Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2165Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1811, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling, visad nit i skoltjänst, kunskap och skicklighet i linnespånad och vävnad.

----------------------------
 
2166Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1811Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2167Om mjölk och dess tillredningarAnonym
1811, sept-okt

OM MJÖLK OCH DESS TILREDNINGAR

Mjölken i dess naturliga tillstånd är mycket lämplig för unga och folk med svaga magar. En del kokar mjölken direkt efter mjölkningen, vilket gör att luften försvinner och därmed uppskjutes surningen. Den kokta mjölken gör dock magen hård och passar bäst för starka magar.

Grädde och smör. Grädden är mera lättsmält än smöret, som innehåller ostämne och vatten. En del kan inte smälta oljeämnen och för dessa är smöret otjänligt. För dem, som har svårt med syror är smöret nyttigare än grädden. Smöret bör efter kärningen befrias från mjölken. Annars härsknar det fort. Det afrikanska växtsmöret tillreds av ett träd kallat Chea. Kärnan torkas och kokas i vatten för att utdraga fettet. Det sägs att det håller sig ett år utan salt.

Ostämnet är det mest födande ämnet i mjölken. Det erhålles genom artificiell ystning eller genom att det får surna av sig själv. Den bästa osten är den som ystas och torkas. Vasslan eller den sura mjölken är en förträfflig dryck. Gammal ost angrips av insekter och har då förlorat sin födande egenskap. England, Holland och Schweiz är de länder där den bästa osten produceras. En del personer avskyr ost, vilket inte kan förklaras.

Kärnmjölk är färsk sötmjölk med delar av ostämne kvar. Nyttig för magen.

Mjölkvin görs av tatarerna, som jäser stomjölk. Denna dryck kallas också kumiss. Österländska folkslag bereder ett slags vin av mjölk, som är mycket rusgivande.

----------------------------
 
2168Anvisning till nyare böcker och skrifter i hushållningen med redogörelse för deras innehållAnonym
1811, sept-okt

ANWISNING TIL NYARE BÖCKER OCH SKRIFTER I HUSHÅLLNINGEN, MED REDOGÖRELSE FÖR DERAS INNEHÅLL

Tankar om några manufakturer. Färg- och medicinalväxters odling i Sverige. Följande växter beskrivs: Mullbärsträdet skulle med rätt odling kunna växa i Sverige och skötas av barn och orkeslösa gummor. Silkesaveln skulle därigenom befordras.

Försök att odla saffran har gjorts i Lund, men med dåligt resultat. Väderleken är den värsta förstöraren.

Safflor kan odlas och föröka sig i Sverige, men ger svagare färg än den som växer utomlands.

Anis kan odlas, men den som växer vid Medelhavet är sötare.

Fänkål har inte lyckats, då roten fryser om vintern.

Kummin växer vilt i Sverige och borde kunna odlas på fler ställen än i Skåne.

Om oljeväxters plantering hänvisas till Rönnov, Oljeväxters Plantering.

Senap rekommenderas till flitigare plantering.

Den kinesiska rabarbern är inte känd och inte heller den ryska. Rehum palmatum för fattigt folk är ganska brukbar. Den måste dock växa i 6 år, innan den kan skördas.

Lakrits bör kunna lyckas.

Smacken tål inte klimatet, men den virginska kan användas som surrogat.

Krappen växer i Sverige. Trots det köps utifrån för stora summor.

Vejde, vau och ängsskära. Hänvisas till Retzi Flora. De borde kunna odlas liksom det kanadensiska guldriset, vilket är en ypperlig färgväxt.

----------------------------
 
2169Några hushållsrön som närmare upplysa vad förut är skrivet i samma ämne.Anonym
1811, sept-okt

NÅGRA HUSHÅLLS-RÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNE

Tranärter, kråkärter och musärter skall man inte lägga någon möda på att odla. Svinen svälter heller ihjäl än smakar dem och hästarna får rev.

Vickern är en födande växt, som dock fått lite för många lovord.

Klövern är den bästa växten på trädet, men är litet kinkig på jordmån och väderlek.

Strandrör planterad i lerbollar och sänkta i strandkanten har aldrig givit lön för mödan.

Råg ger inte alltid flera skördar.

Potatisen skall inte skäras sönder innan planteringen.

Bästa sättet att torka hö under regniga somrar är att hänga upp det i träd med avhuggna grenar.

Det är nyttigt att göda med blålera, kan blandas med sand.

Att göda åkern med rovor kan ske i södra delen av landet.

