Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2185Bihang innehållande förslag på kostnaden för stenhusbyggnad i jämförelse med trähusbyggnad, jämte beskrivning på murbruk och kalkbränningAnonym
1812, maj-juni

BIHANG, INNEHÅLLANDE FÖRSLAG ÖFWER KOSTNADEN AF STENHUSBYGGNAD OCH TRÄHUSBYGGNAD, I JEMFÖRELSE MED HWARANDRA, JEMTE BESKRIFNING PÅ MURBRUK OCH KALKBRÄNNING

Förslag över kostnaden av stenhusbyggnad och trähusbyggnad i jämförelse med varandra. Stenhusbyggnaden behöver inte repareras om taken underhålls. Detta gör att de inte blir så kostsamma.

Murbruk. En grop grävs och där läggs leran och vattnet och blandas med handspakar, som skall vara trekantiga i ändan. Lervattnet skall vara som välling. Sedan blandas lervattnet med sanden till lagom konsistens.

Taktegeltillverkning. Här bör man anlita en tegelslagare, som är van vid att tillverka tegel. Korsvirkeshusen i Skåne är svåra att hålla dragfria och fordra mycket underhåll. Lerhusbyggnad är förmånlig i trakter där man saknar skog. Särskilt lämpligt är att ha lergolv, vilka är beständiga. De är något kalla på vintern, men det kan man avhjälpa med mattor av alla slag. Bakugnar och spisar kan med fördel byggas av lera.

Beskrivning av en kalkbränningsugn.

----------------------------
 
2186Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2187Om boskapsskötseln i avseende på dess olika föremål; av Sir John SinclairSinclair, John
1812, juli-aug

OM BOSKAPSSKÖTSELN, I AFFSEENDE PÅ DESS OLIKA FÖREMÅL; AF SIR JOHN SINCLAIR, BARONET

Boskapsskötseln kan indelas efter dess olika inriktning. 1) avelns förbättring, 2) ymnig och god mjölk, 3) uppfödning av slaktdjur, 4) uppfödning av kalvar, 5) att få goda dragare.

Man bör skilja djuren åt efter ålder. Gamla djur är avundsjuka på yngre och kör bort dem från det bästa betet. Korna skall föras till tjuren och detta kan ske vid två års ålder. Kalven skall dia kon, vilket gör henne till en bra mjölkko.

För att få god mjölk skall man skaffa sig ett gott koslag och en bra mjölkpiga. Undersöka om mjölken med framgång kan förvandlas till ost och smör. Det räcker att mjölka två gånger om dagen. Ladugårdspigan måste hantera djuren ömt och umgås med dem med mildhet. En ko mjölkar bäst mellan 6-12 års ålder. Många börjar göda kon tidigt, då det är svårare att göda ett äldre djur. Här måste man räkna på vinsten av mjölk och slaktdjur. Beskrivning hur man bäst föder slaktdjur. Många anser att det lönar sig bättre att göda kalvarna och sälja på torget, än att föda dem till mjölkkor. Kalven sätts i eget bås och föds till en början sparsamt, annars kan han få avsmak för föda. Han åderlåts en gång i veckan för att rena blodet och undvika sjukdomar. Ett stycke krita hängs upp i kätten, inte för att köttet skall bliva vitt, men för att det behagar kalven att slicka på det. Det hjälper att bryta syran i magen. Man bör inte försoffa kalvarna med att ge dem brännvin eller opium, vilket förekommer på vissa ställen.

Oxen får inte gödas för tidigt, då duger han inte till dragare. Nu kan han öka i vikt vid 12 års ålder om man ger honom oljekakor. Han bör tämjas vid 3 års ålder. Gälla kvigor lär ska vara lika starka som en häst.

----------------------------
 
2188Sätt att fånga lax med rev och krokAnonym
1812, juli-aug

SÄTT ATT FÅNGA LAX MED REF OCH KROK

Denna metod beskrevs redan 1801 i en skrift tryckt vid Sundqvistska Tryckeriet och bör inte få falla i glömska. 50 famnar garnrev görs i ordning. Därpå fästes mässingskrokar med tafs av mässing och agnas med färsk strömming. Reven läggs ut och man fäster träspjälor, så att den flyter. Båda ändarna av reven sänkes till botten med en sten. När laxen fastnat på kroken tas den upp med hjälp av ett ljuster eller slås ihjäl med en påk.

