Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2080Underrättelse om sättet att tillverka thyboosten, samt den egna smak som detta ostslag ägerAnonym
1808, juli-aug

UNDERRÄTTELSE OM SÄTTET ATT TILLWERKA DEN SÅ KALLADE THYBO-OSTEN, SAMT ORSAKEN TILL DEN EGNA SMAK, SOM DETTA OSTSLAG ÄGER.

Till att göra god ost fordras ett gott löpe. Somliga kryddar mjölken som finns i kalvens mage med brännvin, ättika, saffran, nejlikor och kummin. Andra tillsätter franskt brännvin, gammal riven ost, ett stycke alun, vinättika, sur grädde, smör och lite salt.

De prästfruar, som gör den bästa osten tycker att kryddningar ger mer skada än nytta. De lägger istället kalvmagen i saltlake. När sockenfolket infinner sig i prästgården med den vanliga offermjölken värmes den samlade mjölken i en eller två tunnor på sakta eld. Löpet lägges i och snart är mjölken ystad. Den ältas nästan som en deg och beströs med salt och saffran och nejlikor.

Ostämnet packas i ett ostkar, som är klätt med ett linnetyg. Sedan tvättas osten med kokhett vatten. Skulle det efter ett par dagar hända att osten pöser och ser ut att spricka sticker man i den med en grov sticka och släpper ut luften.

Det är svårt att förstå orsaken till att just denna osten får en så amper smak. Den bereds på samma sätt som ost på andra orter. Möjligtvis kan det bero på all den kalkmärgel, som bönderna gödslar sina åkrar med. En annan gissning är att det heta vattnet, som osten tvättas i, sätter igång en jäsningsprocess.

----------------------------
 
2081Underrättelse om fåravelns tillstånd i våra grannländer och anstalter till dess förbättringAnonym
1808, juli-aug

UNDERRÄTTELSE OM FÅR-AFWELNS TILLSTÅND I NÅGRA INTILL SWERIGE NÄRMAST BELÄGNE STATER, OCH DER WIDTAGNE ANSTALTER TILL DESS FÖRBÄTTRANDE.

Fåravelns förbättrande i danska staterna.

Norska fårslaget har blivit förbättrade genom engelska och spanska får.

För 50 år sedan infördes en spansk gumse, som förbättrar aveln i ett distrikt på västra kusten i Norge. Men vårdslöshet och okunskap har gjort denna anstalt ganska verkningslös. Norska får svälter en stor del av året. De är instängda i mörka och osnygga rum och de klipps flera gånger om året. Man får då mer ull men av sämre kvalitet.

En del går ute hela året utan tillskott på föda. De blir så vana att de inte överlever vanlig skötsel.

Fåren på Färöarna och Island lever också ute. De har ull av tre olika längder och kvalitet.

1797 införskaffade danska regeringen 300 merlinofår. Denna hjord bestod av de bästa spanska slagen. Detta schäferi har skötts mycket väl och djuren befinner sig i ett blomstrande tillstånd. Fårhuset är ljust och rymligt med utgång till en inhägnad, där djuren kan vistas om vädret tillåter. Golvet är lagt med bräder och tätt.

Fåren uppfödas på hackad råg och havrehalm samt hö. Under vintern tillsätts löv till kosten. De släpps ut på bete utan vallhjon. De följer den tamaste tackan, som gjorts till skälltacka. Ibland binder man ihop djuren två och två så att de håller sig kvar på det bete man önskar. De får salt eller sillnackar, saltlake, fisk eller kött.

En gumse förslår till 40-50 tackor. De skall vara välgödda innan springtiden och inte ges möjlighet att slåss med varandra och öda bort sin kraft.

Fåraveln i preussiska staterna

Fredric II, som gjort sitt namn odödligt inte bara genom sina segrar utan genom klok inre riksstyrelse, lät införa 200 tackor och 100 gumsar från Spanien år 1786. Den del som sattes nära Berlin sjuknade och dog och andra har genom vanvård urartat.

Senare har dock bönder själva skaffat liknande får med gott resultat. Greve Magni i Schlesien har genom avel fått en ras som är stor till kroppen och har utmärkt ull. Uppblandning med ungerska fårslag har gjort detta möjligt.

Herr Fink, en lantbrukare med stor erfarenhet av fåravel är säker på att ullens finhet beror på fårslaget.

----------------------------
 
2082Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1808, juli-aug

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling och lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2083Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1808Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2084Underrättelse om fåravelns tillstånd i några intill Sverige närmast belägna state,samt där vidtagna anstalter till dess förbättrandeAnonym
1808, sept-okt

UNDERRÄTTELSE OM FÅRAWELNS TILLSTÅND I NÅGRA INTILL SWERIGE NÄRMAST BELÄGNE STATER, OCH DER WIDTAGNE ANSTALTER TILL DESS FÖRBÄTTRANDE

Herr Fink behåller en tredjedel av lammen och säljer resten. Han tror inte att födan, om den är tjänlig för får, har betydelse för ullens finhet, men att däremot djurens vistande ute är av vikt. Son kan visst paras med moder, utan att fårslaget urartar. Däremot bör man byta gumsar vart tredje år. Lammen föds i mars och tackorna körs hem två gånger om dagen för att ge di. Under sommaren går även lammen på trädesåkern, tills den börjar köras. De hålls avskilda från tackorna, då de annars bara skall dia i ett och inte lär sig äta av klövern.

