Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2052Äger lerhusbyggnad bestånd och kostar den mer än trähusWallensteen, J P
1807, sept-okt

ÄGER LERHUS-BYGGNAD BESTÅND? KOSTAR DEN MER ÄN TRÄHUS?

I maj 1803 gjorde jag en obränd tegelsten av 2/3 sand och 1/3 ler. Den fick ligga ute tillsammans med brända stenar och visade sig vara starkare än dessa.

I juni 1805 lät jag oxar trampa ihop ett bruk av 2/3 sand och 1/3 ler, som fick ligga ute på marken. Trots att de djupa groparna efter oxarnas klövar fylldes med vatten och frös märktes ingen skillnad efter ett år.

År 1801 byggdes ett brygg-, bränn- och tvätthus av obränt tegel vilket spåddes en kort framtid. Dock visade det sig att detta hus inte ändrat sig eller förstörts. Olika lerarter fordra olika tillsatser av sand. Man bör akta sig att lägga in halm eller käppar i leran då risken för sprickbildning ökar.

Man bör inte mura in dörrar och fönsterbågar under murningens gång utan lämna hål, där man efter torkningen sätter in bågarna.

Att slå stenar av bruket är arbetsammare och kostar mer än att lägga muren direkt av leran. Men muren blir fastare och håller bättre bort väta med stenar.

Ett par oxar kan per dag tilltrampa murbruk till 1600 sten. Men hästar borde väl kunna trampa mer med sina plattare hovar, men de är svårare att lyfta ur smeten än oxens spetsigare klövar.

Skillnaden i kostnad mellan lerhus och timmerhus beror på tillgång på skog och lera. Finns leran till hands, blir trots arbetsinsatsen denna byggnad billigare, dragfriare och den trotsar elden förmånligare.

----------------------------
 
2068Blå färg av åkerskäppling eller pukveteAnonym
1808, mars-april

BLÅ FÄRG AF ÅKERSKEPLING ELLER PUKHWETE.

Att ur åkerskepling eller pukvete (Melampyrum arvense), även kallat kovete och skälle, dra ut blå färg. Man hackar stjälkarna och lägger i ett lerkärl med regnvatten. Kärlet bindes över med en oxblåsa och smetas till så att det blir lufttätt. Får stå i solen några dagar, då vattnet antagit en vacker blå färg.

Det vore önskvärt att personer kunniga i färgkonsten skulle göra fler experiment för att få fram den blå färgen. Då kanske vi kunde slippa köpa den dyra indigon

----------------------------
 
2069Sätt att färga turkiskt röttAnonym
1808, mars-april

SÄTT ATT FÄRGA TURKISKT RÖDT.

För flera år sedan inrättade herr Papillon i Glasgow ett turkiskt färgeri för bomullsgarn. Han fick en belöning med villkor att han uppgav sin konst mot löfte att samma konst inte skulle yppas på ett visst antal år, under vilka herr Papillon skulle dra fördel av sin hemlighet. Efter denna tid är receptet till allmänheten meddelat: alikantisk soda, pottaska, gråkalk.

Gödselbad.

Fårgödsel blandas med sodalut, viktriololja, arabiskt gummi, salmiak och bomull. Sedan lägges garnet i och står i 24 timmar. Garnet vrides ur och torkas.

Vitt bad.

Denna operation är precis densamma som förgående med undantag för gödseln.

Galläpplebad.

Stötta galläpplen kokas. När det svalnat och är som spenvarm mjölk lägges garnet i härva för härva och får stå 24 timmar.

Första alunbadet.

Romersk alun upplöses i varmt vatten och sodalut tillsättes. Skall svalna till sommarvarmt. Garnet lämnas i spadet i 24 timmar och torkas utan att sköljas.

Andra alunbadet.

Lika som det första men garnet hänges i rinnande vatten i 6 timmar.

Färgbadet.

