Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2043Om sätt att binda halmtak lika med rörHellstedt, J M
1807, juli-aug

OM SÄTTET ATT BINDA HALMTAK LIKA MED TAK AF RÖR

I Hushålls-Journalen jan-febr 1807 talas om skogsbesparing och hur man kan binda halm på taken liksom man binder rör. Man kammar halmen för att få den längsta och binder i små kärvar, så stora man önskar ha taket tjockt. Kärvarna stöds mot en bräda och fästs med björkvidjor eller granrötter med en speciell bindning. När första varvet är klart lägger man nästa och låter halmen skjuta över minst 1/4 aln över det första varvet. En annan bra vidja är den tyska korgpilen, som med lätthet odlas, genom att man sätter kvistar i sidlänt jord.

När taket är färdigt borde det strykas med vitriol, tjära eller rödfärg blandat med rågmjöl. Detta tak blir starkare och mer varaktigt än tegel.

----------------------------
 
2044Om vickerodling på trädesjordGripenstedt, Jacob Er
1807, juli-aug

OM WICKER-ODLING AF TRÄDES-JORD

På jord som inte kunnat gödslas förfars på följande sätt. Mycket halm lämnas och plöjes djupt på hösten och körs med trästock på våren innan vickern sås. När växten blommar är det tid att skörda och lämna hög stubb. Höet utbredes och när det sätts på hässjorna skall plöjningen ske omedelbart. Låt vila 6-10 dagar innan nästa körning.

Vitkål och rovor bör minst kultiveras, medan morötter skall sättas i svartmylla. Kålrötter, potatis och sockerrovor s.k. vitbetor är förträffliga för ladugården. Härmed har jag velat visa att trädesåkern är nyttig särskilt till ladugårdens förbättrande. Jag har i 12 år arbetat efter grundläran: Den som odlar Svea jord, han öker Svea land och makt.

----------------------------
 
2046Utdrag ur ett brev från Gästrikland den 10 juli 1807Anonym
1807, juli-aug

UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN GESTRIKELAND DEN 10 JULII 1807

Råg och korn ser ut att bli fina. Man har här i trakten börjat så vit havre, som blandas med råg och blir ett gott tillskott till födan, då annan säd är dyr. De som har gödsel har lyckats med olika planteringar på trädesåkern. Många nyodlingar har gjorts, dock finns fortfarande stora områden som borde odlas upp. Istället för att med dryga kostnader lösa ut sig ur arv, får söner och mågar uppodla nya torp.

Ängsskötseln är eftersatt. Ockelbo har god boskapsskötsel och därifrån säljs mycket smör. I socknarna som gränsa till havet idkas strömmingsfiske. Åsunda socken har täljstensbrott, där kvarnstenar huggas. Torsåkers socken njuter bergsprivilegier och är uppfylld av berg och järngruvor.

Flera svåra sjukdomar har grasserat i vinter och vår. Vid pingsttid insjuknade många i Rheumatismus acutus. Flera läkare finns i Gävle och vid de stora järnbruken. Allmogen vill sällan kosta på läkemedel och en del tror fortfarande på vidskepelse och läsning. Flera vallfärdar till Svinnegarnskällan vid Enköping för att få bot. Där inbillar man sig bli frisk om man dricker hela kannor vatten ur källan på aftonen före trefaldighetssöndagen. För att minska resan har samma underbara kraft tillägnats närbelägnare mineralkällor. Vid smittsamma farsoter borde gratis medicin ges till alla.

----------------------------
 
2047Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1807, juli-aug

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING IN OCTAVO

11 band

----------------------------
 
2048Hedersbelöningar utdelade av Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1807, juli-aug

HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling och stenbyggnad, lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2049Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1807Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2050Om trähusbyggnaders anstrykning med ljusa färgerSchweder, Sylvander
1807, sept-okt

OM TRÄHUS-BYGGNADERS ANSTRYKNING MED LIUSA FÄRGER.

De egenskaper man fordrar av en god färg är: att den skall vara behaglig för ögat, oföränderlig, häftande, täckande, billig och bevara träet från röta.

Färgens häftande beror på klisterämne, järnhalt, kalkblandning, färgens finhet, anstrykningens tjocklek och träytans grovlek. Användbara klisterämnen: lim, mjöl, olja och mjölk. Av lim och mjöl, som vanligast används torde mjölet vara det bästa och billigaste.