Herr Fink klipper inte fåren förrän på andra året. Han ger fåren salt endast som läkemedel. Har de slickat i sig salt, får de inte dricka dagen därpå. De skulle i så fall dricka för mycket, vilket vore skadligt för deras hälsa. Ljung är nyttig för djuren.

Till vallhundar nyttjas ett knubbigt och litet slag. De biter aldrig fåren utan knuffar dem endast. För att undvika kringsjuka klistras en tjärad lapp på huvudet på djuren. Mot fårkoppor ympar man. Beskrivs också hur greve Magni i Schlesien sköter sina djur.

----------------------------
 
2085Kungl. Kammarkollegii underdåniga berättelse om fabriker och manufakturers tillstånd 1806Nibelius, Ljunggren
1808, sept-okt

KONGL. COMMERS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE OM FABRIKERNES OCH MANUFACTURERNES TILLSTÅND ÅR 1806

Kollegiet har inhämtat upplysningar från hallrätterna för att redovisa inför konungen. Redovisas antal arbetare och vilka produkter, som tillverkades och också hur kvantiteten var. Det gällde klädestillverkning, lin- och bomullstillverkning, strumpfabrikation, bandfabrikation, kattunstryckerier, sockerbruk, tobakstillverkning, glasbrukshantering, papperstillverkning, halmpapperstillverkning, degel- och saltglaceringsfabrik, bildhuggare och förgyllare, såpsjuderier och urtillverkning, Näverkvarns styckebruk, blyvittsfabrik, skinnberederier, järn, stål och metalltillverkning, kardmakerier och spegeltillverkning.

Det nådiga bistånd Hans Majestät har lämnat den inhemska industrin har haft en förmånlig inverkan på rikets näringar. De har fått en inte obetydlig tillväxt och förkovran.

----------------------------
 
2086Ormbunke till föda för svinAnonym
1808, sept-okt

ORMBUNKE, TILL FÖDA FÖR SWIN

Ormbunke (Pteris aqvilina) anses som ett svårutrotat ogräs. Det är dock en nyttig växt. Både stjälkar och rötter är närande föda för svin. De kokas i 10 minuter och blandas med kli. Ett och ett halvt tunnland ormbunke spar 1 riksdaler i veckan, när 16 svin födas i 20 veckor.

----------------------------
 
2087Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1808Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2088Beskrivning av hampsädets plantering och skötselPatriotiska Sällskapet
1808, nov-dec

BESKRIVNING AV HAMPSÄDETS PLANTERING OCH SKÖTSEL.

Hampan fordrar fet välgödslad jord. Djup sandig lermylla är den bästa. Hampfröet skall ha stint, hårt och glänsande skal, mörkgrått till färgen och med snövit kärna.

Hampan sås sent, då risken för nattfrost är överstånden. Fröna sås för hand. När hjärtbladen visar sig måste de skyddas för fåglar. De bär nämligen fröskalet på sin spets. Tätt med åkerspöken bör skrämma odjuren.

Gallhampa kallas de stånd som endast bär hanblommor. Dessa skall gallras bort så snart frömjölet släppt. De rötas sedan på vanligt sätt.

Man ser på fröna att de är mogna, när stjälkarna vitna vid roten, är gula på mitten och i toppen. Dessutom kommer nu småfåglarna för att äta. Varje planta dras upp för sig och flera binds samman till en knippa. Man slår av de lösa fröna i en så och sätter knipporna i skylar att torka.

När skylarna är torra ställs en trästol på ett lakan och varje knippa slås mot sätet på stolen så att fröna lossar. De torkas sedan.

Hampan rötas lämpligast i sjövatten. Finns ingen sjö gräver man en grop, som måste rensas om man använder den varje år. Man omger rötningsytan med pålar och bäddar under med lövruskor, så att hampan hålles ren. Hampknipporna travas på varandra och en tyngd läggs över så att de står under vatten. Nu passar man noga på rötningstiden, som kan vara olika beroende av väder och årstid. Rötningen är klar när stängeln släpper bastet lätt. Med hjälp av båtshakar tar man upp knipporna ur vattnet och låter dem torka mot ett plank eller gärdsgård.

Bråkning sker med vanlig bråka. Om hampan är mycket grov låter hon sig knappast bråkas med handkraft, utan man bör använda fullkomlig mekanik, som är fogad till kvarn eller annat verk.

Skäktningen sker med ett träsvärd som varsamt slås mot ett upprättstående bräde mot vilket man håller så mycket hampa man kan hålla i handen. Detta arbete bör ske på en luftig ort och i ett väderdrag, som för bort dammet. Damm av hampa är nämligen skadligt för lungorna.

Vill man innan användningen eller försäljningen få en finare produkt skall man häckla med häckla av järn eller mässing. Hampan används till grova tåg och segelduk.

----------------------------