Garnet färgas litet i sänder. En kanna oxblod blandas med 200 kannor sommarljumt vatten. 25 skålpund krapp blötes väl i denna soppa. Garnet förs omkring 1 timme och kokas sedan ännu 1 timme innan det sköljes och torkas.

Slutbadet.

Man blandar lika mycket av gödselbadet och det vita badet och lägger garnet där i 6 timmar.

Uppfriskningen.

Vit tvål upplöses i vatten mycket noga och stark sodalut tillsätts. Garnet lägges i och kokas sakta i 2 timmar.

----------------------------
 
2070Sätt att uppföda kalvar med en blandning av hö och mjölkAnonym
1808, mars-april

ETT SÄTT ATT UPPFÖDA KALFWAR MEDELST EN BLANNING AF HWATTEN OCH MJÖLK.

Detta sätt att med 1 kos mjölk föda 4-5 kalvar var först uppgivet i den engelska tidskriften The Gentlemans Magazine och med framgång försökt.

I en liten tina lägges sönderskuret hö och sjudande vatten hälles på. Locket lägges genast över. På två timmar utdrages kraften ur höet som liknar vört eller starkt te. Denna brygd kan stå i två dagar utan att förstöras och används på följande sätt.

3-4 dagar efter det kalven blivit född och sedan den genom råmjölkens diande blivit rensad ges blandningen av hövattnet och mjölken. Till en början med övervikt av mjölk men senare endast 1/4 mjölk. I andra månaden lägges en liten hötapp i häcken, eller kalven tas ut på gräset så att han vänjs vid fast föda. Efter tredje månaden kan man helt taga bort hömjölkblandningen.

Det skulle vara förmånligt för riket om detta så lite kostsamma sätt att uppföda kalvar blev allmänt antaget. Fattigt folk tar livet av sina kalvar då de inte kan avvara mjölk till dem. De som föds med kärnmjölk och en röra av vatten, bön-ärt-havremjöl blir storbukiga och dör slutligen av sig själva.

----------------------------
 
2071Sätt att förnya potatis och hindra deras urartandeAnonym
1808, mars-april

SÄTT ATT FÖRNYA POTATIS OCH HINDRA DERAS URARTANDE.

Då nu kända potatissorter efter en tid urartar är det av största vikt att de förnyas.

I England har man gjort försök med frösådd. Där vill man ha tidig potatis och den ger inte blomster och frö. Nu har en herr Knigth funnit att om man sätter en käpp vid potatisen och spolar bort jorden tills den bara täcker de fina rottrådarna kan potatisen inte bilda knölar men blommar och ger frön.

----------------------------
 
2072Hundexing ett ypperligt gräs för fårAnonym
1808, mars-april

HUNDEXING, ETT YPPERLIGT GRÄS FÖR FÅR.

Man observerade att fåren med begärlighet åt hundexing (Cocksfoot grafs) eller (Dactylis glomerata). Försök gjordes med odling och trots den stora torkan år 1800 växte detta gräs, när allt annat brändes bort.

----------------------------
 
2073PimsglaseringAnonym
1808, mars-april

PIMSGLASERING.

Pimpsten blandad med litet brunsten smetas på stenkärl. Denna glasering är betydligt hållbarare och vackrare än den av bly och har fördelen att inte vara hälsovådlig.

----------------------------
 
2074Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1808Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2075Anmärkningar om hushållningens tillstånd i DanmarkAnonym
1808, maj-juni

ANMÄRKNINGAR OM HUSHÅLLNINGENS TILLSTÅND I DANMARK.

Få länder i Europa är fruktbarare på säd än Danmark. På Lolland och Falster odlas vete med största framgång. Rågen är allmännare på Jutland.

Redogörelse för spannmålshandeln åren 1683-1785 då försök gjordes att avskaffa tvångslagarna.

De enda grässlagen som odlas är vit- och rödklöver och luzern.

Potatis lär skall ha blivit införd 1708 från Skottland. Enligt säkrare källor torde potatisen inte ha blivit sedd förrän 1743.

