Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1982Beskrivning på en avvägningskäpp eller nivelleringssinstrument och dess användningÅkerén, O
1805, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN AFWÄGNINGS-KÄPP ELLER ET NIWELLERINGS-INSTRUMENT, MED DESS ANWÄNDANDE. AF ÅKERRÉN.

Ritningen föreställer en avvägningskäpp egentligen för arroseringars verkställande, vilka jag ansett vara av nytta för lantbruket men svåra att åstadkomma.

Baron Wredes på Penningby i Uppland sätt att artificiellt vattna sin mark med trärännor är alltför kostsam och vidlyftig. Ett enklare sätt vore att låta vattnet rinna i en plogfåra av sig självt.

Då behövs ett avvägningsinstrument. Även vid upptagning och utdikning kan lantbrukaren lära känna sitt fält med dess sluttningar, höjder och dälder. Även vid byggning, som kräver räta vinklar fungerar den.

----------------------------
 
1983Underrättelse om reveteringstegelBerendes, P B
1805, maj-juni

UNDERRÄTTELSE OM REVETERINGS-TEGEL.

I England har kommit i bruk ett tegel kallat bricktiles som sättes utanpå korsvirkeshus. Det ser då ut som ett stenhus och skyddar trävirket från röta och eldsvåda.

Ritning och beskrivning. Priset är samma som på vanligt taktegel.

Reveteringsteglet spikas på träbeklädnad och hopfogas med kalkbruk.

----------------------------
 
1984Några strödda anmärkningar angående arrendenAnonym
1805, maj-juni

NÅGRE STRÖDDE TANKAR RÖRANDE ARRENDEN AF LANDTBRUK, SOM KUNNA FÖRANLEDA TIL NOGARE EFTERSINNANDE OCH DEREFTER TIL STADGANDE AF NYTTIGA PRINCIPER WID ARRENDEN.

Huvudändamålet vid arrende måste vara att politiskt öka landets produkt och folkmängd samt att privat vinna en större och jämt behållen årlig inkomst.

Arrendatorn skall lämnas frihet i bruk och begagnande så länge han inte försämrar egendomen. Arrendetiden bör var så lång som 25 till 40 år så att arrendator hinner dra nytta av sitt arbete och sin kostnad.

Arrendeavgiften bör betalas i säd då dess värde är säkrare än penningens. Man bör inte belasta honom med grannlåt och flera hus än han behöver. Han bör göra sådana förbättringar som först han själv och sedan efterkommande har nytta av. T.ex. stenmurar om sten finnes och hushålls-, träd- och köksträdgårdar.

Alla kontraktsvillkoren skall vara författade klart och tydligt så att inga missförstånd kan förekomma.

Principerna bör vara flexibla då omständigheterna vid de olika gårdarna skiljer sig mycket.

Arrendatorn skall vara försäkrad att inga nya pålagor drabbar honom. De falla endast på ägaren.

Arrendesäden bör levereras inom en mil och på vintern under flera dagar, då yrsnö kan hindra leverans en bestämd dag.

Arrenderättigheten för de utsatta åren bör vara arrendatorns egendom och kan ärvas eller överlåtas till en annan välfrejdad man.

För att undvika att arrendatorn de sista åren suger ut jorden har i England införts en punkt i arrendekontrakten, som talar om hur stor del av jorden som de sista åren skall vara i öppet bruk.

Den kloke och upplyste åsyftar det i längden bästa; blott den okloke låter förleda sig av det temporära.

----------------------------
 
1985Årsväxt och väderleken i södra HallandSefström, E
1805, maj-juni

BREF OM ÅRSWÄXT OCH WÄDERLEK I SÖDRA HALLAND.

Vintern lång och kall. Isen låg djupt i jorden, som skadade insekter och maskars ägg samt blomsterrötter. Kall vår med frost sent i maj.

Trädgårdsväxterna är utgångna, men bär och fruktträd visar mycket blom.

I oktober fångades en valfisk av släktet Delphinus Orca som sökt lugn under de ostliga stormarna. Hemmansborna dödade och styckade honom. Han torde varit 12 alnar lång. På samma ställe fångades i garn Delphinus Phocaeha eller marsvinet. De voro unga och gåvo mycket tran.

----------------------------
 
1986Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1987Anmärkningar över Ångermanlands jämte Åsele Lappmarks hushållning och näringarTideman, J H
1805, juli-aug

ANMÄRKNINGAR ÖFWER ÅNGERMANLANDS JEMTE ÅSELE LAPPMARKS HUSHÅLLNING OCH NÄRINGAR. AF J H TIDEMAN, LAGMAN

Beskrivning av Ångermanlands Domsagas läge och gränser. I domsagan finns 12 tingsställen med två ting om året. Landets produkter var tidigare smör, talg, kött och fågel, men när skjutspriserna ökade minskade handeln med dessa varor. Numera har trä- och lärftstillverkningen tilltagit. I domsagan finns 7 stångjärnverk och manufaktursmiden med två masugnar. Flera järnverk är under anläggning till följd av god skogstillgång och vattenkraft. Denna ort måste räknas till de fördelaktigaste i riket.

