Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
2027Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2028Anmärkningar om acetosellsaltet jämte anvisning till dess förfärdigandeAnonym
1806, nov-dec

ANMÄRKNINGAR OM ACETOSELL-SALTET, JEMTE ANWISNING TILL DESS FÖRFÄRDIGANDE, SÅSOM ETT FÖREMÅL FÖR INHEMSK IDOGHET

En stor mängd av detta salt behövs till konster och näringar. Det skulle med lätthet kunna produceras i Sverige, istället för att köpas dyrt utifrån. Används inom medicinen som kylande och febernedsättande. Det används också i färgindustrin.

Acetosellsyra är sammansatt av ett kalivegetabilie och en egen syra. Finns i ängssyra, trädgårdssyra och harsyra. Tillredningen går så till att växten krossas och saften pressas ur. Saften filtreras genom yllesilar. Man låter saften avdunsta, så att kristaller bildas. Dessa upplöses i sjudande vatten och filtreras genom tryckpapper och får kristalliseras på nytt. Kalkyler på vinsten.

----------------------------
 
2029Om en fruktträdskola inrättad i Botaniska trädgården i ParisAnonym
1806, nov-dec

OM EN FRUKTTRÄD-SKOLA, INRÄTTAD I BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I PARIS

Botaniska trädgården, Jardin National des Plantes, innehåller en mängd växter, där örtkännaren och trädgårdsidkaren kan studera och förbättra sina kunskaper. Där har inrättats en plantskola, varifrån man kan köpa ympar. Förteckning på vad som finns och hur många av varje sort. Vid indelningen i släkter har man använt äldre botanikers sätt framför Linnés. Man försöker också reda ut namnen på träden. Det finns mängder av namn på samma träd. Namnen grundar sig på Duhamels avhandling.

----------------------------
 
2030Plantering av träd till avsaluAnonym
1806, nov-dec

PLANTERING AV TRÄD TILL AFSALU

Anmäls att kommersrådet von Plomgren, Måstena sätesgård, Nyköpings län, sedan 1775 haft en trädskola, varifrån han avyttrat omkring 20000 träd till olika orter.

----------------------------
 
2031Nyare rön och upptäckterAnonym
1806, nov-dec

NYARE RÖN OCH UPTÄCKTER

Bröd av blomvassrot. Brödet tillreds av mjölet till blomvassroten, som växer allmänt vid våra vattendrag. Receptet kommer från Astrachan i Ryssland. Smaken liknar vanligt bröd.

Garns och vävnaders blekning med ångor. Blekning med ånga går fortare än med syra. Det spar också såpa, lut och ved. Man sköljer tyget och vrider ur det ordentligt. Sedan strös luten på och tyget hängs över en kittel med kokande vatten.

Medel att hindra järn och stål från rost. Järnet stryks med en fernissa av olja och terpentin.

----------------------------
 
2032Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2033Tankar om skogens besparingHellstedt, G M
1807, jan-febr

TANKAR OM MEDEL TILL SKOGENS BESPARANDE

Vårt fädernesland är bland de lyckligare, då det har bördig jord, mineraltillgångar, skogsutrymme och vattenkraft. Dock får man inte misshushålla med skogen, som nu görs. Nu klagas över brist på byggnadstimmer och brist på skog, då mineralerna skall tas om hand. Hemmansklyvning, husesynsordning och byggnadssätt är orsakerna till denna brist.

Vid hemmansklyvningar åtgår flera hus, den mogna skogen tar slut och hus byggda av omogna träd står inte länge. Dessutom blir vedåtgången stor. Även stängselåtgången ökar. Man borde bygga hus med vind istället för ett separat visthus. Ladugårdarna borde byggas så höga att de kunde rymma en foderskulle. Då behövdes inte särskilda lador. Ladugårdarna skall byggas på en hög stenfot för att underlätta ventilationen, så att inte djurens flås skadar virket.

Rior och torkhus skall inte tillåtas i den mängd de nu förekommer. De är ofta utsatta för eld och drar mycket ved. Ett pörte i varje by vore nog. Beskrivning av hur ett sådant hus borde uppföras.

Till varje famn gärdsgård åtgår två par stör, som tas av unggran. Dessa störar måste ofta bytas efter ett par år, då de kullkastats av snö och storm. Beskrivning på gärdsgård av vrakskog.

Till halmtak åtgår mycket virke, som snart måste bytas, då de lätt ruttnar. Samma metod som med rörtak borde istället användas, där man binder rören.

Det största missbruket av skogen sker genom svedjning. Detta bruk skulle inte tillåtas utan tillstånd av landshövdingen. Skogseldar på allmänna skogar händer ofta och åstadkommer stor skada. Man kan misstänka att de ofta är anlagda, då vem som helst får ta av det kvarblivna virket. Allmogen skulle istället vara skyldig att fröså den nedbrunna ytan och de kvarlämnade stockarna skulle användas till gemensamma behov. Frön borde finnas samlade för sådana behov.

Tillägg till föregående ämne.

Om hemmansklyvning borde tillåtas bara där skogen är tillräcklig för ökande behov, skulle annan odling kunna bli missgynnad. Stenhusbyggnad kan inte vara ett villkor för hemmansklyvning, då sten inte överallt finns att tillgå till rimlig kostnad. Att bygga tvåvåningshus och slippa uthus kan rekommenderas. Redskapshus kunde helt besparas, om man byggde husen i en backe och fick ett utrymme under huset.

Vårt stängselsätt är inte det bästa, om man inte utnyttjar de träd, som ändå skall gallras. Det föreslagna sättet med inpassade gärdselstänger blir för dyrt. Förslag på ett sätt som bara drar hälften virke.



----------------------------
 
2034Beskrivning på salpeterkokeriinrättning i ÖsterbottenAnonym
1807, jan-febr

BESKRIFNING PÅ SALTPETTER-KOKERI-INRÄTTNING I ÖSTERBOTTEN

Denna inrättning uppförs på stensockel och görs 12-15 alnar lång och bred. Golvet inlägges av sämsta utskottsbräder. Två lägges i bredd och en över springan. Om två sådana lador läggs emot varandra med en förstuga emellan sparas mycket timmer. Långväggarna förses med luckor för luftväxlingen. När ladan är byggd täcks golvet av 1 1/4 aln stenfri sand blandad med kärrmull.

Beskrivning av urinrännor och lårar att samla urinen i stall och ladugårdar. Räcker inte dessa lårar bör man inrätta en reservoar och inte fylla på jorden då det fryser. Tjälen stannar längre i urindränkt jord och hindrar upptining och växt. För att skilja urinen från gödseln lägges ett par bräder i låren ett par tum från botten. Dessa bräder skall vara genomborrade med små hål. På våren skyfflas salpeterjorden ihop och stänks med urin och täcks med halm. Efter tre somrar tillverkas salpetern. Olyckligtvis för riket bortrinner stor inkomst i våra stall och ladugårdar genom att man inte inrättar goda salpeterlador.



----------------------------
 
2035Om lerhusbyggnad vid Nygård 1806Bagge, P P
1807, jan-febr

OM LERHUS, BYGGNAD WID NYGÅRD 1806

Samma arbetare, som förra året byggde med lera, började efter vårbruket att sätta upp en ladugårdsbyggnad. Vädret var tjänligare än förra året och arbetet gick fortare. Vissa lagningar utfördes på föregående års arbete innan det rappades för gott. Trots regn och storm har det inte funnits någon rubbning på dessa hus. Det är viktigt att väggarna är torra innan den slutgiltiga rappningen sker.

----------------------------