Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0002Utdrag ur Nouvelles Ephémérides économiques 1776. Uppläggarens företalKyrkherde i Toscana
1776, sept

ET FÖRSÖK OM JORDBRUKET, AF EN KYRKOHERDE I TOSCANA. FLORENS 1775.

Man lämnar allmänheten denna lilla skrift, som är trugad ur författarens händer, som är för blygsam att tro att detta arbete är värdigt att komma i dagsljuset.

Allmänhet må hysa förtroende för denne prästmans regler och upplysningar. Han har med framgång prövat det på sina egna ägor. Han fann vid sitt tillträde till pastoratet ägorna i yttersta ödesmål, husen hotades av undergång och de få planteringarna var i uselt tillstånd. Nu är det de angenämaste runt staden. Han får trefalt igen på sina insatser och hans grannar tar efter hans sätt att sköta jorden. Om andra präster såg det som sin förnämsta uppgift att göra på samma sätt, vilken lycka kunde inte jordbruket göra. Just nu är tjänlig tid till detta, då lagstiftningen hjälper oss och återgiver friheten.

Då Leopold tog regeringsmakten i Toscana, fann han en statsbyggnad hoplappad av olikartade, vanställda och brutna stycken, tillkomna i barbariets och okunnighetens långa tidevarv. De små staterna i romerska riket låg i fejd med varandra och hade inga begrepp om jordbruk och handel. Nu få vi under en upplyst regent och en fridsam stat leva i högsta möjliga välmåga. Med missväxten 1764 i minne gäller det att skapa andra förhållanden. Missväxten följdes av förödande farsoter.

Nu gäller frihet att köpa och sälja utan tullar och avgifter och den som vill baka bröd säljer till det pris han behagar. Det visade sig att genom denna handelsfrihet, staten inte behövde ha omsorg om landet. Man har nu gjort sig av med ämbetsmän, tagit bort dagsverksskyldigheten, infört fri handel både inom och utom landet och fördelat egendomen. Rättvist skattesystem och rättvisa lagar är införda.

Leopold arbetar för yppighetens avskaffande genom eget föredöme. Han värnar om pressfrihet och lyssnar på allmogens råd. Ännu är inte allt genomfört, men vår store Regent arbetar vidare och skall vara Vårt Folks Store Far. Mänskligheten skall taga lärdom och ena alla folk. Kommande tidevarv skall se Leopold, som vi nu ser Galilei, Lockes, Newton och Montesquieus.

Vi tackar nu vår kyrkoherde, som med nit och undervisning bidragit så mycket han kunnat, att förbättra vårt jordbruk och upprätta vårt lands varaktiga sällhet.







----------------------------
 
0003Inlämnat till Kungl. Kommissionen över Lanthushållningens förbättrande i riket, och vidare därifrån till Kungl. Patriotiska SällskapetAnonym
1776, sept

INLÄMNAT TIL KONGL COMMISSIONEN ÖFWER LANDTHUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE I RIKET, OCH WIDARE DÄRIFRÅN TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INGIFWIT.

Det går inte att förbättra lanthushållningen i riket med att staga något nytt, mera att överge och förbättra det gamla. Det största problemet är att det måste till en folkökning. Det gäller att stoppa folkutflyttningen. Man påstår att svenskarna inte är som andra, som trivas där de är födda. Men man kan bara se på lapparna i sin uselhet och dalkarlarna i sin trängsel, att inga medelmåttiga besvärligheter eller klimatet driver svenskarna från sin födelseort. Det är något i den svenska konstitutionen som har med folkets fri- och rättigheter att göra, som driver dem ur landet, ofta till mycket sämre förhållanden.

Människan vill leva efter Naturen, men om lagarna hindrar henne överträder hon dem oförsynt eller flyr till annan ort.

Gud sade: Varen fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och ni skall besitta den. Härifrån leder den härskande driften att fortplanta sitt släkte. Följaktligen bör lagarna gynna denna önskan. Lagarna skall se till att näringsmedel aldrig saknas, i vad den ena eller andra har insikt, lust och förmåga till. På detta kommer det an, om folk kan leva hos oss eller ej. Ingen i världen, tänker så trälaktigt att den är nöjd att arbeta för andra, utan väntar sig att få sätta eget bo och gifta sig. Detta kan inte genomföras i Sverige, ty all jord är intagen och förvaras under skattemannarättigheter och där alla näringar är med starka privilegier omgivna.

Folkets olycka kommer av, att våra förfäder trodde, att riket skulle få för mycket folk, som inte skulle kunna livnära sig i detta ofruktbara och bergiga land. Efter detta tänkesätt stiftade de sina lagar. Dessa lagar gäller än i dag trots att vi nu jämrar över för lite folk och försöker hitta alla möjliga sätt att befordra giftermål, koppympa, upprätta barn- och sjukhus. Vi har förbjudit folket att flytta, men inte undanröjt de lagar, som hindrar dem att bo kvar.

