Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2118Exempel på storväxt rotfruktAnonym
1810, jan-febr

EXEMPEL AF STORWÄXT ROTFRUKT.

Sir Charles Davers äger en punschbål gjord av en rova. Den rymmer nära tre kannor. Den är utsirad med allehanda redskap och med gyllene bokstäver står: Gud främje plogen och sände oss ymnighet.

En annan rova vägde 26 svenska skålpund och morötter med en omkrets av 13-16 tum beskrivs.

----------------------------
 
2119Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1810, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

De vanliga belöningarna.

----------------------------
 
2120Anmärkningar angående väderleken för dec.1809 och jan. 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2121Om skogshushållningAnonym
1810, mars-april

OM SKOGSHUSHÅLLNING (FORTS OCH SLUT)

Vintervägar borde vara utstakade med träd för de resandes prydnad och bekvämlighet. Då behövde man inte staka ut vägarna vintertid.

Vid alla gårdar borde anläggas fruktträdgårdar och vid sockenkyrkorna skulle finnas trädskolor, allehanda slags frön och jordfrukter. Klockaren kunde sysselsättas såsom trädgårdsmästare. Allmogehjonen kunde vara hantlangare och kyrkoherden föra direktionen.

Stenbyggnader och stenmurar skulle anläggas och även levande häckar av 2-3 alnars bredd gärna med vall på sidorna. En häck skulle betala det rum han intager genom frukt, bär, nypon och lövtäkt.

I skoglösa orter bör skog planteras på odugliga backar och berg. Till att börja med planteras beväpnade växter, som skyddar mot djurens angrepp.

Skogen får aldrig uthuggas helt. Då torkar marken ut och must och föda till växterna försvinner. Skogen skall skydda och betäcka för oväder.

Vårt Sverige skulle likna ett Eden om vi lät förnuftet råda och följde naturen.

Vedbesparande eldstäder har under senare år uppfunnits och lova den yppersta fördel.

Storskiftesdelningen har många fördelar men den föranleder många inhägnade, där mycket skog går åt till stängsel. Betet borde vara gemensamt och vallhjon anställas så slapp man gärdsla. Torp skulle inte anläggas i skogslösa trakter. Byordningen skulle förekomma allt missbruk och skatt läggas på outnyttjad mark, där skog kunde planterats. Hus som inte fordra uppvärmning kan göras enklare med mindre åtgång av virke.

Svedjande, kolning, tjär- och pottaskebränning borde inte tillåtas utan åtskillnad.

Skogens naturliga värde skall jämföras med andra näringar och man skall se till rikets bästa och inte bondens eller bruksägarens.

Skogens mognad utläses av dess savringar och på grenvarven. Varje år avsätts en ny savring.

Dessa tankar om hushållning är menade att vara ett förslag till bättre proportioner mellan åker, äng och skog och skall av andra kunnigare personer utvecklas. Vårt land har 2 millioner människor men kunna räkna ett tredubbelt större antal; och ett rikes makt och anseende består i en stor folkmängd.

----------------------------
 
2122Sätt att rengöra och tvätta ull sedan den blivit av fåren avklipptAnonym
1810, mars-april

SÄTT ATT RENGÖRA OCH TWÄTTA ULL, SEDAN DEN AF FÅREN BLIFWIT AFKLIPT.

Man samlar urin i 1-2 tunnor. I en kopparpanna blandas 1/3 urin och 2/3 vatten och värmes till handvarmt. Ullen lägges i under en halvtimme.

Ullen sköljes genom att den läggs i en korg som sänks i vatten gärna sjövatten. Den hängs upp att torka eller breds ut på ett golv.

----------------------------
 
2123Underrättelse om trenne förmånliga åkerbruksredskap. Modellerna finns i Kungl. Patriotiska Sällskapets modellkammarePatriotiska Sällskapet
1810, mars-april

UNDERRÄTTELSE OM TRENNE FÖRMONLIGA ÅKERBRUKS-REDSKAP, HWARPÅ MODELLER BLIFWIT INLEMNADE TILL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELLKAMMARE

Ett av de mest bekymmersamma tillfällen för en åkerman är när skorpa lägger sig över vårsådden. Vanliga harvar och vältar antingen river upp rötterna eller packar till jorden för hårt.

Skorpvälten är lätt och har 12 korta järnpiggar sittande på en cylinder. Genom sin lätthet skadar den inte rötterna. Skulle isskorpan vara mycket hård lägger man sten i en låda.

Det är viktigt att hålla dikesrenarna fria från jord och även hålla rent i botten på diket. Mycken dikning undvikes då. Denna renskottare underlättar arbetet.

Beskrivningen, som inte liknar någon annan i denna Journal beskriven, är förbigången därför att man misströstar att göra den tydlig. Den som vill se den och törstar efter kunskap kan se den, där modellen förvaras.

Denna trädesstocks duglighet och nytta beror huvudsakligen på billens och mullfösornas ställning och skapnad.

----------------------------
 
2124Nytt surrugat för kaffeAnonym
1810, mars-april

NYTT SURROGAT FÖR KAFFE

Då kaffedrycken i Sverige liksom snart i alla länder, genom vanan blivit en nödvändighetsvara och föga hopp finnas att kunna utrota denna skadliga vana, har behovet av ett surrogat infunnit sig.

Den arabiska och västindiska handeln med kaffe har upphört och bönorna därigenom blivit allt dyrare. Man har gjort flera försök att hitta ett surrogat, men framgången har varit varierande. Färgen har liknat kaffe, men smaken har oftast varit olika. Ämnena som prövats har varit: åkerbönor, bondbönor, ärter, potatis, jordärtskockor, havrerötter, cikoria, brödskorpor, ekollon, ris, korn, vete, råg m.m.

Professor Willdenow har i en bilaga till Berline Intelligenz-Blatt uppgivit ett ämne, som skall enligt hans försäkran likna kaffe i smaken.

Det är den gula och vita lupinen (Lupinus luteus och albus). Dessa växter odlas med lätthet i våra trädgårdar. Man lägger bönor i små hål, som gjorts med en käpp och täcker med jord. De planteras så fort frosten är överstånden och vattnas och hålls fria från ogräs. De blommar hela sommaren och sätter en skida, som plockas när den är halvvuxen. Skidorna skäres i bitar som turkiska bönor och torkas. De torkade skivorna brännes och beredes som kaffebönorna.

Denna dryck kan narra den finaste kännaren. Man bör inte bränna för mycket åt gången, ty liksom riktigt kaffe slår det av sig om det blir stående.

----------------------------
 
2125Om roskålHülphers, Mina
1810, mars-april

OM ROSKÅL.

Roskålen är att betrakta som den finaste av grönsaker. Den är enkel att odla. Plantorna drives i bänk. När de satts ut på landet vattnar man flera gånger. Roskålen står nu i mars fortfarande lika frisk och synes vid vårsolen åter börja växa. Man kan också med fördel ta in dem på hösten och förvara dem i sandbänk.

Tillredningen är enkel. Förvälld och hackad blir den utmärkt som soppa. Stuvad som blomkål har man en billig och förnämlig grönsaksrätt.

Försöken fortsätter med insamling av frön både från de plantor som förvarats inne och de som hela vintern stått ute.

----------------------------
 
2126Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------