Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1927Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1928Om tjänligaste städsel och flyttningstid för tjänstefolk på landetRudbeck, A
1803, sept-okt

OM TJENLIGASTE STÄDLO- OCH FLYTTNINGS-TIDEN Å LANDET.

Varje tänkare över detta ämne har nästan instämt att juni vore den rätta tiden för ombyte av tjänstehjon. Då undviker man att vid de skördefester som hållas, tjänstehjonen jämför sina husbönder och lockas och förleds att byta plats. Dessutom är det hjon, som skall stanna på gården mån om att skörda det bästa och mesta höet åt sina djur. Byter man hjon vid mickelmäss som nu, är intresset inte stort att vårda sig om sina djur.

Man invänder mot flyttningstid i juni att bonden då inte vet hur stor skörd han får och inte vågar kalkylera med antalet anställda. Dessutom är årstiden sådan att många tror sig klara sig utan fast lega. Det är annorlunda när höstrusket sätter in. Bonden har heller inte kontanter att avlöna de avflyttande.



Härpå svarar jag: Behovet av arbetskraft är lika även under dåliga år. För att skaffa kontanter på hösten säljer bonden ofta billigt istället för att vänta till våren då priserna stiger. Att det skulle vara lättare, att under sommaren ta sig bort med båt, vill jag säga, att för den ostadige är det alltid lätt att ge sig av.

I Finland borde dock flyttningstiden vara i november. Där är folkmängden för liten och tjänstefolket lockas till Stockholm. Från det närande riksgagneliga jordbruket till det riksskadeliga sedernas fördärv till lättja och dryckenskap. En stor del av dem hamna på Stockholms spinnhus och övriga häkten.

----------------------------
 
1929Beskrivning på en förmånlig riebyggnad, föreslagen och flerstädes verkställdBjörkman, Johan
1803, sept-okt

BESKRIFNING PÅ EN FÖRMÅNLIG RIE-BYGGNAD, FÖRESLAGEN OCH FLERESTÄDES WERKSTÄLD; AF J BJÖRKMAN, FRÄLSE-INSPEKTOR.

Beskrivning på en ria uppförd på Marielunds och Löfstaholms sätesgårdar i Uppland. Denna inrättning är enkel och mindre kostsam, men mer förmånlig än andra vid sädens torkning.

Byggningen bör uppföras i en sluttning, så att ingången blir 3 alnar hög. Väggarna skall vara fast byggda och av torkat virke som ej spricker och ger ojämn värme. Rian innehåller två ugnar och torkrum med en loge emellan.

Luckorna förses med stängningsanordning, så att man bekvämt kan stänga och öppna. Det är viktigt att i början av torkningen vädra ut den kalla röken annars smakar halmen illa.

Taket skall täckas med långhalm och inte med lera och torv som annars. Fukten måste ha möjlighet att tränga ut.

Denna ria, då hon är fullsatt, rymmer 60 tunnor. Den kan eldas med vad bränsle som helst.

Fullständig ritning och beskrivning medföljer.

----------------------------
 
1930Beskrivning hur lin och blår skall beredas till tryckta vävnaderBennet, Stephan
1803, sept-okt

KORT UNDERRÄTTELSE HURULEDES LIN OCH BLÅR SKOLA HANTERAS, BEREDAS OCH TILLVERKAS, FÖR ATT UTGÖRA TJÄNLIGA WÄVNADER TIL TRYCKNING OCH CATTUNS TRYCK.

Grunden till erhållandet av lysande färger är godsets fullkomliga vithet.

Därför utväljs väl moget lin, som blivit jämt rötat och är mjukt och fint. Alla sorters blår bör bykas. Här redovisas recept och arbetsmetod. Uträkning av väven följer. Mindre passmor till tyg som skall tryckas än till slitlärft. Sedan följer vitblekning med recept och arbetsmetod.