När de gamla ville hindra folkets tillväxt införde man, att det behövdes Befälhavares skydds- och frihetsbrev för att få företaga sig något Näringsmedel, annars fick de ta vanlig årstjänst. I annat fall var de förfallna till plikt, värvning eller publikt arbete. Att skaffa sig en dylik ansökan kan vara nästan oöverkomligt på grund av byråkrati och kostnader i samband med ansökningen.

Lagen borde lyda: att var och en, som äger bevis om god frejd, har att försäkra sig om Kongl Maj:ts Nådiga Beskydd, för all värvning och utskrivning, har öppen frihet att bygga och bo, var han kan skaffa sig hus och jordägarens tillstånd, samt söka vilket lovligt näringsmedel han kan, utan att behöva ansöka om detta.

Enligt sekreterare Runebergs uträkning behövs 4 1/5 kvadrattunnland per huvud i Storbritannien och Irland, här behövs det 50 kvadrattunnland. Vårt land tål inte flera hemmansklyvningar utan man måste skaffa mark på annat sätt, t ex genom att upparbeta mossar och utmarker. (fortsättning följer nästa månad).

----------------------------
 
0004Försök att tillreda vin av svenska bär och frukterSchultz, D V C
1776, sept

FÖRSÖK AT TILREDA WIN AF SWENSKA BÄR OCH FRUGTER.

Ofta har jag undrat, varför man inte i Sverige tillreder vin av de inhemska bär och frukter som enbär, hallon, lingon, fläder, blåbär, odon och svarta vinbär m. m. Dessa växer utan skötsel i motsats till de utländska druvorna. På en del herrgårdar tillreds vin, men resultatet blir ett välsmakande vatten, som inte har någon vinstyrka och snart för- störs och blir till ättika.

Jag vill nu meddela allmänheten min kunskap. Man pressar ur saften ur bären eller frukterna och kokar tills 1/3 är inkokad. När saften svalnat läggs öljäst i och kärlet täcks med varma täcken. När jäsningen kommit igång tappas saften på ankare eller fat. Sprundet sättes löst i tills det slutat jäsa och täpps då helt till. Efter två, tre månader hälls det över i andra kärl och blir bäst, om det får stå i flera år innan det tappas på buteljer. Sedan slår man på franskt brännvin eller svenskt, som hällts över något välsmakande t.ex. hallon eller smultron. Man kan också hänga en påse med krossade körsbärskärnor eller bittermandel, eller vad man vill. Vinet tar smak.

Har gjort försök i liten skala och har inte råd att utöka verksamheten. Skulle dock önska att någon ville prova i större skala, vilket skulle kunna bli lönsamt.





----------------------------
 
0005Berättelse om ängsskärans ymniga växt i Blekinge länLindwall, Joh.
1776, sept

BERÄTTELSE OM ÄNGSKÄRANS YMNOGA WÄXT I BLEKINGE LÄN

Serratula tinctoria Linnei, ängsskär, är en av våra förnämsta inhemska färgväxter. Färgerierna borde taga reda på priset och låta Konungens Befallningshavare kungöra detta. Det skulle stimulera allmogen att skörda och sälja. Detta kan inte skada bondens äng och barnen kan läras att samla detta färggräs. Deras lätta fötter skada inte ängen. Boskapen vill inte äta denna torra och sträva växt.

Vinner detta Kungl. Patriotiska Sällskapets bifall uppmuntras jag att meddela andra nyttiga saker, som glömts av allmogen.
----------------------------
 
0006Nyheter från orterna om årsväxtenAnonym
1776, sept

TIDNINGAR IFRÅN ORTERNA OM ÅRS- WÄXTEN, SÅ MYCKET ÄNNU HUNNIT INKOMMA.

Här i Leksand har årsväxten varit så ymnig, att även åldriga personer ej minns så stor Guds välsignelse. Menigheten tror, att Gud, under vår store Konungs sälla regering, mer och mer förnyar våra dagar, som de fordom var.

Grödan på Öland är ganska härlig. Men när den Högste så välsignar landet, blir lantmannen förlägen med sin avsättning. I städerna betalas bara 6 daler kopparmynt tunnan för spannmålen. Och hur skall det räcka till utskylder och tjänstefolkets löner?

Biskötseln sprider sig här på orten. Många bönder har redan 10 kupor, som i år varit lönsamma.





----------------------------
 
0007HuskurerAnonym
1776,sept

HUSCURER

Herr La Marié har med framgång nyttjat medel mot insektsbett ì efter en metod som han fått ur Braminernas medicin och som ì används i hela Asien. Den stungne gnids in med kalk. Därefter ì gnids han med saltvatten, som förorsakar en jäsning. Han sköljdes ì sedan ofta med vatten och var efter ett par timmar helt ì återställd.

