Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2198Beräkning av ullproduktionen i EnglandAnonym
1812, nov-dec

BERÄKNING ÖFWER ULL-PRODUCTIONEN I ENGLAND

I Storbritanien finns 28.800000 får, vars ull uppgick till 4.800000 punds värde.

----------------------------
 
2199Om fläderns kraft att hålla insekter från planteringarAnonym
1812, nov-dec

OM FLÄDERNS KRAFT ATT AFHÅLLA INSEKTER FRÅN PLANTERINGAR

Sommarhyllen (Sambulus ebulus) har ännu värre utdunstning än den vanliga flädern (Sambulus nigra), vilka skys av insekter.

----------------------------
 
2200Erinran till potatisodlareAnonym
1812, nov-dec

ERINRAN TILL POTATES-ODLARE

Frost både på våren och hösten tros ha skadat sättpotatisen för nästa år. Man kan pröva om de är grobara genom att sätta dem i fuktig jord i ett varmt rum. Är de efter 14 dagar fasta och hårda finns gott hopp om grobarhet. Skulle all sättpotatis vara förstörd måste man införskaffa potatisfrö, bäst från England. Sås i varmbänk, som täcks mot nattfrost. När plantorna är 2-3 tum gallras de. De planteras ut på åkern i juni. I september har de givit en blandning av stora och små knölar till en vikt av 16 lod. På detta sättet får man också fram nya arter.

----------------------------
 
2201Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2202Tankar om mossars och andra öde och ofruktbara markers uppodlingAnonym
1813, jan-febr

TANKAR OM MÅSSARS OCH ANDRA ÖDE OCH OFRUKTBARA MARKERS UPPODLING.

Den som reser genom vårt land måste förundras över att så stor del består av obrukad mark. Hur kan dess odling bli möjlig då endast 1/3 av vår ringa folkmängd arbetar i jordbruket. Detta visar jordbrukets förfallna tillstånd.

Regeringen har i synnerhet fäst uppmärksamheten på de Norra delarna av vårt land. 1741 kom en kungörelse, som lovade dem, som bosatte sig i Lappmarken stora förmåner. Försök gjordes både av adel och allmoge men de såg inga möjligheter att kunna övervinna alla svårigheter.

I de Norra orterna är det mellan 4-10 mil mellan grannarna medan det söder om Gävle kan var 1-3 mil. I söder borde ägorna slås samman men i norr delas på. Det är märkligt att folk trots bördiga fält bosatt sig så långt ifrån varandra. Ännu märkligare är det att inte folkmassan ökat sig då de kunnat inta och odla de stora fält, som nu ligger öde.

Det måste vara en särdeles omständighet som utgör ett hinder. Det kan inte vara lagarna, då regeringen uppmanar folk att bosätta sig i norr. Inte heller kan de ägare av jord som finnas hindra någon från att odla på den jord som är samfundets.

Ingen medlem i Riket finns, som inte skulle önska framgång av ett företag som ökar tillväxten i landet. Tessin säger: Den ökar Swea Land, som odlar Swea Jord.

Där nyodling skall företas utses en tjänlig plats till en by med tillgång på vattenkraft för kvarn. Gårdarna bygges så, att de ha sädesgården runt husen, för att vägen att föra ut gödseln inte skall bli så lång. För tätt anlagde gårdar utgör fara för brand. Runt byn finns plats för hagar, ängar och skog.

Då frivilliga tillskott från allmänheten inte skulle räcka till denna anläggning, kunde regeringen låta krigsfolk hjälpa till med röjning och byggenskap. Dessutom kunde nybyggaren under en del år bli befriad från skatt.

Mycket mark är täckt med torv och det är inte lätt att göra odlingsjord av detta. I Skåne används torven till bränsle. I Uppland gjordes försök med att odla, men bördigheten avtog mer och mer. Det gäller att dika och dämma upp vattnet så att det vid behov kan användas. Mossarna delas i smala remsor med djupa diken på sidorna. Dessa torkar ut jorden och dikena kan sedan fyllas igen med lera och sand. Dessa arbeten är ofta för omfattande för en enskild, så här borde regeringen gå in och hjälpa till.

Vi är noga med tillredningen av människoföda men djurens uppfödning lämnas till en okunnig piga. Här finns förbättringar att göra.

----------------------------
 
2203Om hemmansklyvningAnonym
1813, jan-febr

OM HEMMANSKLYFNING.

De ständiga krigen under Carl XII orsakade folkbrist. När nu folkökningen tilltagit blir hemmansklyvningen ett problem. Varje enhet blir för liten och svårodlad och dessutom skall varje åbo ha hus, bodar och ladugård. Dessa byggs av trä och orsakar skogsbrist.

Den fattige bonden säljer om hösten sin säd i staden för att kunna betala skatter och utskylder. På våren måste han köpa utsäde för dyra pengar. På våren köper han dragare på auktioner och bortsäljer dem med förlust på hösten, då han inte kan föda dem över vintern.

Den förmånliga fåraveln befrämjas av de förmögna som har råd att köpa goda utländska avelsbaggar.

En annan olägenhet vid hemmansklyvning är att varje litet hemman vill ha häst. Detta sker på bekostnad av oxar och boskap som ger bättre gödsel än hästen.

Jorden blir otillräcklig att försörja sin brukare. Han måste då ha binäringar. Skjutsning och foror åt staden, arbete hos andra och kringvandringar gör att den egna jorden kommer ännu mer i vanvård.

Vad skall det bliva av denna klyvning? Skall någon till slut sitta i en liten kåltäppa och försöka försörja sig? Eller skall den orättvisa råda att endast ett av barnen skall ärva jorden? Så är det med kronans jord.

----------------------------
 
2204Tankar rörande lanthushållares teoretiska och praktiska daningAnonym
1813, jan-febr

TANKAR RÖRANDE LANDTHUSHÅLLARES THEORETISKA OCH PRACTISKA DANING.

Engelsmän av alla klasser har insett att jordbruks- och ladugårdsskötsel är den viktigast manufaktur av alla. De har också insett vikten av teoretisk och praktisk undervisning. Det borde inte vara vem som helst som sysslade med jordbruk, utan särskilt lämpade personer skulle utses och utbildas.

Det utbredda arrendesystemet i England bygger på att det finns utbildade arrendatorer. Där har man helt anammat cirkulationsjordbruket framför trädan, vilket gör att hela åkerarealen är sådd.

Ämnen som skall studeras är kemi och fysik, med anpassning till de delar som handlar om jord, berg, vatten och klimat.

Vidare i Botaniske vetenskapen de allmänna grässlagen och örterna samt deras frösamling och behandling. Även läkemedelssamlandet för människor och kreatur bör ingå.

Ur medicinska vetenskapen den del som angår husmedicin för människor och djur.

Ur mekaniken grunderna till jordbruksredskapens förfärdigande och skötsel.

Uti byggnadsvetenskapen skall tillräcklig kunskap inhämtas, så att de byggnader som krävs på en gård skall kunna förfärdigas.

Aritmetik, geometri och plantrigonometri så att beräkningar av areor och gravar, rothuggning och anläggningar kan göras utan att man blir lurad av de dalkarlar som ofta utför dessa arbeten.

Dessa kunskaper kan anses överdimensionerade, men en husbonde har också skyldighet att bistå underliggande bönder och torpare. Härigenom vinnes förtroende.

En lanthushållare behöver god hälsa, driftig ihärdighet och lust till yrkets bedrivande.

----------------------------
 
2205Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1813, jan-febr

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För odling och lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2206Anmärkningar angående väderleken för dec. 1812 och jan. 1813Patriotiska Sällskapet
----------------------------