Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1987Anmärkningar över Ångermanlands jämte Åsele Lappmarks hushållning och näringarTideman, J H
1805, juli-aug

ANMÄRKNINGAR ÖFWER ÅNGERMANLANDS JEMTE ÅSELE LAPPMARKS HUSHÅLLNING OCH NÄRINGAR. AF J H TIDEMAN, LAGMAN

Beskrivning av Ångermanlands Domsagas läge och gränser. I domsagan finns 12 tingsställen med två ting om året. Landets produkter var tidigare smör, talg, kött och fågel, men när skjutspriserna ökade minskade handeln med dessa varor. Numera har trä- och lärftstillverkningen tilltagit. I domsagan finns 7 stångjärnverk och manufaktursmiden med två masugnar. Flera järnverk är under anläggning till följd av god skogstillgång och vattenkraft. Denna ort måste räknas till de fördelaktigaste i riket.

Jordbrukets styrka härrör från landshövding Örnskölds tid. Han besökte de avsides fjälltrakterna och gav råd och stöd. Det huvudsakligaste hindret för uppodling är handeln. En bonde har rätt att föra och sälja sin avel dit, där han får mest betalt. Han hemkommer från sina handelsresor med varor och inte med pengar, som skulle gå till kronoutskylder och att höja odlingen. Ett annat missbruk är att man i namn av att sälja avel, istället säljer bräder. Man tar burskap i Öregrund fast man bor 60 mil därifrån och köper sedan upp skog, som fraktas med båtar till södra landet. Efterkommande får snart ont om bränsle genom skogarnas utödande.

Fiskaler och kronobetjäning har ibland lyckas åtala, men de åtalade har oftast blivit frikända, då man menar, att han bör äga rättighet att ägna sig åt den näring han önskar. Riksdagsmannen Håkansson sade på en sockenstämma i Hållgum att folket inte skulle vinnlägga sig om åkerbruket utan hellre satsa på brädsågning. Visserligen bör andra näringar uppmuntras, men inte på bekostnad av huvudnäringen. Många konkurser har följt i handelns spår. Ett annat oskick är att istället för säd så lin på åkrarna för lärftstillverkningen. Det händer att bonden får köpa säd utifrån för mycket mer än han vinner på lärften.

Hållskjutsningen är ett annat hinder för hushållningen. Den leder också ungdomen till ett dåligt liv, med superi och spel.

Det är märkligt att någon vill satsa på uppodling av fjälltrakter med tanke på alla de besvär och kostnader det för med sig. Endast 15 frihetsår får räknas och något förskott på säd till första svedjan. Endast några få klarar detta. De andra får överge torvan då de med svag avföda inte mäktat med arbetet på grund av hunger, köld och nakenhet.

Läran om jordbruket och lanthushållning skulle bli mera allmän i skolor, gymnasier och akademier. Ingen borde få bli tjänsteman på landet utan kunskap i dessa ämnen.

Lägenheter till nya hemman eller byar i Åsele börjar tryta, då man inte har tillräcklig slåttermark. Genom att dika ut myrar och mossar och fördriva frosten därifrån med eldar har man dock kunnat odla potatis.

Ju fler nya hemman tillkommer i fjälltrakterna desto mer fördrivs lapparna och deras renar. Boskap trivs inte, där renarna betat. Många lappar har övergivit renskötseln och själva anlagt nybyggen. Folket är ganska sedligt, arbetsamt, ärligt och tar emot undervisning.

Potatisodlingen har gått trögt, men med undervisning har man upptäckt nyttan av denna födande och härdiga växt. Det är säkrast att förvara dem över vintern i djupa sandgropar täckta med bräder och ris.

Denna domsaga har en någorlunda jämn välmåga, som kunde vara större om inte överflöd i mat, dryck och kläder tilltagit. Nu äter de flesta bröd av ren säd och tar flera supar om dagen, dessutom kaffe. De hemgjorda vadmalskläderna duger inte längre utan det skall vara dyrt kläde. Sammetsunderkläder och fickur skall det också vara.

Medelpad har förmånligt jordbruk och andra goda näringar, medan Jämtland är fattigt.

----------------------------
 
1988KungörelsePatriotiska Sällskapet
1805, juli-aug

KUNGÖRELSE

Belöningar för odling, trädplantering, väganläggning, 54 års tjänst vid tegelbruk, stenbyggnad, benbrottsläkning, flerårig tjänst.

----------------------------
 
1989Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1990Undersökning om den gödsel, som tas från åkern till omloppsbruk av ängsplogland, blir gräsbärande eller kan komma åkern till godo med någon vinstAnonym
1805, sept-okt

UNDERSÖKNING HURUWIDA OCH ENÄR DEN GÖDSEL SOM FRÅNTAGES ÅKERN FÖR AT DERMED ÅRLIGEN GÖDA ET OMLOPPS-BRUK AF ÄNGSPLOGLAND, TIL AT BLIFWA GRÄSBÄRANDE, KAN KOMMA ÅKERN ÅTER TIL GODO MED NÅGON FÖRÖKAD WINST

Beskrivning av olika åkrars gödning, sådd och skörd under flera år. Detta kallas nyplogshushållning.