----------------------------
 
2189Beskrivning på en god trädsalvaAnonym
1812, juli-aug

BESKRIFNING PÅ EN GOD TRÄDSALFWA

Så mycket salva, som ryms i en hattkulle görs i ordning på en gång. Det räcker länge. Kodynga, gul lera, kohår blandas till en deg. Den breds ut på en sten och dränks med terpentin, som arbetas in med en trästöt. Degen sveps in i en svinblåsa och nedgrävs i jorden, där den håller sig mjuk. Strykes på ympstället.

----------------------------
 
2190Om saltning av strömmingFresk, Lars
1812, juni-aug

OM STRÖMMINGS-SALTNING

Så fort strömmingen är fångad skall den gälas och kastas sedan i ett kar med saltvatten, där den ligger 4-5 timmar tills blodet dragits ur. Den sköljes och får rinna av väl. Därefter saltas den första gången. Denna saltning kallas varsaltning. Den sköljes efter ett dygn och saltas ännu en gång, nu i fat som den skall förvaras i. Skulle det visa sig att laken inte är klar, skall ny lake kokas och hällas på. Särskilt under rötmånaden skall strömmingen ses över. Till en tunna strömming åtgår 1/4 tunna salt.

----------------------------
 
2191Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1812, juli-aug

HEDERSBELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odlingsflit till bl.a. en extra malmletare i Järna socken, Stockholms län. För vård av ålderstigna och orkeslösa föräldrar. För att med omsorg och skicklighet skyddsympat 911 barn. Till en präst som med oförtruten möda bistått sjuka och fattiga med läkemedel utan betalning. För lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2192Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1812Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2193Tankar om orsaken till missväxt och möjligheten att förekomma denAnonym
1812, sept-okt

TANKAR OM RÄTTA ORSAKEN TILL DE MISSVÄXTER, SOM I SWERIGE ESOMOFTAST INTRÄFFA, SAMT OM MÖJLIGHETEN ATT DEN FÖREKOMMA

Med missväxt menas att lantbrukaren inte ens får igen utsädet eller att de som räkna 10-12:te kornet efter utsädet bara får 5-6. Främsta orsaken är lantbrukarens okunskap om inte någon naturkatastrof kommer i vägen. Liksom andra människor vill lantbrukaren inte erkänna brister hos sig själv utan skyller på Guds straff. Vädret orsakar naturligtvis sämre avkastning om det är för vått eller för torrt, men knappast missväxt på en välskött jord.

Den främsta orsaken till missväxt är folkbrist. Hemmansklyvningarna har ansetts som skadliga och att ha gift tjänstefolk ses med avsky. England har mycket att lära Sverige och där uppmuntrar man tjänstefolk att gifta sig. De utnyttjas i bärgningstider men får under vintern livnära sig på slöjder och spånad. De får barn, som så småningom blir arbetsfolk.

En annan orsak är att lantbrukaren har större ägor än han kan sköta. Enligt författningarna får man inte lägga igen någon del och avundsjukan gör att man inte unnar någon annan att sköta jorden. Alltså slarvar man över alltsammans och vinsten blir ingen. Här ges den boten att bygga torp. Brist på skog är dock ett hinder, då det inte finns material till hus och gärdsgårdar. Att bygga lerhus skulle kunna hjälpa.

En del gårdar är för små för att kunna föda en familj. De blir beroende av andra näringar, kolning, vedhuggning och körningar.

Genom en mängd sysslor bredvid jakt, fiske, skjutsningar och hantverkssysslor blir tiden otillräcklig för att sköta åkerbruket. 8000-10000 arbetsföra karlar från Västergötland stryker omkring utan att arbeta, vilket är oförsvarligt när det är brist på hjälp i åkerbruket.

Okunnighet är den främsta orsaken till missväxt. De som bruka jorden har aldrig fått annan undervisning än i kristendomskunskap. De ses ofta över axeln av ståndspersoner. Deras söner blir aldrig bönder. På de stora säterierna skryter man över grödan på huvudgården, men bryr sig inte om utgårdarna.

Envishet och självklokhet gör att man hänger kvar vid förfädrens seder och bruk. Det finns ingen kontroll här i landet på hur jorden sköts. Endast kronojord och ibland räntejord ses över. Skattejorden, aldrig så länge skatten betalas. Skogen kan ibland delas för att var och en skall vårda sin del. Ofta säljs skogen istället.

----------------------------