Mannagräset eller svinsvingeln, som ger de smakliga mannagrynen växer vild men odlas också.

Kummin odlas och används huvudsakligen av brännerierna. Även senap odlas.

Smultron, björnbär, blåbär, odon, enbär, oxelbär, vinbär och stärkbär växer ymnigt.

Hampa och lin odlas över hela Danmark. Christian IV ålade 1629 alla bönder att odla hampa för att undvika beroende av utlänningen.

År 1687 påbjöds att 1/4 av jorden som städerna innehade skulle sås med hampa, lin och rapsat. Detta med anledning av såpverkens och oljeslageriernas inrättningar i landet. Senare kom ett påbud att städerna även skulle odla tobak.

Humle odlas i myckenhet på Fyen. Ändå köps humle från Tyskland för 100000 Riksdaler.

Krapp odlas inte i Danmark, men en myckenhet av färgväxter växer vilt t. ex. ängsskära, hundloka och röknäva.

I adelns och ståndspersoners trädgårdar växer alla slags köksväxter. Det var Drottning Isabella av Spanien som övertalade sin make Christian II att inkalla bondfolk från Nederländerna, som kunde lära hans undersåtar att göra ost, kärna smör och anlägga trädgårdar.

De fick bo på Amager och därifrån utgår den odling av trädgårdsväxter, som Danmark är så ryktbar för.

Trädfrukter av åtskilliga slag växer i Danmark. Persikor och aprikoser i det fria och ananas i drivhus. Äpplen, päron, plommon, körsbär, valnötter och kastanjer växer i alla bondträdgårdar.

Skogar täckte fordom hela riket, men i den takt folkmängd och odling ökade höggs de ned. Nu måste ved, timmer och skeppsvirke införas från främmande länder. Det finns några kungsparker som tillhör kronan.

Danska hästar anses värdefulla vare sig det är dragare, herrskapshästar eller ridhästar. Ett spann danska vagnshästar är en ypperlig skänk som konungen av Danmark kan ge ett främmande hov.

Danmark förser både Frankrike och Holland med ryttarhästar. Även Ryssland och Sverige köper hästar till åtskilliga behov. Värdet av hästförsäljningen går till 1 million Riksdaler.

Oxar och kor utgör ännu en betydande del av det danska rikets välmåga.

Antalet får är omkring 847000. De klipps två gånger om året. Försök att klippa en gång gav orenare ull. Rasen är densamma som det gotländska korta slaget.

Getter hålls nästan inte alls.

Svin finns av två slag, en mindre och en med långsträckt kropp, som väger dubbelt så mycket. Man har också försökt med en kinesisk gris men den befanns mindre förmånlig även om suggan fick 12-14 kultingar. Många levande svin och mycket fläsk utförs till Hamburg, Lübeck, Holland och Norge.

Gäss och ankor hålls vid varje gård. Mycket dun säljs utomlands, men det mesta används hemma, då inget folkslag på jorden är kärare i dunbolster än danskarna.

Bin hålls i betydlig mängd. Honungen går till bryggd av mjöd. Vax, honung och mjöd exporteras.

Lanthushållningens förbättring började under Fredric V. Två stora donationer gjorde det möjligt att sända två stipendiater utomlands i trenne år. De skulle studera naturhistorien och lanthushållningen.

Ett åkerbruksseminarium inrättades också, där 10-12 ynglingar i sänder skulle undervisas i trädgårdsskötsel, åkerbruk, boskapsskötsel och skogsplantering.

Veterinärskola inrättades 1773 och besöks också av utlänningar.

Kungl. Lanthushållnings-Sällskapet bildades 1769. Med hjälp av en kunglig donation och kungligt årligt understöd samt de 250 medlemmarnas årliga medlemsavgifter kan sällskapet dela ut belöningar för att uppmuntra åkerbruk och näringar. Dessa priser är medaljer i guld och silver eller kontanta pengar.

----------------------------