----------------------------
 
1991Konst vid fruktträdsplanteringKamptz von
1805, sept-okt

KONST WID FRUKT-TRÄDS PLANTERING

Vid min vistelse i Wurtemberg träffade jag en gammal vingårdsmästare, som hade rykte om sig att lyckas med fruktträd han planterat. Jag önskade veta hur han gjorde, men inte förrän jag skulle resa därifrån fick jag se hans hemlighet. Träd med endast en rot och inga sugrötter lyckades han med. Receptet var att skölja roten och linda den i ylle innan den planterades. Sedan lämnades trädet åt naturen och växte fort och fick en kraftig krona.

----------------------------
 
1992Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1993Beskrivning över en torkinrättning för säd att verkställas i boningsstugor på landetSilverstråhle, G
1805, nov-dec

BESKRIFNING ÖFWER EN TORK-INRÄTTNING AF SÄD, ATT WERKSTÄLLAS I BONINGSSTUGOR PÅ LANDET

På greve U G de la Gardies anmodan har jag besett en torkinrättning för säd över spisen i stugan hos smeden Lars Larsson i Tortuna socken. Jag föreslår Larssons uppfinning till hedersbelöning. Undertecknat J C Tunae.

En beskrivning av samma uppfinning och beskrivning av hur torkningen gick till av A Lönbohm.

En noggrannare beskrivning om torkinrättningen som smeden Lars Larsson byggt i sin stuga på Råby ägor, Tortuna socken, av G Silfverstråhle.

----------------------------
 
1994Om lerhusbyggnad på Nygård, Tunhems socken, Älvsborgs län.Bagge, Petter P
1805, nov-dec

OM LERHUS-BYGGAD PÅ NYGÅRD I TUNHEMS SOCKEN, ELFSBORGS LÄN

Här skulle byggas 10 nya torp. För att förbilliga detta byggdes de ihop två och två. Tre byggdes av trä, men sedan ville jag pröva att följa befallningshavare Kossboths anmodan att bygga lerhus. Jag har korresponderat med baron Maclean i Skåne och läst utländska böcker i ämnet, dock utan att få någon uppfattning om kostnaden. Jag lät en nykter ung karl, som var snickare, läsa Retsius lilla bok och lät honom bli arbetsledare. Vidare tog jag god arbetskraft från gården och trakten. Metoden som skulle användas var att mellan två brädväggar hälla lerfyllningen.

Först gällde det att älta leran. Att använda oxar som trampade var uteslutet, då de fördärvade benen och endast dög till slakt efteråt. Att använda människor ställde sig för dyrt. Jag kom på idén att ställa planhjul på kant och låta dessa arbeta i en cirkel. De kunde dras av 2-3 oxar, som gick utanför ältplanen. Beskrivning av cirkelgången.

Nästa svårighet var att om det blev starkt regn skulle den under arbete varande väggen ramla ned. Först tänkte jag bygga tak över, som sedan skulle sänkas ned över den färdiga väggen, men det blev för kostsamt. Jag utnyttjade istället segel, som jag hade.

Arbetarna var först missnöjda med dagspenningen, men så småningom kom vi överens. Vädret var ogint med mycket regn och dimma. Lerorna fanns i närheten, täckta med matjord och av olika kvalitet. Jag lät spika fast formbräderna och när dessa togs bort var ytan räfflad och lätt att fästa rappningen på. Vid torkningen sattes stöd. Plank lades över varje karm och under takstolarna. Spisarna och bakugnarna gjordes i varje stuga mot varann med en skorsten.

----------------------------
 
1995Om lerbyggnaderSillén, G W af
1805, nov-dec

OM LERBYGGNAD

Uppeldade av nit för fäderneslandet, har man på flera platser verkställt lerhusbyggnader. Jag lät bygga 2 kolonner och 2 pilastrar efter gamla doriska proportioner, utan räfflor och med enkla kapitäler, på min gård vid Kungsgatan i Uppsala. De har stått orappade utan att skadas under vintern.

Efter den svåra eldsvåda, som höll på att ödelägga hela Uppsala om inte vinden vänt, men nu endast förstörde 13 lador har man insett nyttan av att bygga i lera, som ju inte kan antändas. Vid denna eldsvåda, som vid alla andra gjorde de studerande goda insatser. Det finns redan så många beskrivningar av arbetssättet vid lerbyggnad, att jag inte skall gå in på det. Jag har byggt skafferi och vedhus av lera. Jämför man priset på trä, sten och lerhus, blir lerhusen de billigaste.

Runt Uppsala finns god lera att bygga av. Den, som med egna ögon vill se byggnadssättet, är välkommen

----------------------------