Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0223Åkerns behöriga vilaHermius
1778, mars

ÅKERNS BEHÖRIGA HWILA

En viktig fråga för lanthushållningen. Kan Sveriges åkerjord besås varje år? Baron Brauner och överstelöjtnant Boije hävdar, att man kan så och skörda varje år, möjligen med vila vart femte. Jag tror dock att jorden, liksom allt annat levande behöver vila. Även djuren vilar sig vissa år. Ett sto, som föder varje år blir utmager och mister sina krafter. Även korna går gall efter en del år.

De gamla romarna och grekerna lät också jorden vila vart annat år. Våra beteshagar är magra. Det dröjer länge innan gräset tar sig. Att byta våra små hästar mot större vore fel. De stora kan inte föda sig på våren, då gräsväxten är svag. Åkrarna är också magra, om de inte gödslas.

De gamla menade att trädet är som en upp och nedvänd människa. Människan får föda uppifrån, träden tar den nerifrån. All jord behöver ersättning, för den näring hon meddelar växterna. En människa eller djur, som har dåligt med föda behöver mer vila. Jag skulle önska att den åkerindelning, som föreslås i Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal för april 1777 kunde genomföras. Några anmärkningar är dock på plats. Författaren har givit hemmanen för stor areal. I min hemtrakt har de 20 tunnland och inte 32, som författaren föreslår. Min bondetro är också att man inte skall minska på körning och redning av jorden. Gödseln räcker inte till de 8 tunnland som föreslås. Det går att ersätta med torv, om sådan finnes och om bonden har tid att skära torv. Så länge bonden måste ta tid till och utmatta sina djur med skjutsningar hindras hela hans åkerbruk. Även dagsverkena är hindersamma.

Att så snart säden är mogen tröska för utsädet och sedan sätta resten i stack eller skyl, skulle mina grannar aldrig göra. De kör in sin säd när den är torr och om den inte ryms i ladan läggs den i stack vid huset, aldrig på gärdet.

Det vore lämpligt, om patrioter gjorde försök av olika slag i frågan och efter 8-10 år rapporterade resultatet i Hushållnings-Journalen.



----------------------------
 
0224Underrättelser om årsväxtenAnonym
1778, mars

UNDERRÄTTELSER OM ÅRSVÄXTEN, WARU-PRISER

Öland. På grund av väta under våren skadades åkern av ogräs.

Östergötland. Sedan Pålsmässan har det varit goda isvägar, men landsvägarna duger inte till slädar.

Lund. Den 28 januari är här fortfarande stark köld och blåst, ingen snö. Vägarna är hala och de resande har besvär.

----------------------------
 
0225Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1778, mars

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

De snickeriarbeten, som är tillverkade i riket, är vackra som nya. De konstfärgade styckena förlorar dock efter en tid sin fägring. Patriotiska Sällskapet utfäster en skådepenning till den, som före 1780 års slut uppger det bästa sättet för betsning. Färgen skall gå rakt igenom trästycket och vara beständig. Man har hittat gamla ekar, som fallit i en mosse, som var svarta som ebenholts. Den askgråa färg, som blivit modern, får man genom att låta ett tunt trästycke ligga i den massa man får i hon, där järn och stål slipats med vitriol.

I Jönköping säljer bönderna en färg, byttefärg kallad, som ger pompadurfärg utan att changera.

Biskötseln vill, trots uppmuntringar inte vilja bli något, på grund av att man har för få kupor. Utomlands köper man på hösten 50 kupor och foder åt dem första vintern. De ger sedan minst 100 nya kupor i vinst att säljas. Så många behövs för att det skall löna sig att anställa en bidräng för dess skötsel. Han ger dem mat, lagar och vänder kuporna, skär bort vaxkakor, så att bina genast gör nya. Efter svärmningen fångar han visen och håller honom i civil arrest tills bina börjar sitt arbete igen. När ljungen blommar för han kuporna på en vagn till heden, även om den ligger 2-3 mil bort.

Patriotiska Sällskapet utfäster skådepenning till den, som på berörda sätt idkat biskötsel.

Sällskapet erinrar om, att de för länge sedan införskaffat instrument för drunknades vederfående. I utrikes tidningar läser man om hur personer blivit räddade men aldrig i Sverige.

----------------------------
 
0226Anmärkningar angående väderleken för februari 1778Patriotiska Sällskapet
Mest dimma och mulet.

----------------------------
 
0227Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningenAnonym
1778, april

GRANSKNING ÖFWER ÅTSKILLIGE FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

Jag vill bestrida några saker i regeringsrådets Storck och lagman Mozelius artikel om inrättande av Oktrojerat Uppodlings Sällskap.

