Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1898Botemedel mot onda bettet i fingretSefsröm, E
1802, sept-okt

BOTEMEDEL EMOT ONDA-BETET I FINGREN.

Onda bettet är ett svenskt ord för en sjukdom, som angriper fingrarna och icke sällan måste en kirurg skära i skadan. Ofta förloras en led eller hela fingret. Man har trott att sjukdomen härrör från en mask, men upptäckt att kvinnor, som sysslar med tvätt och ofta byter från kallt till varmt vatten eller tvärtom drabbas. Dessa ombyten tros framkalla skadan.

Botemedlet är att knäcka ett färskt ägg och skilja gulan från vitan. Man tar salt och blandar med gulan. Denna salva bredes på lärft och bindes om fingret. Efter 48 timmar skall värken vara borta och ett hål synas i skadan, därur det rinner en skarp materia. Man lägger då på rosensalva och på ett par dagar är skadan läkt. I Sverige finns en annan kur, nämligen att taga mjölken ur en salt sill och lägga på.

----------------------------
 
1899Att rätt korka buteljer och andra kärlSefström, E
1802, sept-okt

AT RÄTT KORKA BOUTELLJER OCH ANDRA KÄRIL.

Det händer inte sällan att illa korkade buteljer och kärl, varuti viner, dricka och syltsaker och andra dyra tillredningar förvaras, blir förstörda. De förlorar i styrka, möglar och blir onyttiga.

Om man tar större korkar än buteljen och kokar dem i vatten och tvingar i dem passar de lagom när de torkat.

Engelsmännen gör halsen på flaska trängre nedanför kransen.

Starkt jäsande ämnen, som t.ex. öl, där bör korken bindas över med mässingstråd. Flaskorna förvaras upp och ned, stående i sand.

----------------------------
 
1900Att plantera kapris och dess insyltningSefström, E
1802, sept-okt

AT PLANTERA CAPPRIS OCH DESS INSYLTNING.

Kapris (Capparis spinosa) vars späda knoppar inlagda i salt och ättika, betala vi dyrt för från utlandet. Smaken är inte den ljuvligaste för alla men vår vana och tycke för allt utländskt gör att vi använder dem.

Kaprisen växer vilt i Medelhavsländerna men odlas också.

Vill man odla i Sverige bör man skaffa sig goda, färska och väl mogna frön, som sås på murar, där rötterna tränger ned i kalkgruset. Odlar man i kruka måste de förvaras inomhus under vintern.

Man tager späda knoppar och låter dem vissna något. De lägges i vinättika i 8 dagar. Detta upprepas med ny ättika 3 gånger. Slutligen slås de på små glasflaskor med ättika och salt. De korkas och används hemma eller som köpmansvara.



----------------------------
 
1901Brev om årsväxten och väderleken i södra HallandSefström, E
1802, sept-okt

BREF OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I SÖDRA HALLAND

Årsväxten har trots blåst och regn blivit god. Rågen har lyckats bäst, men priserna väntas inte falla. Även potatis och rovor har givit ymnig avkastning. Kålen däremot är dålig, liksom trädgårdsfrukterna. Natten mellan 15 och 16 oktober stark nattfrost. De flesta trädgårdsblommor förstördes av frosten.

Fisket vid havsstranden har i höst varit ringa. Små stim av sill har dock funnits, men allmogen har inte tjänliga nät att fånga den. Hummer och kräftor har ibland fastnat i näten.

----------------------------
 
1902Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1903Svar på fråga: Hur skall man använda den trädesjord som ligger oanvänd?Ljunggren, Mattias
1802, nov-dec

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET FRAMSTÄLDTA FRÅGA: PÅ HWAD SÄTT MÅ DEN YMNIGA TRÄDES-JORD, SOM I SWERIGE ÅRLIGEN LIGGER OFRUKTBAR, TIL STÖRRE ELLER MINDRE DEL FÖRMONLIGAST ANWÄNDES TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER, OCH HWILKA AF DESSA ÄRO DERTIL, EFTER SÄRSKILTA JORDMONER, DE TJENLIGASTE? AF MATTHIAS LJUNGGREN, COMMISSIONS-LANDTMÄTARE.

Tillräcklig gödsel och tillräckligt antal dragare är vad som är huvudregeln för ett gott jordbruk. Besittningsrätt är också viktigt, då täta flyttningar inte gagnar förbättrat jordbruk.

Det är knappast troligt att jorden förbättras genom att ligga i träda en sommar och under tiden omröras flera gånger.

För att undvika att ängen blir täckt med mossa, skall man, när tjälen just släppt i det övre jordlagret men fortfarande är kvar runt rötterna, med kraftiga järnkratsor räfsa hårt, så att mossan släpper.

Det är bättre med 1 tunnland god jord än 2 tunnland dåligt skött.

Lämpliga växter att förbättra trädet är vicker, linser, klöver, potatis, ärter, åkerbönor, kålrötter och rovor. Man kan gärna blanda i litet havre och blandsäd.

Man bör komma ihåg att jorden har den egenskapen gemensam med oss att den önskar ombyte.

Inrättande av en ekonomidirektion för undervisning av lantmän vore ett sätt att förbättra för åkerbruket.

----------------------------
 
1904Sätt att med konst göra de för mässingsbruken nödiga större gjutstenarNorberg, J E
1802, nov-dec

SÄTT, AT MED KONST GÖRA DE FÖR MESSINGS-BRUKEN NÖDIGA STÖRRE GJUTSTENAR, UPGIFWIT AF J.E.NORBERG, BERGS-RÅD.

Då gjutstenar köpes utomlands och inte alltid är hållbara kan denna sten, som jag sett i Ryssland rekommenderas.

1 tums tackjärnshäll med många hål och en hög kant omkring. Ett nät lägges över och fästes vid kanten med formlera blandad med hästgödsel. Överhällen är försedd med öglor och handtag så att de bekvämligast kan hanteras. Gjutningen kan verkställas i öppen sand.

Gjutningen förrättas på vanligt sätt.

----------------------------
 
1905Om sättet att bygga bössflintorAnonym
1802, nov-dec

OM SÄTTET ATT BYGGA BÖSSFLINTOR

Bössflintor tillverkas i Frankrike, men borde vara enkelt att göra även i Sverige, då flinta finns i Skåne. Här följer en ritning och beskrivning av de redskap och arbetssätt som behövs. Att göra en flinta fordrar en minuts arbete. En duktig arbetare kan frambringa 1000 goda skärvor om dagen och på en dag tillhugga 500 bössflintor.

----------------------------
 
1906Kungörelse om ett premium för idoga jordbrukare i Skaraborgs länPatriotiska Sällskapet
1802, nov-dec

KUNGÖRELSE OM ETT PREMIUM FÖR IDOGE JORDBRUKARE I SKARABORGS LÄN.

En anonym givare har skänkt 333 riksdaler vars ränta skall gå till premier för jordägare i Skaraborgs län.

----------------------------