Det är inte säkert att den olja man av vana blandar i har någon verklig nytta. En fransk kemist Cadet de Vaux har funnit att mjölk är användbar som fernissa.

Professor Lampadius i Freyberg har undersökt föreningen av kalk och äggvita, i tillstånd av ost. Denna förening har tidigare varit känd som ett kitt att laga porslin och glas med, men genom tillsats av fint kvartsmjöl har han gjort den brukbar även såsom färganstrykning.

Varning för att slå krita, kalk och viktril i färgen.

Denna avhandling tar endast upp inhemska färger, såsom rödfärg, gulockra och grönjord. Därtill kan läggas alunslam och blålera.

Bergrådet Rinman har funnit särskilt blåleran tjänlig till färganstrykning. Av myrmalm från Kvarsebo i Östergötland har man bränt en brun färg som kan uppfylla vårt behov av umbra. Skada blott att hela upptäckten trots uppmuntran av Patriotiska sällskapet kommit i förgätenhet.

De färger, som är så dyra, att man inte kan nyttja dem till vidsträckta ytor, men väl till ornament är gula (Mengel och Räuschgelb).

Den röda färgen Colcotharn, vilken säljs under namn av brunrot och ger vackra både allvarsamma som glada nyanser. Den gröna färgen mineralrönt, Schelesgrönt och Braunscheeigergrönt tillreds också i Sverige.

Av blå färg finns endast berlinerblått, som inte finns i tillräcklig mängd i Sverige. Litet har hittats i Vemmenhög i Skåne men torde inte vara något att hoppas på.

Nu följer 15 kompositioner, alltså färgrecept.

En viktig omständighet är att hindra träet från röta. Ännu vet man inte vilken färg som är den bästa. Det är viktigt att färganstrykning sker med het färgsoppa, som lättare tränger in i träet.

Om färgborstarna, som man har, gjordes större skulle anstrykningen bli jämnare och dessutom gå fortare. Man skall inte blanda mer färg än som går åt, ty den försämras om den blir gammal.

Att färgsoppan ständigt skall omröras och att man målar på uppehållsdagar känner alla rödmålare till.

----------------------------
 
2051Om brännvinsbränning av potatisSchweder, Sylvander
1807, sept-okt

OM BRÄNNWINSBRÄNNING AF POTATER.

Kungl. Maj:t har givit tillstånd och ansett det nyttigt att försöka i stor skala att bränna brännvin av potatis. Försöken borde genomföras vid stadsbränneriet i Karlskrona. För att undvika rykten bör allmänheten i möjligaste mån ha tillträde vid försöken. 4 olika tillverkningar redovisas.

Jämförelse mellan tillverkning med potatis och säd har gjorts och avkastningen blev till potatisens fördel.

----------------------------
 
2052Äger lerhusbyggnad bestånd och kostar den mer än trähusWallensteen, J P
1807, sept-okt

ÄGER LERHUS-BYGGNAD BESTÅND? KOSTAR DEN MER ÄN TRÄHUS?

I maj 1803 gjorde jag en obränd tegelsten av 2/3 sand och 1/3 ler. Den fick ligga ute tillsammans med brända stenar och visade sig vara starkare än dessa.

I juni 1805 lät jag oxar trampa ihop ett bruk av 2/3 sand och 1/3 ler, som fick ligga ute på marken. Trots att de djupa groparna efter oxarnas klövar fylldes med vatten och frös märktes ingen skillnad efter ett år.

År 1801 byggdes ett brygg-, bränn- och tvätthus av obränt tegel vilket spåddes en kort framtid. Dock visade det sig att detta hus inte ändrat sig eller förstörts. Olika lerarter fordra olika tillsatser av sand. Man bör akta sig att lägga in halm eller käppar i leran då risken för sprickbildning ökar.

Man bör inte mura in dörrar och fönsterbågar under murningens gång utan lämna hål, där man efter torkningen sätter in bågarna.

Att slå stenar av bruket är arbetsammare och kostar mer än att lägga muren direkt av leran. Men muren blir fastare och håller bättre bort väta med stenar.

Ett par oxar kan per dag tilltrampa murbruk till 1600 sten. Men hästar borde väl kunna trampa mer med sina plattare hovar, men de är svårare att lyfta ur smeten än oxens spetsigare klövar.

Skillnaden i kostnad mellan lerhus och timmerhus beror på tillgång på skog och lera. Finns leran till hands, blir trots arbetsinsatsen denna byggnad billigare, dragfriare och den trotsar elden förmånligare.

----------------------------