Mozelius anser att man inte bör ha större åker än man kan göda. Skulle detta gälla i världen, skulle halva befolkningen svälta. Storck menar, att alla djur skall vaktas. När åkrarna till stor del består av sten, som måste bortföras, kan man lika bra göra gärdsgårdar av dem och stänga in djuren där. Förslag att skaffa pengar till ett odlingssällskap håller inte. När bankerna var öppna för utlåning, steg inte nyodlingen ändå. Det är folk man behöver.

Man är ense om att skjutsningen är skadlig. För kronan inte minst, som betalar gästgivaren frihet och inte därifrån kan utta soldater. Många bönder köper sig fria. Många skulle vilja köpa sig fria från katekesförhör, men därför kan man inte påstå, att sådana förhör är skadliga. Bonden har inte full sysselsättning och då kan han åta sig skjutsningar.

Om oxar sägs, att ingen oxe stallas förrän han blivit för hårt körd. Detta för att ge mer talg och kött. Något som betvivlas.

Redovisas skjutslegan och gästgiveriförordningar under olika konungar.

----------------------------
 
0228Anmärkningar angående mullvadar och jordpäronAnonym
1778, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MULLWADER OCH JORDPÄRON

Fällor för mullvadar används i Hässelby i Uppland och Fogelstad i Södermanland. De görs ungefär som musfällor men större. Däri lägger man sockerrötter. I Hässelby skjuter man också djuren. Först öppnar man hans hög. Mot kvällen när luften blir kall kommer han upp för att täppa till hålet och blir då skjuten. Ett annat sätt är att spetsa honom på ett ljuster.

Då jag på min gård drabbades av mullvadar grävde jag ned kräftor och planterade ramslök (munklök) runt trädgården. Men mullvadarna grävde sina gångar vid sidan av kräftorna och ramslöken. Ett bättre sätt visade sig vara att förgifta dem.

När jag satte mina första träd, lade jag krossat glas mellan rötterna. Detta hjälpte inte, utan jag kunde dra upp träden utan rötter som om de varit gärdsgårdsstörar. Nästa år provade jag med svinträck och en liten stenmur runt varje träd på den nivån, som mullvadarna gräver. Nu lyckades det bättre.

Bönderna häromkring, som odlar potatis börjar undra om inte rovor är att föredra. Potatisen smakar inget. En mängd småpotatis blir kvar i jorden. Mullvadarna förstör dem.

----------------------------
 
0229Sätt att insalta kött man över vintern nyttjar i hushålletAnonym
1778, april

SÄTT AT INSALTA DET KÖTT, MAN ÖFWER WINTERN NYTTJAR I BÄTTRE HUSHÅLL

Man gnider köttstyckena med en blandning av lüneburgersalt och mascowade och lägger varv på varv i en tunna. Varje varv stänkes med salpeter löst i vatten, grovt salt och torkade enbär.

----------------------------
 
0230Förvaringsmedel mot skörbjuggHell, Abbé
1778, april

FÖRWARINGS-MEDEL EMOT SKJÖRBIUGG, UPGIFWIT AF HERR ABBÉ HELL I WIEN, OCH MED ÖNSKAD WERKAN FLERE GÅNGER SEDERMERA FÖRSÖKT

Under en 7-veckors sjöresa beslöt jag att undersöka, varför skörbjugg dödar de flesta, som seglar intill kalla kuster och ishav. Orsaken var rökt kött och salt havsluft. Havsluften avsatte på en kort stund salt, som orsakade rost.

Jag visste, att socker består av vegetabiliskt salt och blandade dessa motstridiga salter. Kocken fick order att salta maten litet, inte servera rökt och salt mat samt att varje måltid servera något sött. Matroserna fick också te och sirap. Ingen ombord fick skörbjugg och inte heller under de 9 månader vi låg vid ishavskusten. Läkaren, som försett mig med antiskorbutiska medel, vilka vi inte använt, var mycket förvånad över, att vi inte blev sjuka. Han tackade för mina råd och föreskrev min diet för sjömän i dessa trakter.

----------------------------
 
0231Om kräftsårs botandeAnonym
1778, april

OM KRÄFTSÅRS BOTANDE

En herde, 25 år gammal, hade sen späd ålder haft några scrophueula svulster. Vid 18 år fick han en större cancersvulst. Han hade nu ingen näsa, utan endast ett hål, där flugorna besvärade honom mycket. Han kom då på att täcka hålet med beck, som botar får från svullnader. Han upptäckte att såret inte förvärrades utan till och med läkte. En piga med samma besvär hjälptes också.

----------------------------