Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2169Några hushållsrön som närmare upplysa vad förut är skrivet i samma ämne.Anonym
1811, sept-okt

NÅGRA HUSHÅLLS-RÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNE

Tranärter, kråkärter och musärter skall man inte lägga någon möda på att odla. Svinen svälter heller ihjäl än smakar dem och hästarna får rev.

Vickern är en födande växt, som dock fått lite för många lovord.

Klövern är den bästa växten på trädet, men är litet kinkig på jordmån och väderlek.

Strandrör planterad i lerbollar och sänkta i strandkanten har aldrig givit lön för mödan.

Råg ger inte alltid flera skördar.

Potatisen skall inte skäras sönder innan planteringen.

Bästa sättet att torka hö under regniga somrar är att hänga upp det i träd med avhuggna grenar.

Det är nyttigt att göda med blålera, kan blandas med sand.

Att göda åkern med rovor kan ske i södra delen av landet.

Sädesstöpning är onödig och ibland skadlig.

Bill och mullharv är en förträfflig uppfinning, som med en lätt korrigering kan bli ännu bättre.

----------------------------
 
2170Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1811Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2171Något om alunbrandskifferBerendes, Bernh. P
1811, nov-dec

NÅGOT OM ALUN-BRAND-SKIFFER.

Alunskiffern är inte bara tjänlig till aluntillverkning utan även till bränsle för grövre hushållsbehov. Så länge skiffern hålls fuktig behåller den sin stenart, men i luften sönderfaller den till fjälligt grus. När sådant grus tillfördes en åker befanns det att jorden förbättrades avsevärt.

I Skyllersta socken i Närke där skiffer brutits, märktes efter ett antal år åtskilliga gräs- och örtslag, som visade sig ovanligt frodiga på fälten däromkring. En fyrkantig liten plan där tegel blivit bränt som låg mitt i skiffergärdet var utan växtlighet.

Både bränd och obränd skiffer har den egenskapen att den förbättrar jorden.

----------------------------
 
2172Några hushållsrönWallensteen, J P
1811, nov-dec

NÅGRA HUSHÅLLS-RÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNE.

Såningsmaskiner är mer för konsten än nyttan. De man köper utrikes ifrån är för dyra. Jag har använt en egen uppfinning, som varje slöjdare kan tillverka. Den har dock den olägenheten att sådden blir för tät vid vändningen. Den kan alltså bara nyttjas på stora fält där vändning inte sker så ofta. Bäst är att så med handen och mylla med billharv.

Vinterrågbroddens vältning vid vårtorka eller på jäsjord gör att den fasta jorden sammantrycks ännu mera och jäsjorden skjuter upp oavsett vältning.

Skogens underkvistning skall den verkställa, som vill ha växten avstannad. Naturen kvistar själv de träd som är ämnade till högre växt.

Enligt Byggninga Balken förbjuds topphuggning vid lövtäckt men tillåts kvistning. Resultatet blir att trädet inte växer, medan en topphuggen björk vidgar sig till stark växt.

Sleke av salt, enbär, malört, svavel och tjära är till för fårens vällevnad och för att förhindra levermask. Det kan gå an på sommaren då de dricker mycket och äter färskt gräs. Men på vintern vid torrfodring blir de törstiga av sleket och dricker för häftigt då de vattnas. De blir utspända och magkylde och får anlag till vattusot.

Lammen får kramp och levermasken frodas.

Att hindra får från att flöja göres genom att man trär ett segelgarn genom örsnibbarna. Det har dock den olägenheten att de inte kunna freda öronen från insekter som lägga sina ägg där. Jag har förlorat får därför.

Flera erinringar mot det som i Hushållskrifter fått beröm. Många kostsamma men lönlösa och skadande försök skulle kunna göras, men mer om detta en annan gång.

----------------------------
 
2173Om jordbrukets nöjenAnonym
1811, nov-dec

OM JORDBRUKETS NÖJEN.

Nöjet som inhämtas av jordbrukets förbättring är inte allmänt känt. Det är ju den lägsta och sämst uppfostrade klassen som utför arbetet och göromålen är så litet konstiga och välbekanta att världen är benägen att förakta dem. Frågan för min undersökning är om inte i denna konst finns behag, som väcker hjärtats livligaste känslor och återkastar inbillningens ljusaste strålar. Det är att jämföra med en älskarinnas gunst och inte en hustrus plikter.

