Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1905Om sättet att bygga bössflintorAnonym
1802, nov-dec

OM SÄTTET ATT BYGGA BÖSSFLINTOR

Bössflintor tillverkas i Frankrike, men borde vara enkelt att göra även i Sverige, då flinta finns i Skåne. Här följer en ritning och beskrivning av de redskap och arbetssätt som behövs. Att göra en flinta fordrar en minuts arbete. En duktig arbetare kan frambringa 1000 goda skärvor om dagen och på en dag tillhugga 500 bössflintor.

----------------------------
 
1906Kungörelse om ett premium för idoga jordbrukare i Skaraborgs länPatriotiska Sällskapet
1802, nov-dec

KUNGÖRELSE OM ETT PREMIUM FÖR IDOGE JORDBRUKARE I SKARABORGS LÄN.

En anonym givare har skänkt 333 riksdaler vars ränta skall gå till premier för jordägare i Skaraborgs län.

----------------------------
 
1907Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1908Beskrivning på en stol eller bänk att nyttja vid tackjärns borrning för handNorberg, J E
1803, jan-febr

BESKRIFNING ÖFWER EN STOL ELLER BÄNK, AT NYTTJA WID TACKJERNS BORRING FÖR HAND. INLEMNAD AF J.E.NORBERG.

Ritning och beskrivning.

----------------------------
 
1926Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1803, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR

För utflyttad gård till nytta för ägodelning, uppodlingar, stenbyggnad, trädplantering, lång och trogen tjänst. Hustru Ulrica Nord som i 32 år vårdat sjuka vid Flottans sjukhus i Göteborg, har fått dubbel halskedja av silver.

----------------------------
 
1927Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1928Om tjänligaste städsel och flyttningstid för tjänstefolk på landetRudbeck, A
1803, sept-okt

OM TJENLIGASTE STÄDLO- OCH FLYTTNINGS-TIDEN Å LANDET.

Varje tänkare över detta ämne har nästan instämt att juni vore den rätta tiden för ombyte av tjänstehjon. Då undviker man att vid de skördefester som hållas, tjänstehjonen jämför sina husbönder och lockas och förleds att byta plats. Dessutom är det hjon, som skall stanna på gården mån om att skörda det bästa och mesta höet åt sina djur. Byter man hjon vid mickelmäss som nu, är intresset inte stort att vårda sig om sina djur.

Man invänder mot flyttningstid i juni att bonden då inte vet hur stor skörd han får och inte vågar kalkylera med antalet anställda. Dessutom är årstiden sådan att många tror sig klara sig utan fast lega. Det är annorlunda när höstrusket sätter in. Bonden har heller inte kontanter att avlöna de avflyttande.



Härpå svarar jag: Behovet av arbetskraft är lika även under dåliga år. För att skaffa kontanter på hösten säljer bonden ofta billigt istället för att vänta till våren då priserna stiger. Att det skulle vara lättare, att under sommaren ta sig bort med båt, vill jag säga, att för den ostadige är det alltid lätt att ge sig av.

I Finland borde dock flyttningstiden vara i november. Där är folkmängden för liten och tjänstefolket lockas till Stockholm. Från det närande riksgagneliga jordbruket till det riksskadeliga sedernas fördärv till lättja och dryckenskap. En stor del av dem hamna på Stockholms spinnhus och övriga häkten.

----------------------------
 
1929Beskrivning på en förmånlig riebyggnad, föreslagen och flerstädes verkställdBjörkman, Johan
1803, sept-okt

BESKRIFNING PÅ EN FÖRMÅNLIG RIE-BYGGNAD, FÖRESLAGEN OCH FLERESTÄDES WERKSTÄLD; AF J BJÖRKMAN, FRÄLSE-INSPEKTOR.

Beskrivning på en ria uppförd på Marielunds och Löfstaholms sätesgårdar i Uppland. Denna inrättning är enkel och mindre kostsam, men mer förmånlig än andra vid sädens torkning.

Byggningen bör uppföras i en sluttning, så att ingången blir 3 alnar hög. Väggarna skall vara fast byggda och av torkat virke som ej spricker och ger ojämn värme. Rian innehåller två ugnar och torkrum med en loge emellan.

Luckorna förses med stängningsanordning, så att man bekvämt kan stänga och öppna. Det är viktigt att i början av torkningen vädra ut den kalla röken annars smakar halmen illa.

Taket skall täckas med långhalm och inte med lera och torv som annars. Fukten måste ha möjlighet att tränga ut.

Denna ria, då hon är fullsatt, rymmer 60 tunnor. Den kan eldas med vad bränsle som helst.

Fullständig ritning och beskrivning medföljer.

----------------------------
 
1930Beskrivning hur lin och blår skall beredas till tryckta vävnaderBennet, Stephan
1803, sept-okt

KORT UNDERRÄTTELSE HURULEDES LIN OCH BLÅR SKOLA HANTERAS, BEREDAS OCH TILLVERKAS, FÖR ATT UTGÖRA TJÄNLIGA WÄVNADER TIL TRYCKNING OCH CATTUNS TRYCK.

Grunden till erhållandet av lysande färger är godsets fullkomliga vithet.

Därför utväljs väl moget lin, som blivit jämt rötat och är mjukt och fint. Alla sorters blår bör bykas. Här redovisas recept och arbetsmetod. Uträkning av väven följer. Mindre passmor till tyg som skall tryckas än till slitlärft. Sedan följer vitblekning med recept och arbetsmetod.

----------------------------