----------------------------
 
1931Underrättelser om spinnmaskiner för lin och hampa efter engelsk uppfinningAnonym
1803, sept-okt

UNDERRÄTTELSE OM SPINN-MASKINER FÖR LIN OCH HAMPA, INRÄTTADE AF ET BOLAG I PARIS EFTER ENGELSK UPFINNING.

Beredandet innefattar tre slags operationer.

Spinning inbegriper trådens utslätande och tvinning. En spinnstol, som drivs med häst- eller vattenkraft, kan utföra mer arbete, tråden blir jämnare och slätare. Vattendrift äger i alla hänseenden företräde framför hästdrift. Vid handdrift går arbetet långsammare och sysselsätter fler personer. Vid maskindrift kan trasiga trådar lagas under gång, vilket barn kan klara.

Spinnmaskiner göres inte till avsalu med mindre än att 600 spel köpes på en gång. Kostnaden blir 36000 Fr. I alla inrättningar, som bolaget sätter upp förbehåller de sig att för 1/8 få deltaga.

Dagliga reparationer på maskinerna är obetydliga och en årlig översyn kan göras av en svarv- och smideskunnig hantverkare.

----------------------------
 
1932Sammandrag av en ekonomisk avhandling om ängsskötsel, ladugård och åkerbrukAnonym
1803, sept-okt

KORT SAMMANDRAG UR EN EKONOMISK AFHANDLIG OM ÄNGSKÖTSEL, LADUGÅRD OCH ÅKERBRUK, INLÄMNAD TIL KONGL. PATR. SÄLLSKPET.

Djup körning är nyttig på klöveråkern. Inblandning av pimpinell (Poterium Sanguiforba) till klöverfröet, som är ämnat för korna, är nyttigt. Korna föres hem klockan 6 på morgonen och får en giva klöver med pimpinell. Även klockan 12 och 7 ges en likadan giva, då mjölkar korna tre gånger om dagen. De släpps i hagen om natten. Kohuset hålls svalt om sommaren med hårduk för gluggarna. Korna bör fodras väl över vintern och ges salt.

Isop och libbsticka blandas ibland i deras sörpa. Man bör veta hur man skall hantera mjölken fördelaktigast antingen till smör eller ost. Skall man ysta kärnmjölken bör man ha en kärna med vev eller triss.

Påläggskalvarna bör få di i 3 månader och uppfödas sedan med klöver och välling. De bör klavas inomhus under sommaren.

Vassla och mjöl ges åt svinen.

Mjölkning 2 gånger under vinterhalvåret, men 3 på sommaren.

Åbrodd, lavendel och enris nyttjas vid rengöring av mjölkkärl.

Vid stutars tämjande på tredje året spännes de ihop med en oxe. Är han mycket ostyrig går två gamla före. Endast en tom kälke bör följa honom första vintern. Sommaren därpå vänjes han vid en oxe och tom vagn och först fjärde året drar han lass.

Hård trädesjord kan inte luckras för ofta men lös jord hålles tillsluten och packad.

Rovor tål ej syra utan växer på sandblandad jord.

Botemedel mot rågmask är att ta säckar med myror och myrstackar och strö ut runt ställena där masken finns. Masken äts upp av myrorna. Myrorna bör hämtas långt ifrån annars söker de sig tillbaka till sina gamla samlingar.

----------------------------
 
1933Utdrag ur Kungl. Patriotiska Sällskapets dagbokPatriotiska Sällskapet
1803, sept-okt

UTDRAG AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS DAGBOK DEN 30 JULI 1803.

Beskrivning av en koknings-och destillationsapparat av sex kannors rymd

----------------------------
 
1934Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1935Akademisk avhandling om trädesjorden kan avvaras och om slåttertidenLiljeblad, Samuel
1803, nov-dec

ANMÄRKNINGAR WID DE, UNDER HERR PROFESSORENS DOCTOR SAMUEL LILJEBLADS INSEENDE UTGIFNE ACADEMISKE AFHANDLINGAR, OM OCH HURUWIDA TRÄDESJORD KAN UMBÄRAS, SAMT OM SLÅTTERTIDEN.

