Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1931Underrättelser om spinnmaskiner för lin och hampa efter engelsk uppfinningAnonym
1803, sept-okt

UNDERRÄTTELSE OM SPINN-MASKINER FÖR LIN OCH HAMPA, INRÄTTADE AF ET BOLAG I PARIS EFTER ENGELSK UPFINNING.

Beredandet innefattar tre slags operationer.

Spinning inbegriper trådens utslätande och tvinning. En spinnstol, som drivs med häst- eller vattenkraft, kan utföra mer arbete, tråden blir jämnare och slätare. Vattendrift äger i alla hänseenden företräde framför hästdrift. Vid handdrift går arbetet långsammare och sysselsätter fler personer. Vid maskindrift kan trasiga trådar lagas under gång, vilket barn kan klara.

Spinnmaskiner göres inte till avsalu med mindre än att 600 spel köpes på en gång. Kostnaden blir 36000 Fr. I alla inrättningar, som bolaget sätter upp förbehåller de sig att för 1/8 få deltaga.

Dagliga reparationer på maskinerna är obetydliga och en årlig översyn kan göras av en svarv- och smideskunnig hantverkare.

----------------------------
 
1932Sammandrag av en ekonomisk avhandling om ängsskötsel, ladugård och åkerbrukAnonym
1803, sept-okt

KORT SAMMANDRAG UR EN EKONOMISK AFHANDLIG OM ÄNGSKÖTSEL, LADUGÅRD OCH ÅKERBRUK, INLÄMNAD TIL KONGL. PATR. SÄLLSKPET.

Djup körning är nyttig på klöveråkern. Inblandning av pimpinell (Poterium Sanguiforba) till klöverfröet, som är ämnat för korna, är nyttigt. Korna föres hem klockan 6 på morgonen och får en giva klöver med pimpinell. Även klockan 12 och 7 ges en likadan giva, då mjölkar korna tre gånger om dagen. De släpps i hagen om natten. Kohuset hålls svalt om sommaren med hårduk för gluggarna. Korna bör fodras väl över vintern och ges salt.

Isop och libbsticka blandas ibland i deras sörpa. Man bör veta hur man skall hantera mjölken fördelaktigast antingen till smör eller ost. Skall man ysta kärnmjölken bör man ha en kärna med vev eller triss.

Påläggskalvarna bör få di i 3 månader och uppfödas sedan med klöver och välling. De bör klavas inomhus under sommaren.

Vassla och mjöl ges åt svinen.

Mjölkning 2 gånger under vinterhalvåret, men 3 på sommaren.

Åbrodd, lavendel och enris nyttjas vid rengöring av mjölkkärl.

Vid stutars tämjande på tredje året spännes de ihop med en oxe. Är han mycket ostyrig går två gamla före. Endast en tom kälke bör följa honom första vintern. Sommaren därpå vänjes han vid en oxe och tom vagn och först fjärde året drar han lass.

Hård trädesjord kan inte luckras för ofta men lös jord hålles tillsluten och packad.

Rovor tål ej syra utan växer på sandblandad jord.

Botemedel mot rågmask är att ta säckar med myror och myrstackar och strö ut runt ställena där masken finns. Masken äts upp av myrorna. Myrorna bör hämtas långt ifrån annars söker de sig tillbaka till sina gamla samlingar.

----------------------------
 
1933Utdrag ur Kungl. Patriotiska Sällskapets dagbokPatriotiska Sällskapet
1803, sept-okt

UTDRAG AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS DAGBOK DEN 30 JULI 1803.

Beskrivning av en koknings-och destillationsapparat av sex kannors rymd

----------------------------
 
1934Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1935Akademisk avhandling om trädesjorden kan avvaras och om slåttertidenLiljeblad, Samuel
1803, nov-dec

ANMÄRKNINGAR WID DE, UNDER HERR PROFESSORENS DOCTOR SAMUEL LILJEBLADS INSEENDE UTGIFNE ACADEMISKE AFHANDLINGAR, OM OCH HURUWIDA TRÄDESJORD KAN UMBÄRAS, SAMT OM SLÅTTERTIDEN.

Det påstås att oövervinnerliga hinder ligga i vägen att nå det utsatta målet. Någon bestämd tid, då högsta höjd i åkerbruket skall vara vunnen över hela riket, finns inte i de belönade svaren. Om man bara använder klöver och vicker och utesluter rotväxter, finns inga hinder om de sås på en åker i sådant skick, att den duger till sädesåker.

Anföres att det icke är absolut nödvändigt att göra ombyte med sädesslag. Nöjer man sig med en måttlig skörd är det rätt. Men vill man vinna högre avkastning är ombyte absolut nödvändigt.

Det talas om artificiella tillställningar och att med mycken kostnad bereda det ställe där utländska växter skall växa istället för svenska. Jag kan inte se någon skillnad och de flesta växter är från början utländska.

