Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2115Vattenskovel i gunga eller lätt metod att slänga vatten ur gravar och vattensumpar av måttligt djupAnonym
1810, jan-febr

WATTEN-SKOWEL I GUNGA, ELLER LÄTT METHODE, ATT SLÄNGA WATTEN UTUR GRAFWAR OCH WATTEN-SUMPAR, FRÅN MÅTTELIGT DJUP. AF OLOF ÅKERRÉN.

Vid grävning av en grav igenom en äng i Kolsva en regnig höst uppstod det problemet att graven vattenfylldes varje natt och innan den var läns var det middagstid.

Följer ritning och beskrivning på en gunga med skovel, som föres av två man och lätt tömmer det vattenfyllda hålet.



----------------------------
 
2116Anmärkning angående den s.k. avvägningskäppenPatriotiska Sällskapet
1810, jan-febr

ANMÄRKNING OM DEN SÅ KALLADE AFWÄGNINGS-KÄPPEN.

Tillägg till artikeln om avvägningskäppen, som var införd i maj och juni månader 1805.

Ett fel i avläsningstabellen har vållat anmärkningar. På grund av detta finner sig undertecknad pliktig att förtydliga tabellen.

----------------------------
 
2117Om skogshushållningAnonym
1810, jan-febr

OM SKOGS-HUSHÅLLNING.

Historik hur vårt land uppodlats och bebotts och hur skatten uttagits. Skogen har under tiden betydligt avtagit. Utan skog skulle vårt land bli som Island och Grönland. Få människor skulle kunna leva här. Vedbranden skulle kosta mer än föda och kläder.

Den spannmål, som behövdes för ett stort hushåll måste säljas för att man skulle kunna köpa ved. Så småningom skulle landet bli obebott eller åtminstone skulle levnaden bli obekväm och folk inkvarteras i pörten och jordkulor.

Man skulle inte kunna hålla djur i brist på stallrum och då skulle föda och kläder saknas och folkmängden avta. Detta kan hända om skogen bortslösas och inte sköts med omsorg för framtiden.

Jag talar inte om skogarna i Norrland med tillhåll för björn och varg. Jag önskar se ett hävdat och uppodlat landskap där tänkande människor leva av säd, frukter och boskap och inte några strödda rimtussar som leva av ollon och villebråd. Skogen bör inte vara varken större eller mindre än vad som behövs.

En tunna säd och ett lass ved har på många ställen samma värde och fordra lika mycket tid, kostnad och möda att åstadkomma. Årligen behövs lika många lass ved, stör, gärdsel och timmer som tunnor säd.

Jämförelse mellan säd och skog angående arealen och tiden som krävs att framställa produkten.

När folkmängden ökar måste åkern ökas. Ängen som är förutsättningen för åkern ökas också på bekostnad av skogen. Ju fler hus som går åt desto fler eldrum behövs och mer skog behövs. I den mån som städerna och stadsrörelsen ökar minskar skogarna.

Skogen växer fortare och bättre på god jordmån. Alltså bör inte all god jord tagas till åker och äng.

Eftersom skogen avtager när folkmängden tilltager borde veden öka i dyrhet. Detta är ej fallet. Lantmannen tar sin skog dels i nöd, men också då den framkommit utan arbete och plantering, till dess han intet har kvar.

Skogarna borde vara indelta i mindre stycken så att inte vilddjur kan uppehålla sig där. Där skogen är större skulle nybyggen anläggas och skogen genomkorsas av åkrar och ängar.

Städer bör anläggas där det finns skog.

Ju längre mot norr dess mer skog fordras det, då klimatet kräver mer vedbrand. Åkerbruk bör anläggas söderut och boskapsskötsel norrut.

Lövskog och barrskog kan vara lika nyttiga.

----------------------------
 
2118Exempel på storväxt rotfruktAnonym
1810, jan-febr

EXEMPEL AF STORWÄXT ROTFRUKT.

Sir Charles Davers äger en punschbål gjord av en rova. Den rymmer nära tre kannor. Den är utsirad med allehanda redskap och med gyllene bokstäver står: Gud främje plogen och sände oss ymnighet.

En annan rova vägde 26 svenska skålpund och morötter med en omkrets av 13-16 tum beskrivs.

----------------------------
 
2119Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1810, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

De vanliga belöningarna.

