Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1973Anmärkning vid Latocnaye's resa genom Irland av Sam. ÖdmanSefström, E
1805, jan-febr

ANMÄRKNING WID LATOCNAYE'S RESA GENOM IRLAND, I SAMMANDRAG AF DOCT. SAM. ÖDMAN, TRYCKT I STOCKHOLM 1803.

Den rot som kallas svinrot är inte som Ödman menar Seorzonera humilis. Den av Latocnaye nämnde svinroten är Bunium Bulbocastanum, jordnöt. Den växer i England och Norge och är så smaklig att den borde odlas.

----------------------------
 
1974Beprövat sätt att erhålla god ättika till lindrigt prisStenberg, Joh. Fr.
1805, jan-febr

BEPRÖFWAT SÄTT AT ERHÅLLA GOD ÄTTIKA TIL LINDRIGT PRIS.

Källvatten eller strömvatten kokas och svalnar. Blandas med honung, brännvin och vinsten som hängs i en tygpåse mitt i blandningen. Förvaras i ett ankare som ställs vid en kakelugn, som eldas varje dag. Ankaret vändes morgon och kväll. Slås på buteljer som aktas endast för frost.

Protokoll från Kungl. Collegii medici att detta sättet att tillreda ättika är så gott och allmänheten måtte få del därav.

----------------------------
 
1975HedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1805, jan-febr

HEDERS-BELÖNINGAR M.M. UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För uppodling, flyttning till följd av storskifte, slöjd och uppfinningar.

Tidigare nämnda ladugårdspigan Maria Johansdotter på lilla Wede i Follingsbo socken, Gotland, för synnerlig flit och håg vid boskapens utfodring med granris under inträffad foderbrist, med den framgång, att kreaturen bibehållits vid trevnad och hull.

----------------------------
 
1976Anmärkningar angående väderleken för dec. 1804 och jan. 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1977Om gotländska kalkbränningenBillberg, G J
1805, mars-april

OM GOTTLÄNDSKA KALKBRÄNNINGEN, BESKRIFNING INSÄND TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Jag har under vistande på olika orter i Sverige, där kalkbränning pågått, sett att denna inte varit lika effektiv som den på Gotland. Då det är en medborgares första plikt att gagna fäderneslandet med upplysningar som vidgar välståndet, vill jag här beskriva kalkbränningen som den sker på Gotland.

Beskrivning och ritning av ugnen.

Beskrivning hur kalkstenen insättes i ugnen och själva bränningen.

Intyg om ugnens förträfflighet lämnas av Carl N. Fåhreus och Joh. Eneqvist.

Utdrag av ett yttrande över föregående beskrivning av P. Bernh. Berndes. Han anser att Billgren inte talat om kalkens lästring och kommer med en beskrivning av detta.

----------------------------
 
1978Om allmogens eldstäder på GotlandBennet, Stephan
1805, mars-april

OM ALLMOGENS ELDSTÄDER PÅ GOTTLAND.

Trots klimatets hårdhet och öns utsatta läge i Östersjön är bostäderna på Gotland närmast som lider. Det är kallrum med enkla brädgolv utan mullbänkar eller fyllning, spisar utan spjäll som slukar bränsle. Man kan undra över, varför gotlänningarna inte tagit efter fastlandets sätt att bygga, men orsaken torde vara den mängd och lätthet att få kalksten som finns på ön. Däremot saknas lera att göra tegel av. Kalkstenen utdunstar vid upphettning ett slags kalkos, som måste ut ur spisen så snart som möjligt, alltså kan man inte använda sig av spjäll.

Det var således inte underligt att befolkningen reste sig mot landhövdingen Segerbaden, då han mot vite förordnade att spisar skulle förses med spjäll. Det finns 8000 rökar på ön och de gör slut på 96000 famnar ved om året.

Hela kalkbränningen tar bara 60000 famnar ved. Om man lyckades med andra spisar som sparade 1/3 av bränslet kunde man utöka bränningen till det dubbla.

Kalkbränningen är nu inskränkt till vissa bränningar per ugn för att spara skogen, men det är inte bränningen som är problemet med den enorma bränslebristen.

Gotlänningarna är förpliktade att efterleva de författningar som rikets ständer föreskriva den svenska allmogen nämligen: fyllning under golven och på mellantaken samt eldstäder med spjäll. Nödvändigt är då att få lätt tillgång på gott murtegel från fasta landet.

----------------------------
 
1979Tankar om åkerjordens förbättrandeDarelli, Isac af
1805, mars-april

TANKAR OM ÅKERJORDS FÖRBÄTTRANDE.

Man kan nästan inte föra för mycket lera på sandjorden, bara den fått ligga öppen en vinter. Resultatet blir bättre om man blandar sanden med kolstybb, spånor, sågspån, torv, skogsmossa, myrstackar och svartmylla.

För en och samma växt finner man olika jordarter lika tjänliga beroende av väderlek. Vid torka är sand inte bra medan leran klarar sig bättre.

Jag gjorde försök att gro korn på en tallrik och sedan flytta ut dem på en brädlapp, som ställdes på en sten. Hela tiden vattnades med gödselvatten och säden växte i det stendamm som fanns på platsen.

----------------------------
 
1980Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1981Om uppmuntran av lin och hampkulturBagge, P P
1805, maj-juni

OM UPMUMTRAN AF LIN- OCH HAMP-KULTUR.

Inledningen handlar om den fria företagsamhetens välsignelse.

Rötning och kloftning är det svåraste vid beredning av lin och hampa.

Torkningen som ibland lett till eldsvådor är ett handarbete som tager bort vinsten. Därför skulle en premie till den inom varje härad som berett mest garn utbetalas. Dessa arbetsplatser borde vara befriade från skatt minst 20 år.

Det vore också önskvärt att en ritning på ett kloftningsverk anskaffades för att underlätta detta led i arbetet. Det finns i England och man kan producera mycket mera än när arbetet görs för hand. Om man kunde övertala någon skotte eller engelsman att flytta till Sverige och vara förläggare och inrätta verkstäder, så vore det ett säkert sätt att upplysa och uppmuntra de inrikes.

Liksom stapelstäderna är ålagda att hålla vissa partier salt, skulle uppstäderna åläggas att hålla lin- och hampfrö. De håller sin fröighet i flera år om de förvaras torrt och råttfritt, så någon förlust borde inte befaras.

----------------------------