Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2194Utdrag ur ett brev till Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare angående kalkens nytta att utrota mask på säd och buskar och ett nytt medel att avhålla frostfjärilen från fruktträdSchmiterlöw, H C
1812, sept-okt

UTDRAG AF ETT BREF TILL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE, ANGÅENDE KALKENS NYTTA TILL UTROTANDE AF MASK PÅ SÄD OCH BUSKAR, JEMTE ETT NYTT MEDEL ATT AFHÅLLA FROSTFJÄRILN FRÅN FRUKTTRÄD M M

Rotmasken (Nocktua Segetis) är höstrågens värsta fiende. Flera sätt att förekomma den finns. Att stöpa säden i kalk eller malört, svin- och hönsgödsel. Röka illaluktande ämnen eller blanda vitlök bland säden. Då jag märkt att masken uppträder först på dikesrenen har jag lagt en rand med kalk där och sedan strött kalk i såningsskäppan. Då masken visar sig på natten, kan man med en sladd fara över åkern och på så sätt döda många larver.

Det bästa sättet att bli av med mask på buskar är att spruta dem med kallt vatten och sedan genom ett fint såll sikta kalk över busken.

Att hindra mask på fruktträd går till så, att man i september binder halmband runt stammen. När fjärilshonan skall lägga äggen i oktoberär hon så äggstinn, att hon inte orkar flyga. Hon kryper då efter stammen och lägger äggen under halmbanden. I februari tas banden av och används som strö hos fåren, vilka genast trampar sönder dem.

----------------------------
 
2195Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2196Tankar om rätta orsakerna till missväxt, samt möjligheten att förekomma denAnonym
1812, nov-dec

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEM FÖREKOMMA

(forts. och slut från föregående häfte.)

Ungdomen, som ärnar sig bli präster, militärer och statsbetjänter borde skaffa sig kunskaper om lanthushållning. Säteriägare skulle anta studerade förvaltare. Enkla och tydliga böcker i lantbruksämnen borde ges ut av trycket. Att undvika det förakt, som vidlåder åkerbrukare, genom att låta dem bli nämndemän, kyrkvärdar och få vara de främsta i alla lag. Att försöka visa prästers och andra ståndspersoners hushållsinrättningar. Att införa någon kontroll av lantbrukare, genom någon sorts åkerbrukssocietet.

Fattigdomen är en av grundorsakerna till missväxt och elände. Spannmålsmagasin och någon lånekassa skulle behöva inrättas. I brist på pant kunde allmän borgen av hela byar ställas.

Tegskiftet är hinder för åkerbruket och storskifte borde införas allmänt. De extra arbeten som krävs av lantmannen, dagsverken, väglagningar, brobyggnader, krono-, fång- och hållskjutsar, är hindersamma för honom. Inte nog med att allmogen skall ställa upp med arbetare, de skall också ställa sina dragare till förfogande. Djuren blir utslitna och orkar inte med sitt egentliga värv. Ofta inträffar dessa arbeten, när bonden som bäst behövs på åkern. Vägarna behöver inte förbättras hela tiden, man kan ta en ringa omväg. Dagsverkena till kungsgårdarna kunde helt undvikas, om man inrättade torp eller anställde drängar. Genom entreprenader kunde hållskjutsarna skötas. Men trots att de hindrar, anses de som allmogens älskade näringsfång. Stadgade sädespriser är viktigt.

Felaktigheter i brukningssättet är anledning till missväxt. I stora delar av södra Sverige finns inte diken. Brist på gödsel och framförallt att man kör ut den i otid är en annan orsak till missväxt. Dåliga och tunga redskap är en annan. Det körs ofta för grunt och säden kommer inte nog djupt. På många ställen använder man sädesslag som inte lämpar sig för den jordmånen eller det klimatet. Ensädet har skadliga följder. Åkern bör ligga i flera avdelningar och växelbruk med säd och rotsaker skall inrättas.

----------------------------
 
2197Vad som blivit iakttaget vid dikalvars uppfödandeEhrengranat, C
1812, nov-dec

HWAD SOM BLIFWIT IAKTTAGIT WID DI-KALFWARS UPPFÖDANDE

Fru Rückersköld säger, att inget bättre sätt finns, än att låta kalven dia i 14 dagar. Skall den slaktas är den så fet som en sexveckors kalv och skall den gödas är en god grund lagd. Skall den bli påläggskalv, blir den ett raskt djur.