Vidare påpekas att råg är vår förmånligaste säd. Detta är inte sant, då vete och korn ger större avkastning på en väl hävdad åker. Det är sant att rågen är mindre krävande vad gäller jordmån, men den ger inte högre avkastning.

På orter där rågen sås runt 1 augusti hinner skörd av klöver och vicker att tas och man hinner bereda jorden innan sådden.

Det påstås att sen såning lägger grunden till missväxt. Orsaken är dock att utsädet vid våt väderlek är mältat och då odugligt. Detta visar nödvändigheten av rior.

Man kan inte ta exempel från övre Norrland och påstå att det inte finns någon växt, som kan odlas i hela riket.

Man menar att foderväxterna kräva mycket gödning. De lämnar dock mera gödning än de upptar.

Vidare säges att rågen växer mer i halm än kärna. Detta sker om man göder enbart för rågen, men inte om man först sår foderväxter.

Påståendet att rågaxen är kornrikare och säden renare, där träde nyttjas, än där man sått foderväxter först, är helt fel. Och skulle denna händelse inträffa torde avkastningen i ladugården vida överträffa de tunnor råg som fallerar på åkern.

För att klöver inte skall sås i cirkulation med råg kan inte något giltigt skäl anföras.

Att skörda klöver två år å rad är en lära, som jag önskar aldrig skall rekommenderas. Klövern är perenn.

Arbete och kostnad med klöver är ganska obetydlig. Räknar vi in arbetet kan vi aldrig nå den högsta möjliga avkastningen.

Det anföres att klöver växer dåligt på höglänt, mager och sandig jord. Det är sant, men där växer allt annat också klent.

Jämförelser med andra länder görs i fråga om jordmån och klimat samt närande och tärande personer.

Okunnigheten vågar man ej anklaga. Likväl medgives att den finns. Det är inte den okunniges fel att han är okunnig. Den kunnige bör vägleda den okunnige och vidtaga sådana anstalter, varigenom upplysning kan meddelas och dessa saknas ännu.

Det talas om fördomar mot ängsodling och jag har blivit beskylld för sådan åsikter. Detta är fel. Likväl är jag övertygad att om klöver och vicker nyttjas kan all plöjbar mark tas till cirkulation. Då våra åkrar är vanskötta på grund av brist på dragare och folk, kan man inte ägna ängsskötseln så stor betydelse, då den bara är till för att förmera foderväxten. Detta sker enklast genom odling av foderväxter på trädesåkern.

Det sägs att plöjning av ängar inte är så kostsam som jordblandningar och övergödning. Dock äger inte bönderna tillräckligt starka dragare och bra plogar för att med gott resultat plöja en hård och mossig äng.

Följer några synpunkter på olika grässorter. Inga är lika bra som klöver och vicker och kan inte lägga grunden till stor bördighet om de odlas på ängen.

Anmärkningar mot kalkylerna på avkastningen.

----------------------------
 
1936Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1937Halländska åkerbruk sådant som det är och sådant som det borde varaCharliere, B F de
1804, jan-febr

HALLÄNDSKA ÅKERBRUKET, SÅDANT SOM DET ÄR, OCH SÅDANT SOM DET BORDE OCH KUNDE BLIFWA.

Han är emot ensäde och att åkern körs upp med ärjekrok på hösten och harvas och i oktober besås. Ingen omtanke att utrota ogräset som prunkar och suger ut jorden. Avkastningen blir goda år bara 4:de kornet med utsädet.

I andra länder där jorden inte är bättre skulle det anses som missväxt.

Följer tabell om hur en gård av 32 tunnland skulle ge i avkastning med annat odlingssätt. Han hänvisar till engelska tidskrifter, och menar att det skall vara en ren vetenskap med jämförande försök som grund.

1) Jorden behöver ingen vila men gott bruk, gödsling, renhållning från ogräs och årligt ombyte av säd och foderväxter.

2) Jorden tar mycken styrka ur atmosfären; således ju mer hon ligger öppen dess bättre.

3) Växterna får nästan ingen näring ur jorden förrän vid blomningen utan mest ur luften.

4) Potatis tar mest kraft ur jorden och för att det skall löna sig att plantera måste man gödsla kraftigt.

5) Klöverfält tål ej vatten och tramp.

6) Vete bör sås i klöverstubben och korn efter rotfrukter.



Med stöd av detta bör åkerjorden delas i 4,5, 7 eller flera skiften beroende på jordmån. Aldrig mer än två år med samma utsäde.

Förslag till fyrfältsbruk med potatis. Till detta erfordras inte mer arbetskostnad än till ensäde, då det merarbete som potatisen fordrar kan utföras av kvinnor och barn. Inga ovanliga redskap eller avskräckande förlag behövs.

Där man skulle sått säd säljer man nu utsädet och får pengar att köpa potatis och klöverfrö. Det som blir en merkostnad är fler kreatur och fler hus till dem samt hö och säd. Dessa lyckliga behov är verkliga och kan i början hjälpas med dösar och stackar tills man fått medel att bygga.