Jordbrukets styrka härrör från landshövding Örnskölds tid. Han besökte de avsides fjälltrakterna och gav råd och stöd. Det huvudsakligaste hindret för uppodling är handeln. En bonde har rätt att föra och sälja sin avel dit, där han får mest betalt. Han hemkommer från sina handelsresor med varor och inte med pengar, som skulle gå till kronoutskylder och att höja odlingen. Ett annat missbruk är att man i namn av att sälja avel, istället säljer bräder. Man tar burskap i Öregrund fast man bor 60 mil därifrån och köper sedan upp skog, som fraktas med båtar till södra landet. Efterkommande får snart ont om bränsle genom skogarnas utödande.

Fiskaler och kronobetjäning har ibland lyckas åtala, men de åtalade har oftast blivit frikända, då man menar, att han bör äga rättighet att ägna sig åt den näring han önskar. Riksdagsmannen Håkansson sade på en sockenstämma i Hållgum att folket inte skulle vinnlägga sig om åkerbruket utan hellre satsa på brädsågning. Visserligen bör andra näringar uppmuntras, men inte på bekostnad av huvudnäringen. Många konkurser har följt i handelns spår. Ett annat oskick är att istället för säd så lin på åkrarna för lärftstillverkningen. Det händer att bonden får köpa säd utifrån för mycket mer än han vinner på lärften.

Hållskjutsningen är ett annat hinder för hushållningen. Den leder också ungdomen till ett dåligt liv, med superi och spel.

Det är märkligt att någon vill satsa på uppodling av fjälltrakter med tanke på alla de besvär och kostnader det för med sig. Endast 15 frihetsår får räknas och något förskott på säd till första svedjan. Endast några få klarar detta. De andra får överge torvan då de med svag avföda inte mäktat med arbetet på grund av hunger, köld och nakenhet.

Läran om jordbruket och lanthushållning skulle bli mera allmän i skolor, gymnasier och akademier. Ingen borde få bli tjänsteman på landet utan kunskap i dessa ämnen.

Lägenheter till nya hemman eller byar i Åsele börjar tryta, då man inte har tillräcklig slåttermark. Genom att dika ut myrar och mossar och fördriva frosten därifrån med eldar har man dock kunnat odla potatis.

Ju fler nya hemman tillkommer i fjälltrakterna desto mer fördrivs lapparna och deras renar. Boskap trivs inte, där renarna betat. Många lappar har övergivit renskötseln och själva anlagt nybyggen. Folket är ganska sedligt, arbetsamt, ärligt och tar emot undervisning.

Potatisodlingen har gått trögt, men med undervisning har man upptäckt nyttan av denna födande och härdiga växt. Det är säkrast att förvara dem över vintern i djupa sandgropar täckta med bräder och ris.

Denna domsaga har en någorlunda jämn välmåga, som kunde vara större om inte överflöd i mat, dryck och kläder tilltagit. Nu äter de flesta bröd av ren säd och tar flera supar om dagen, dessutom kaffe. De hemgjorda vadmalskläderna duger inte längre utan det skall vara dyrt kläde. Sammetsunderkläder och fickur skall det också vara.

Medelpad har förmånligt jordbruk och andra goda näringar, medan Jämtland är fattigt.

----------------------------
 
1988KungörelsePatriotiska Sällskapet
1805, juli-aug

KUNGÖRELSE

Belöningar för odling, trädplantering, väganläggning, 54 års tjänst vid tegelbruk, stenbyggnad, benbrottsläkning, flerårig tjänst.

----------------------------
 
1989Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1990Undersökning om den gödsel, som tas från åkern till omloppsbruk av ängsplogland, blir gräsbärande eller kan komma åkern till godo med någon vinstAnonym
1805, sept-okt

UNDERSÖKNING HURUWIDA OCH ENÄR DEN GÖDSEL SOM FRÅNTAGES ÅKERN FÖR AT DERMED ÅRLIGEN GÖDA ET OMLOPPS-BRUK AF ÄNGSPLOGLAND, TIL AT BLIFWA GRÄSBÄRANDE, KAN KOMMA ÅKERN ÅTER TIL GODO MED NÅGON FÖRÖKAD WINST

Beskrivning av olika åkrars gödning, sådd och skörd under flera år. Detta kallas nyplogshushållning.

----------------------------