper sig fria. Många skulle vilja köpa sig fria från katekesförhör, men därför kan man inte påstå, att sådana förhör är skadliga. Bonden har inte full sysselsättning och då kan han åta sig skjutsningar.

Om oxar sägs, att ingen oxe stallas förrän han blivit för hårt körd. Detta för att ge mer talg och kött. Något som betvivlas.

Redovisas skjutslegan och gästgiveriförordningar under olika konungar.

----------------------------
 
0228Anmärkningar angående mullvadar och jordpäronAnonym
1778, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MULLWADER OCH JORDPÄRON

Fällor för mullvadar används i Hässelby i Uppland och Fogelstad i Södermanland. De görs ungefär som musfällor men större. Däri lägger man sockerrötter. I Hässelby skjuter man också djuren. Först öppnar man hans hög. Mot kvällen när luften blir kall kommer han upp för att täppa till hålet och blir då skjuten. Ett annat sätt är att spetsa honom på ett ljuster.

Då jag på min gård drabbades av mullvadar grävde jag ned kräftor och planterade ramslök (munklök) runt trädgården. Men mullvadarna grävde sina gångar vid sidan av kräftorna och ramslöken. Ett bättre sätt visade sig vara att förgifta dem.

När jag satte mina första träd, lade jag krossat glas mellan rötterna. Detta hjälpte inte, utan jag kunde dra upp träden utan rötter som om de varit gärdsgårdsstörar. Nästa år provade jag med svinträck och en liten stenmur runt varje träd på den nivån, som mullvadarna gräver. Nu lyckades det bättre.

Bönderna häromkring, som odlar potatis börjar undra om inte rovor är att föredra. Potatisen smakar inget. En mängd småpotatis blir kvar i jorden. Mullvadarna förstör dem.

----------------------------
 
0229Sätt att insalta kött man över vintern nyttjar i hushålletAnonym
1778, april

SÄTT AT INSALTA DET KÖTT, MAN ÖFWER WINTERN NYTTJAR I BÄTTRE HUSHÅLL

Man gnider köttstyckena med en blandning av lüneburgersalt och mascowade och lägger varv på varv i en tunna. Varje varv stänkes med salpeter löst i vatten, grovt salt och torkade enbär.

----------------------------
 
0230Förvaringsmedel mot skörbjuggHell, Abbé
1778, april

FÖRWARINGS-MEDEL EMOT SKJÖRBIUGG, UPGIFWIT AF HERR ABBÉ HELL I WIEN, OCH MED ÖNSKAD WERKAN FLERE GÅNGER SEDERMERA FÖRSÖKT

Under en 7-veckors sjöresa beslöt jag att undersöka, varför skörbjugg dödar de flesta, som seglar intill kalla kuster och ishav. Orsaken var rökt kött och salt havsluft. Havsluften avsatte på en kort stund salt, som orsakade rost.

Jag visste, att socker består av vegetabiliskt salt och blandade dessa motstridiga salter. Kocken fick order att salta maten litet, inte servera rökt och salt mat samt att varje måltid servera något sött. Matroserna fick också te och sirap. Ingen ombord fick skörbjugg och inte heller under de 9 månader vi låg vid ishavskusten. Läkaren, som försett mig med antiskorbutiska medel, vilka vi inte använt, var mycket förvånad över, att vi inte blev sjuka. Han tackade för mina råd och föreskrev min diet för sjömän i dessa trakter.

----------------------------
 
0231Om kräftsårs botandeAnonym
1778, april

OM KRÄFTSÅRS BOTANDE

En herde, 25 år gammal, hade sen späd ålder haft några scrophueula svulster. Vid 18 år fick han en större cancersvulst. Han hade nu ingen näsa, utan endast ett hål, där flugorna besvärade honom mycket. Han kom då på att täcka hålet med beck, som botar får från svullnader. Han upptäckte att såret inte förvärrades utan till och med läkte. En piga med samma besvär hjälptes också.

----------------------------
 
0232Försök med gödning av benAnonym
1778, april

FÖRSÖK MED GÖDNING AF BEN

En åker bereddes och en del av den göddes med sönderstötta ben. Där växte betydligt mer och växten kom igång tidigare.

----------------------------
 
0233Om tjänstefolkAnonym
1778, april

OM TJENSTEFOLK

I Sverige är tjänstefolket anställt för kost och årslön. Så är inte fallet i andra länder, där man har dagakarlar. Orsaken till bristen av tjänstefolk är åtskilliga:

1) Nya näringar, som kräver folk har inrättats. Uppodlingarna behöver också mer folk.

2) Rikets krigsmakt har väl inte ökat, men skulle många bli borta i ett krig, måste bristen efter dem fyllas.

3) Kronobrännerierna fordrar folk.

4) Folkets flykt från landet till utrikes orter.

5) Hemmansdelning mellan allmogens barn ger långsam folkökning.

6) Ett finare sätt att leva, som kräver fler pigor och drängar har blivit modernt.

7) Gamla författningar, som mer arbetar för att vi får för mycket folk.

Tiden kommer förmodligen att undanröja dessa hinder. Tjänstehjonsstadgan från 1739 är mindre väl avpassad. Detta oskick som råder, att städjan inte gäller, skulle bättras om den som genom ostadighet förorsakar lidande för någon, får plikta en årslön. Uppläsning av tjänstehjonsstadgan varje år gör att den del, som passar den arbetssökande bäst blir det han minns. Landshövdingarna på orten borde sätta lönen. Ombytestiden för tjänstehjon skulle ligga vid midsommar.



----------------------------
 
0234Anmärkningar om butljer och flaskors rengöringAnonym
1778, april

ANMÄRKNING WID BOUTEILLERS OCH FLASKORS RENGÖRING

Man rengör flaskor med blyhagel. Detta är olämpligt, då små partiklar av blyet lossnar och sköljer man flaskan dåligt upplöses blyet i det färska vinet. Detta ger upphov till svåra sjukdomstillstånd, vars orsaker kan vara svåra att hitta. Använd tennkorn istället.

----------------------------