Vad är det väsentliga i livets yrken som anses var nyttiga och nöjsamma? Jo, frihet från oro, varaktighet av nöje och ändamål nog viktigt för att fästa en odlad själs uppmärksamhet.

Den oro som följer jordbruket är att drabbas av förlust. För att undvika detta måste man ha kunskaper. Det går heller inte att starta med för litet kapital.

Jag kan svårligen förmås att räkna läsning till ett yrke även om den har hög rang bland nöjen. Skall den förmå att fästa hågen, skall det vara ett visst ändamål med läsningen. Den är inte att jämföra med den läsning som företas för att fördriva tiden.

Varför är ålderdomen ofta trumpen och knarrig? Jo, därför att de tidsfördriv som väljes av de flesta fordra förmögenhet för dess skötande, stora städer för dess utrymme och endast ungdom passande för dess utövande.

----------------------------
 
2174Beprövade medel mot blodpiss hos hornboskapAnonym
1811, nov-dec

BEPRÖFWAT MEDEL EMOT BLODPISS HOS HORNBOSKAPEN.

Sedan en ansenlig ladugård i Halland drabbats två gånger av denna sjuka och botemedel ur Guide du Fermier och Hernqvist blivit prövade utan nytta användes denna kur. Ett stop söt mjölk kokas med rött lack och ingives djuren spenvarm.

----------------------------
 
2175Läderpersedlars förvarandePatriotiska Sällskapet
1811, nov-dec

LÄDER-PERSEDLARS FÖRVARANDE.

Smörjan beredes av rotolja, talg och rottjära, som smörjes varm på lädret och arbetas in väl. Bevarar för mögel, råttor och mal i långliga tider.

----------------------------
 
2176Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1811Anonym
----------------------------
 
2177Om åkerbrukets nöjenAnonym
1812, jan-febr

OM ÅKERBRUKETS NÖJEN (FORTS. OCH SLUT FRÅN FÖREGÅENDE HÄFTE)

Jordbruket har en förmån för den som vill utöva det med vidsträckta och filosofiska avsikter. Från världens begynnelse har den varit i den låga och ouppfostrade allmänhetens händer, i ingen annan avsikt än att ge den torftigaste bärgning. Det har varit en nödhjälp och inte danats till en sann vetenskap för ädla sinnen. Den som utvidgar någon gren av mänsklig kunskap, fördubblar en människosläktets välgärning; men ingen kunskap övergår i detta avseende jordbrukets. Bondens ständigt växlande göromål i närhet till naturens växlingar är hans största nöje.

I de flesta andra yrken som drar sinnet till behag utesluts fruntimren. Hustrun kan inte delta i sin mans nöjen. Det är orsaken till att vi ser så många utan sysselsättning, vars liv framlöper i en jämn trall av menlös osmaklighet.

Ett dygdigt fruntimmers välde är kärleken. Den mjuka silkeskedja med vilken en hustru måste handhava sin makt är spunnen av den känsla, som sammanfoga likartade bröst. Undvik de yrken, där inte båda kan delta och befrämja dem där ni kan dela känslor, smak och belägenhet.

Kan man förmoda att blott boendet på landet utan befattning med lantbruk är tillräckligt att skänka det nöje jag ensamt tillägger detta yrke? Naturligtvis inte; erfarenheten visar att det är angenämt på sommaren men när vintern kommer blir tillvaron svartare än nordens stormar.

Av alla klasser, som utgör en nation, finns ingen för vilken ett upplyst och frikostigt jordbruk passar bättre än för prästen. Det får inte vara så att konsten utövas för vinst eller för att ännu strängare dra in sitt tionde, utan den skall alstra de stora känslorna av nöje. Han har genom sina studier förutsättningar att göra experiment och upptäcka sanningar. Det finns inget säkrare medel än att förringa aktningen för prästerskapet, med de medel de oftast i dag sköter sitt jordbruk.

Det finns ingen genare väg för dem att bli hedrade än att sköta sitt jordbruk på vetenskaplig grund. Att detta skulle kosta mycket är en villfarelse. Att inrätta ett laboratorium för undersökning av jord och gödsel kostar inte mer än att hålla en jägare. Att undersöka elektricitetens verkan på växtligheten kostar inte mer än ett par fågelhundar.

Jag slutar med att erinra läsaren om att jordbruket är fullkomligt i överensstämmelse med vart och ett annat tidsfördriv man kan finna.

----------------------------