En ny tabell med redovisning av avkastningen.

Halland behöver kraftig hjälp att resa sig ur den vanmakt, som genom politik och fysik drabbat den. Ett hemman på 20 tunnland skattas lika som ett jordbruk i Skåne med kanske 200 tunnland.

Dessutom finns inga bergverk, bruk eller fabriker, där allmogen kan söka extra förtjänst. Skogsbrist och avlägsenheten till furuskogar för byggnadsvirke leder till betydande kostnad. Trots svag jord vågar jag likväl påstå att det egentligen är brukningssättet som leder till vanmakten.

Ett enda mindre fruktbart år leder till en utblottad landsort där ingen förmår hjälpa en annan. Detta leder till att mången, som inte kan göra långa färder över Hallandsåsen för att skaffa utsäde, helt är i händerna på ockrare. Många särskilt yngre personer måste flytta och drar ofta på sig smittsamma sjukdomar och nästan alltid fördärvade seder. Istället för allt detta onda, skulle det nu föreslagna växelbruket genom Guds välsignelse sprida välmåga bland menigheten.

Utflyttningen över Sundet skulle avstanna och missväxt inte drabba så hårt. Odling av potatis slår sällan fel. Själv har jag upplevt den en gång på 40 år. Kan det finnas något motstånd mot ett brukningssätt som är byggt på så säkra grunder? Det är endast två missfoster som lurendrejat menigheten: Fördom och Vana.

----------------------------
 
1938Beskrivning på varggårdars anläggning och skötselGreiff, J L von
1804, jan-febr

BESKRIFNING PÅ WARG-GÅRDARS ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL AF J.L. V. GREIFF, HOF-JÄGMÄSTARE.

Vargen är det odjur, som gör största skadan. Då utläggande av luder och varggårdar är det säkraste sättet att minska antalet vargar torde en beskrivning av en varggård med benägenhet mottagas av allmänheten.

Någon gång bringas en och annan varg om livet i grop, sax och vaktglugg men vargen är vaksam och väljer vissa timmar nattetid att nalkas husen. Olyckor kan lätt ske. Att lägga allt utslag (utslag kallas av jägare alla döda kroppar av kreatur) på särskilda luderplatser gör att vargarna samlas till det stället.

Luttring eller förgiftat luder har fällt många vargar. Man kan dock finna att vargen har kvar sin förmåga att skilja tjänlig föda från otjänlig och det är bara när den är totalt uthungrad som den brister i uppmärksamhet. Skinn av djur som ätit förgiftad föda fäller ofta håren och en ohälsosam lukt utgår från skinnet.

Ibland hittar man inte vargen utan han blir liggande i skogen och kreaturen, som tuggar på hans ben, dör. Om detta sätt skulle ha verkan, borde det mera allmänt användas.

Men då det kräver farliga ingredienser vid ludrets tillredande bör varsamhet iakttagas.

Där skog finns kostar det inte mer att bygga en varggård än att en ståndsperson eller socken förmår det.

Vid anläggningen skall man rätta sig efter djurens natur. På hösten håller de sig till vissa streck och där bör anläggningen ske. Man väljer en skog med täta enar. Den skall slutta mot en ås eller backe. Finns ett kärr eller mosse nedanför dess bättre. Är skogen gles måste buskar sättas upp ty gärdsgården får inte synas från något ställe. Inhägnaden görs av grovt trint gärdsel av 7 alnars längd. Den bör vara ett år gammal och hunnit få en grå färg. Omkretsen skall vara minst 300 alnar och med jämn böjning.

Det är bra om en höjd finns inne i varggården så att utslaget syns. Gärdsgården bör luta inåt. Det är viktigt att göra det omöjligt för djuren att hoppa över eller ta sig ut på annat sätt.

Den som har tillsyn över varggården måste snabbt komma till platsen. Detta sköter vargen själv, om man fäster snören som han springer emot, när han försöker ta sig ut. Snörena sätter en ringklocka i rörelse, som kallar vaktaren till platsen.

På hösten när kreaturen tas inomhus får vargen svårare att hitta föda. Man lägger utslag utanför varggården och låter honom i lugn och ro äta. Sedan lägger man utslaget allt närmare gärdslet och ibland lockar man in honom med en hund eller en get. Är man rädd om hunden sätter man honom i bur.

Vargen oskadliggörs genom en grop med fallucka eller skott eller påkar.

----------------------------
 
1939Om kalks nyttjande vid stensprängningRudbeck, A
1804, jan-febr

OM KALKS NYTTJANDE WID STENSPRÄNGNING; UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN HERR ÖFWERSTEN, FRIHERRE A. RUDBECK.

Vid stensprängning blandade jag till varje skott 2/3 krut och 1/3 vitkalk. Resultatet blev lika gott som om bara krut använts

----------------------------