Kon klavas i ett bås medan kalven går lös. Kon föds med hölag. Efter 14 dagar flyttas de så långt ifrån varandra, att de inte hör varandras råmande och trängtan. Kon skall under digivningstiden mjölkas som vanligt.

----------------------------
 
2198Beräkning av ullproduktionen i EnglandAnonym
1812, nov-dec

BERÄKNING ÖFWER ULL-PRODUCTIONEN I ENGLAND

I Storbritanien finns 28.800000 får, vars ull uppgick till 4.800000 punds värde.

----------------------------
 
2199Om fläderns kraft att hålla insekter från planteringarAnonym
1812, nov-dec

OM FLÄDERNS KRAFT ATT AFHÅLLA INSEKTER FRÅN PLANTERINGAR

Sommarhyllen (Sambulus ebulus) har ännu värre utdunstning än den vanliga flädern (Sambulus nigra), vilka skys av insekter.

----------------------------
 
2200Erinran till potatisodlareAnonym
1812, nov-dec

ERINRAN TILL POTATES-ODLARE

Frost både på våren och hösten tros ha skadat sättpotatisen för nästa år. Man kan pröva om de är grobara genom att sätta dem i fuktig jord i ett varmt rum. Är de efter 14 dagar fasta och hårda finns gott hopp om grobarhet. Skulle all sättpotatis vara förstörd måste man införskaffa potatisfrö, bäst från England. Sås i varmbänk, som täcks mot nattfrost. När plantorna är 2-3 tum gallras de. De planteras ut på åkern i juni. I september har de givit en blandning av stora och små knölar till en vikt av 16 lod. På detta sättet får man också fram nya arter.

----------------------------
 
2201Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2202Tankar om mossars och andra öde och ofruktbara markers uppodlingAnonym
1813, jan-febr

TANKAR OM MÅSSARS OCH ANDRA ÖDE OCH OFRUKTBARA MARKERS UPPODLING.

Den som reser genom vårt land måste förundras över att så stor del består av obrukad mark. Hur kan dess odling bli möjlig då endast 1/3 av vår ringa folkmängd arbetar i jordbruket. Detta visar jordbrukets förfallna tillstånd.

Regeringen har i synnerhet fäst uppmärksamheten på de Norra delarna av vårt land. 1741 kom en kungörelse, som lovade dem, som bosatte sig i Lappmarken stora förmåner. Försök gjordes både av adel och allmoge men de såg inga möjligheter att kunna övervinna alla svårigheter.

I de Norra orterna är det mellan 4-10 mil mellan grannarna medan det söder om Gävle kan var 1-3 mil. I söder borde ägorna slås samman men i norr delas på. Det är märkligt att folk trots bördiga fält bosatt sig så långt ifrån varandra. Ännu märkligare är det att inte folkmassan ökat sig då de kunnat inta och odla de stora fält, som nu ligger öde.

Det måste vara en särdeles omständighet som utgör ett hinder. Det kan inte vara lagarna, då regeringen uppmanar folk att bosätta sig i norr. Inte heller kan de ägare av jord som finnas hindra någon från att odla på den jord som är samfundets.

Ingen medlem i Riket finns, som inte skulle önska framgång av ett företag som ökar tillväxten i landet. Tessin säger: Den ökar Swea Land, som odlar Swea Jord.

Där nyodling skall företas utses en tjänlig plats till en by med tillgång på vattenkraft för kvarn. Gårdarna bygges så, att de ha sädesgården runt husen, för att vägen att föra ut gödseln inte skall bli så lång. För tätt anlagde gårdar utgör fara för brand. Runt byn finns plats för hagar, ängar och skog.

Då frivilliga tillskott från allmänheten inte skulle räcka till denna anläggning, kunde regeringen låta krigsfolk hjälpa till med röjning och byggenskap. Dessutom kunde nybyggaren under en del år bli befriad från skatt.

Mycket mark är täckt med torv och det är inte lätt att göra odlingsjord av detta. I Skåne används torven till bränsle. I Uppland gjordes försök med att odla, men bördigheten avtog mer och mer. Det gäller att dika och dämma upp vattnet så att det vid behov kan användas. Mossarna delas i smala remsor med djupa diken på sidorna. Dessa torkar ut jorden och dikena kan sedan fyllas igen med lera och sand. Dessa arbeten är ofta för omfattande för en enskild, så här borde regeringen gå in och hjälpa till.

Vi är noga med tillredningen av människoföda men djurens uppfödning lämnas till en okunnig piga. Här finns förbättringar att göra.

----------------------------