Det påstås att oövervinnerliga hinder ligga i vägen att nå det utsatta målet. Någon bestämd tid, då högsta höjd i åkerbruket skall vara vunnen över hela riket, finns inte i de belönade svaren. Om man bara använder klöver och vicker och utesluter rotväxter, finns inga hinder om de sås på en åker i sådant skick, att den duger till sädesåker.

Anföres att det icke är absolut nödvändigt att göra ombyte med sädesslag. Nöjer man sig med en måttlig skörd är det rätt. Men vill man vinna högre avkastning är ombyte absolut nödvändigt.

Det talas om artificiella tillställningar och att med mycken kostnad bereda det ställe där utländska växter skall växa istället för svenska. Jag kan inte se någon skillnad och de flesta växter är från början utländska.

Vidare påpekas att råg är vår förmånligaste säd. Detta är inte sant, då vete och korn ger större avkastning på en väl hävdad åker. Det är sant att rågen är mindre krävande vad gäller jordmån, men den ger inte högre avkastning.

På orter där rågen sås runt 1 augusti hinner skörd av klöver och vicker att tas och man hinner bereda jorden innan sådden.

Det påstås att sen såning lägger grunden till missväxt. Orsaken är dock att utsädet vid våt väderlek är mältat och då odugligt. Detta visar nödvändigheten av rior.

Man kan inte ta exempel från övre Norrland och påstå att det inte finns någon växt, som kan odlas i hela riket.

Man menar att foderväxterna kräva mycket gödning. De lämnar dock mera gödning än de upptar.

Vidare säges att rågen växer mer i halm än kärna. Detta sker om man göder enbart för rågen, men inte om man först sår foderväxter.

Påståendet att rågaxen är kornrikare och säden renare, där träde nyttjas, än där man sått foderväxter först, är helt fel. Och skulle denna händelse inträffa torde avkastningen i ladugården vida överträffa de tunnor råg som fallerar på åkern.

För att klöver inte skall sås i cirkulation med råg kan inte något giltigt skäl anföras.

Att skörda klöver två år å rad är en lära, som jag önskar aldrig skall rekommenderas. Klövern är perenn.

Arbete och kostnad med klöver är ganska obetydlig. Räknar vi in arbetet kan vi aldrig nå den högsta möjliga avkastningen.

Det anföres att klöver växer dåligt på höglänt, mager och sandig jord. Det är sant, men där växer allt annat också klent.

Jämförelser med andra länder görs i fråga om jordmån och klimat samt närande och tärande personer.

Okunnigheten vågar man ej anklaga. Likväl medgives att den finns. Det är inte den okunniges fel att han är okunnig. Den kunnige bör vägleda den okunnige och vidtaga sådana anstalter, varigenom upplysning kan meddelas och dessa saknas ännu.

Det talas om fördomar mot ängsodling och jag har blivit beskylld för sådan åsikter. Detta är fel. Likväl är jag övertygad att om klöver och vicker nyttjas kan all plöjbar mark tas till cirkulation. Då våra åkrar är vanskötta på grund av brist på dragare och folk, kan man inte ägna ängsskötseln så stor betydelse, då den bara är till för att förmera foderväxten. Detta sker enklast genom odling av foderväxter på trädesåkern.

Det sägs att plöjning av ängar inte är så kostsam som jordblandningar och övergödning. Dock äger inte bönderna tillräckligt starka dragare och bra plogar för att med gott resultat plöja en hård och mossig äng.

Följer några synpunkter på olika grässorter. Inga är lika bra som klöver och vicker och kan inte lägga grunden till stor bördighet om de odlas på ängen.

Anmärkningar mot kalkylerna på avkastningen.

----------------------------