Sädesstöpning är onödig och ibland skadlig.

Bill och mullharv är en förträfflig uppfinning, som med en lätt korrigering kan bli ännu bättre.

----------------------------
 
2170Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1811Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2171Något om alunbrandskifferBerendes, Bernh. P
1811, nov-dec

NÅGOT OM ALUN-BRAND-SKIFFER.

Alunskiffern är inte bara tjänlig till aluntillverkning utan även till bränsle för grövre hushållsbehov. Så länge skiffern hålls fuktig behåller den sin stenart, men i luften sönderfaller den till fjälligt grus. När sådant grus tillfördes en åker befanns det att jorden förbättrades avsevärt.

I Skyllersta socken i Närke där skiffer brutits, märktes efter ett antal år åtskilliga gräs- och örtslag, som visade sig ovanligt frodiga på fälten däromkring. En fyrkantig liten plan där tegel blivit bränt som låg mitt i skiffergärdet var utan växtlighet.

Både bränd och obränd skiffer har den egenskapen att den förbättrar jorden.

----------------------------
 
2172Några hushållsrönWallensteen, J P
1811, nov-dec

NÅGRA HUSHÅLLS-RÖN, SOM NÄRMARE UPPLYSA HWAD FÖRUT ÄR SKRIFWIT I SAMMA ÄMNE.

Såningsmaskiner är mer för konsten än nyttan. De man köper utrikes ifrån är för dyra. Jag har använt en egen uppfinning, som varje slöjdare kan tillverka. Den har dock den olägenheten att sådden blir för tät vid vändningen. Den kan alltså bara nyttjas på stora fält där vändning inte sker så ofta. Bäst är att så med handen och mylla med billharv.

Vinterrågbroddens vältning vid vårtorka eller på jäsjord gör att den fasta jorden sammantrycks ännu mera och jäsjorden skjuter upp oavsett vältning.

Skogens underkvistning skall den verkställa, som vill ha växten avstannad. Naturen kvistar själv de träd som är ämnade till högre växt.

Enligt Byggninga Balken förbjuds topphuggning vid lövtäckt men tillåts kvistning. Resultatet blir att trädet inte växer, medan en topphuggen björk vidgar sig till stark växt.

Sleke av salt, enbär, malört, svavel och tjära är till för fårens vällevnad och för att förhindra levermask. Det kan gå an på sommaren då de dricker mycket och äter färskt gräs. Men på vintern vid torrfodring blir de törstiga av sleket och dricker för häftigt då de vattnas. De blir utspända och magkylde och får anlag till vattusot.

Lammen får kramp och levermasken frodas.

Att hindra får från att flöja göres genom att man trär ett segelgarn genom örsnibbarna. Det har dock den olägenheten att de inte kunna freda öronen från insekter som lägga sina ägg där. Jag har förlorat får därför.

Flera erinringar mot det som i Hushållskrifter fått beröm. Många kostsamma men lönlösa och skadande försök skulle kunna göras, men mer om detta en annan gång.

----------------------------
 
2173Om jordbrukets nöjenAnonym
1811, nov-dec

OM JORDBRUKETS NÖJEN.

Nöjet som inhämtas av jordbrukets förbättring är inte allmänt känt. Det är ju den lägsta och sämst uppfostrade klassen som utför arbetet och göromålen är så litet konstiga och välbekanta att världen är benägen att förakta dem. Frågan för min undersökning är om inte i denna konst finns behag, som väcker hjärtats livligaste känslor och återkastar inbillningens ljusaste strålar. Det är att jämföra med en älskarinnas gunst och inte en hustrus plikter.

Vad är det väsentliga i livets yrken som anses var nyttiga och nöjsamma? Jo, frihet från oro, varaktighet av nöje och ändamål nog viktigt för att fästa en odlad själs uppmärksamhet.

Den oro som följer jordbruket är att drabbas av förlust. För att undvika detta måste man ha kunskaper. Det går heller inte att starta med för litet kapital.

Jag kan svårligen förmås att räkna läsning till ett yrke även om den har hög rang bland nöjen. Skall den förmå att fästa hågen, skall det vara ett visst ändamål med läsningen. Den är inte att jämföra med den läsning som företas för att fördriva tiden.

Varför är ålderdomen ofta trumpen och knarrig? Jo, därför att de tidsfördriv som väljes av de flesta fordra förmögenhet för dess skötande, stora städer för dess utrymme och endast ungdom passande för dess utövande.

----------------------------