Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1966Olja och vit senapAnonym
1804, nov-dec

OLJAN OCH HWIT SENAP.

En ovanligt lönande odling av senap (Sinaps alba) har startat i Tyskland. Till mat överträffas den av den franska, men det går att pressa ut en mängd olja ur fröna. Denna olja kan användas till mat men främst till lampolja. Den är dryg och osar mindre än bomoljan. Upptäckten förtjänar att sättas i bredd med sockerberedning av vitbetor.

----------------------------
 
1967Nytt försök med granrisfoder vid brist på tjänligt ämneBillberg, G J
1804, nov-dec

NYTT FÖRSÖK MED GRANRIS TIL BOSKAPS-FODER WID INTRÄFFAD BRIST PÅ TJENSLIGASTE ÄMNE.

Då foderbrist rådde läste jag Wallensteen och Bjelkes avhandlingar från 1796 om granrisutfordringssätten och föreskrev sysselpigan Maria Johansdotter följande.

Hacka de nedersta och mest slokande grenarna av granen. För att spara arbete kan en hackelsekista användas. De fingerlånga kvistarna stötes i ett kar med kokhett vatten och saltlake eller urin. Får stå till morgonen och gives som första måltid till hästar och nötkreatur. Fortsättes hela dagen utom vid middagstid då ges hö.

I början var denna föda osmaklig men när man strödde kornskrudd på och inget annat foder stod att få åt djuren begärligt. Djuren mådde väl av denna spis och kunde under vintern användas för körslor i skogen och ändå ha krafter kvar till vårbruket.

Fåren fick nöja sig med tallruskor.

----------------------------
 
1968Anmärkningar angående några märkliga orter och inrättningar utomlandsAnonym
1804, nov-dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR UTOMLANDS.

Stålugnar, järn- och kopparhamrar kring Danzig. Där tillverkas stål av svenskt medeljärn, som hålles för sämre än det Steiermarkska.

Smederna anser att det svenska var för hårt bränt och för sprött till grövre arbeten. Ägaren ville ogärna att främmande besökte stålverkstaden. Stålet såldes till Holland och Frankrike. Samma ägare hade en järnhammare, där smältes bult och rostat skräp, som sedan smiddes till stänger.

En svensk vid namn Weldshuysen ägde en kopparhammare i trakten. Här arbetades med sibirisk och ungersk koppar. Den sibiriska ansågs bäst. Hammaren bestod av två djuphammare för skålar och djupa kärl och två flathammare för plåtar.

Hamrarna drevs med överfallskraft och blåsbälgarna drevs med vattenhjul. Smeden fick 5-6 skålp. på 120 skålp. koppar. Han skulle hålla två gesäller och en gosse. Med egen häst skulle han avlämna arbetet i staden och också hämta kopparn.

Portugisiskt salt. Detta salt är lättare än det nederländska och bättre till kvaliteten.

Tjära. Skillnaden på norsk och svensk tjära beror på tillverkningssättet. I Norge bränner man i ugn och det ger större kvantitet men sämre produkt. I Portugal säljes dock mest den norska. Trävaror av olika slag spadar, skaft, yxor och dylikt säljes i Portugal. Mest direkt från skeppen.

Kalk. Kalken används att gnida polerat stål för att undvika rost.

Kallbräckt järn. Köpes i Potugal till stigbyglar och betsel.

----------------------------
 
1969Anmärkningar om årsväxten i RoslagenÖhrströmer, Fredric
1804, nov-dec

Årsväxten ovanligt god. Resonemang om orsaken beroende på när och var man sått.

----------------------------
 
1970KungörelsePatriotiska Sällskapet
1804, nov-dec

KUNGÖRELSE

15 svar på frågan om utödande av vargar, har inkommit. Inget svar har varit grundligt, men tre har tilldelats medalj i silver. De övriga ombeds hämta sina artiklar hos sekreterare Rutström, Regeringsgatan 39.

----------------------------
 
1971Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1972Svar på anmärkningar av Grevesmöhlen om Törnes bok i lanthushållningenGrevesmöhlen
1805, jan-febr

SWAR UPPÅ DE ANMÄRKNINGAR HERR ÖFWER-DIREKTÖREN GREVESMÖHLEN BEHAGAT ANFÖRA I NYA JOURNALEN UTI HUSHÅLLNINGEN FÖR NOVEMBER OCH DECEMBER ÅR 1803, ÖFWER MIN BOK I LANDTHUSHÅLLNINGEN.

N.von Törne försvarar sin Bok i landets hushållning mot den kritik som Grevensmöhlen riktat. Han har anmärkt mot följande:

Att ängen bör vara 3 gånger så stor som åkern.

Anföres att betingsarbeten ej kunna bestämmas till något visst för eget folk.

Skadan av tvåvåningshus kan aldrig bevisas.

Att golv icke böra spåntas, tål mycken motsägelse, ospåntade golv ligger aldrig jämt.

Om utfodringen påstås att jag uppfört för lite halm, att kreaturen böra få halm så mycket de önska.

Åkerns avkastning kan icke antagas såsom säker.

Ängens avkastning får icke eller i allmänhet beräknas efter den uppgivne grunden.

Frösåningen har ofelbart hunnit längre än blott till försök i smått.

Igenläggning utan frösåning är merendels skadlig.

Att en häst icke ger mer än 4 lass gödsel, oaktat honom bestås 200 lisp. hö, är ett problem som svårligen kan upplösas.

Penninguträkningar hålla icke stånd utan variera. I allmänna kalkyler över jordbruk får aldrig penninguträkning inblandas.

Den vid jordbruket arbetande folkhopen, stöder sig på gamla gissningar utan grund, men icke på verkliga förhållandet, enligt förut åberopade utdrag ur tabellverket.

Räkningen på jorduppbrytande och röjning är i allmänhet för knapp.

Men att nybrott, oaktat det arbete som det fordrar, ändå rekommenderas framför gamla åkerjordens förbättrande, är en i denna nyttiga bok alldeles oväntad avvikelse från allt riktigt system, i synnerhet så länge man klagar över brist på arbetare.

Bilaga skriven av Carl Gustaf Löwenhjelm, som under 18 år arbetat på säteriet Lång i Värmland, där von Törne bodde. Han betygar att Törne har rätt i sina påståenden om beting för arbetarna.

----------------------------
 
1973Anmärkning vid Latocnaye's resa genom Irland av Sam. ÖdmanSefström, E
1805, jan-febr

ANMÄRKNING WID LATOCNAYE'S RESA GENOM IRLAND, I SAMMANDRAG AF DOCT. SAM. ÖDMAN, TRYCKT I STOCKHOLM 1803.

Den rot som kallas svinrot är inte som Ödman menar Seorzonera humilis. Den av Latocnaye nämnde svinroten är Bunium Bulbocastanum, jordnöt. Den växer i England och Norge och är så smaklig att den borde odlas.

----------------------------
 
1974Beprövat sätt att erhålla god ättika till lindrigt prisStenberg, Joh. Fr.
1805, jan-febr

BEPRÖFWAT SÄTT AT ERHÅLLA GOD ÄTTIKA TIL LINDRIGT PRIS.

Källvatten eller strömvatten kokas och svalnar. Blandas med honung, brännvin och vinsten som hängs i en tygpåse mitt i blandningen. Förvaras i ett ankare som ställs vid en kakelugn, som eldas varje dag. Ankaret vändes morgon och kväll. Slås på buteljer som aktas endast för frost.

Protokoll från Kungl. Collegii medici att detta sättet att tillreda ättika är så gott och allmänheten måtte få del därav.

----------------------------