En man som spottat blod i flera månader efter ett fall och ì inte blivit återställd trots läkares olika ordinationer, blev ì botad av en bonde. En kalvmage öppnades och löpet siktades med ì litet vatten. En tesked löpe blandades med ett glas mjölkvälling, ì som intogs tre gånger om dagen i tre veckor. Då var patienten ì helt återställd. 4 andra personer är också botade med samma kur.

Kungl. Patr. Sällskapet har till de flesta av landets ì stapelstäder utdelat instrument till drunknades vederfående och ì dessutom en medalj av 10 dukaters vikt till den, som räddar någon ì med denna metod.

Den 29 juli föll en man från bryggan i Rhonefloden och fördes ì bort av strömmen. Han återfanns först efter 3/4 timme och syntes ì fullkomligt död. Han fördes till hospitalet och behandlades ì med denna metod och efter ett par timmar återhämtade han sig.

Magistraten i Rochelle har låtit dela ut askar med instrument ì till den drunknades vederfående. Tidigare vågade man inte röra en ì drunknad för att inte bli pliktfälld, nu utdelas belöningar till ì dem, som räddar en drunknad. Skulle personen trots behandling ì avlida betalas halva summan ut.

----------------------------
 
0008Utdrag ur svenska tidningarMonnet
1776, sept

UTDRAG UR ÅTSKILLIGA SWENSKA TIDNINGAR, INNEHÅLLANDE MÄRKWÄRDIGHETER I HUSHÅLLNING, HANDEL, NATURKUNNIGHET M M.

Tidigare sätt att rena dåligt vatten handlar om kokning och silning. Herr Monnets sätt är att göra silkaren högre och spänna sildukar i tre lager och lägga sand eller kvarts på dukarna. Sanden bör dock renas med skedvatten först. Man kan använda kopparkärl till kokning, då hettan gör att kopparen inte avger något skadligt. Stillastående vatten som grönskat kan med denna metoden göras välsmakande, vilket är viktigt, då man kan ta från fästningsgravarna. Salt vatten kan inte renas utan destillering.

Sätt att bringa hampa till samma godhet som lin. Koka en lut med kalk, som får svalna. Låt hampan ligga 24 timmar och sedan kokas 2 timmar. Den torkas i skuggan och bultas och tillreds som lin.

Sätt att bringa en svensk skinka till samma godhet och smak som en hamburgisk. Skinkan gnides under 7 dagar med en blandning av salt och pudersocker. De kommande två veckorna gnides den med salt och salpeter. Sedan röks den över ekved.

Sätt att göra närande mjöl. Herr Parmentier i Paris har genom att torka gammalt bröd och sedan stött det och torkat det igen, framställt ett närande mjöl. Lite av detta mjölet och lite smör och vatten kokas till en brödsås, med vilken man underhållit flera soldater. Mjölet kan sparas i hundrade år om det skyddas för skadedjur. Parmentier har själv ätit och inte trots stark rörelse känt sig hungrig.

I Göteborgstrakten har slaktats en oxe, som vägde ovanligt mycket och var fet. Han hade uppfötts på finskuren vårråghalm och fingröpt havre och rå potatis. Vattnet han druckit var blandat med bönmjöl.

----------------------------
 
0009Handelns märkvärdigheterAnonym
1776, sept

HANDELS MÄRKWÄRDIGHETER.

Från Stockholm utskeppades 1775: 30678 tolfter bräder, 73541 tunnor tjära och beck, 4610 skeppspund koppar och mässingstråd, 223259 skeppsp järn, 889 skeppsp spik, 3669 skeppsp alun, 10942 tunnor råg, 243 fat öl, 895 stycken sparrar och bjälkar för en summa av 446692 daler kopparmynt.

Från Göteborg samma varor men även stångjärn, manufakturjärn och rökt sill för en summa av 505632 daler.

Sill till utrikes orter 73966 tunnor, till inrikes orter 20627 tunnor.

Från Kristinehamns metallvåg och lastageplats Hult har utskeppats tillsammans 23880 skeppspund.

1775 förtullades i Göteborg 2528 åm brännvin, 1230 åm franskt vin, 217554 skålpund kaffebönor. Insaltades 112269 tunnor sill varav 630 har rökts. 1441 fat tran har kokats.
----------------------------
 
0010Konster och näringarAnonym
1776, sept

KONSTER OCH NÄRINGAR

På Tumba pappersbruk har man gjort lyckade försök att återvinna papper. Man har löst upp gammalt papper och tagit bort svärtan och tillverkat nytt papper.

Fabrikör Eckerman har gjort färgtryck på bomull med ståltråd. Mönstren är ganska vackra och tygerna har använts till tapeter på Ulriksdals Lustslott, men kan även användas till kläder.

Från Stockholm hör man med fägnad att från södra och västra Sverige har köpts mycket svensk grannlåt. Silkes- och trådblonder, manschetter och engageanter tillverkade i Vadstena, men lika vackra som de utländska.

I Strömstad har byggts ett trankokeri och ett rökhus för sill. Tranen avsätts mest i norr.

----------------------------