----------------------------
 
2120Anmärkningar angående väderleken för dec.1809 och jan. 1810Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2121Om skogshushållningAnonym
1810, mars-april

OM SKOGSHUSHÅLLNING (FORTS OCH SLUT)

Vintervägar borde vara utstakade med träd för de resandes prydnad och bekvämlighet. Då behövde man inte staka ut vägarna vintertid.

Vid alla gårdar borde anläggas fruktträdgårdar och vid sockenkyrkorna skulle finnas trädskolor, allehanda slags frön och jordfrukter. Klockaren kunde sysselsättas såsom trädgårdsmästare. Allmogehjonen kunde vara hantlangare och kyrkoherden föra direktionen.

Stenbyggnader och stenmurar skulle anläggas och även levande häckar av 2-3 alnars bredd gärna med vall på sidorna. En häck skulle betala det rum han intager genom frukt, bär, nypon och lövtäkt.

I skoglösa orter bör skog planteras på odugliga backar och berg. Till att börja med planteras beväpnade växter, som skyddar mot djurens angrepp.

Skogen får aldrig uthuggas helt. Då torkar marken ut och must och föda till växterna försvinner. Skogen skall skydda och betäcka för oväder.

Vårt Sverige skulle likna ett Eden om vi lät förnuftet råda och följde naturen.

Vedbesparande eldstäder har under senare år uppfunnits och lova den yppersta fördel.

Storskiftesdelningen har många fördelar men den föranleder många inhägnade, där mycket skog går åt till stängsel. Betet borde vara gemensamt och vallhjon anställas så slapp man gärdsla. Torp skulle inte anläggas i skogslösa trakter. Byordningen skulle förekomma allt missbruk och skatt läggas på outnyttjad mark, där skog kunde planterats. Hus som inte fordra uppvärmning kan göras enklare med mindre åtgång av virke.

Svedjande, kolning, tjär- och pottaskebränning borde inte tillåtas utan åtskillnad.

Skogens naturliga värde skall jämföras med andra näringar och man skall se till rikets bästa och inte bondens eller bruksägarens.

Skogens mognad utläses av dess savringar och på grenvarven. Varje år avsätts en ny savring.

Dessa tankar om hushållning är menade att vara ett förslag till bättre proportioner mellan åker, äng och skog och skall av andra kunnigare personer utvecklas. Vårt land har 2 millioner människor men kunna räkna ett tredubbelt större antal; och ett rikes makt och anseende består i en stor folkmängd.

----------------------------
 
2122Sätt att rengöra och tvätta ull sedan den blivit av fåren avklipptAnonym
1810, mars-april

SÄTT ATT RENGÖRA OCH TWÄTTA ULL, SEDAN DEN AF FÅREN BLIFWIT AFKLIPT.

Man samlar urin i 1-2 tunnor. I en kopparpanna blandas 1/3 urin och 2/3 vatten och värmes till handvarmt. Ullen lägges i under en halvtimme.

Ullen sköljes genom att den läggs i en korg som sänks i vatten gärna sjövatten. Den hängs upp att torka eller breds ut på ett golv.

----------------------------
 
2123Underrättelse om trenne förmånliga åkerbruksredskap. Modellerna finns i Kungl. Patriotiska Sällskapets modellkammarePatriotiska Sällskapet
1810, mars-april

UNDERRÄTTELSE OM TRENNE FÖRMONLIGA ÅKERBRUKS-REDSKAP, HWARPÅ MODELLER BLIFWIT INLEMNADE TILL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELLKAMMARE

Ett av de mest bekymmersamma tillfällen för en åkerman är när skorpa lägger sig över vårsådden. Vanliga harvar och vältar antingen river upp rötterna eller packar till jorden för hårt.

Skorpvälten är lätt och har 12 korta järnpiggar sittande på en cylinder. Genom sin lätthet skadar den inte rötterna. Skulle isskorpan vara mycket hård lägger man sten i en låda.

Det är viktigt att hålla dikesrenarna fria från jord och även hålla rent i botten på diket. Mycken dikning undvikes då. Denna renskottare underlättar arbetet.

Beskrivningen, som inte liknar någon annan i denna Journal beskriven, är förbigången därför att man misströstar att göra den tydlig. Den som vill se den och törstar efter kunskap kan se den, där modellen förvaras.

Denna trädesstocks duglighet och nytta beror huvudsakligen på billens och mullfösornas ställning och skapnad.

----------------------------