Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1894Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1802, juli-aug

UTDELTE BELÖNINGAR.

Belöningar åt personer, som utflyttat gårdsbyggnader till brukarens större bekvämlighet.

Till två makar, som utan tjänstefolk gjort nyodlingar.

Till mamsell Richardy för biträde vid transportering av stora leveranser beklädnadspersedlar för arméns räkning från Halmstad till Stockholm.

För lerhusbyggnader i Enköping har flera personer fått belöningar: bagaren Johan Ödman, änkefru doktorinnan Hedvig Juliana Brander, rådman Peterson Brink, rektorskan Christina Westadius, rådman Anders Smadbäck.

----------------------------
 
1895Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1896Svar på fråga: Vilket är bästa sättet där jorden ligger i träda att odla jordfrukter på någon del?Charliere, B F de
1802, sept-okt

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRISFRÅGA: HWILKET ÄR DET FÖRMÅNLIGASTE SÄTTET, AT I DE ORTER DÄR NU HÄLFTEN AF ÅKERJORDEN HWARJE ÅR LIGGER I TRÄDE, ANWÄNDA SAMMA TRÄDESJORD ELLER EN DEL DERAF TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER; OCH HWILKA AF DESSE ÄRO DE TJENLIGASTE AT I HWARJE SÄRSKILD JORDMON PÅ TRÄDESGÄRDET PLANTERA ELLER SÅ? AF B.F.DE CHARLIERE, MAJOR.

I länder och orter, där lantkulturen hunnit sin rätta höjd, anser man som vanvett att bearbeta hälften av sin jord utan att draga någon nytta av den andra delen.

Jordpäron är det allra förmånligaste, som på trädesgärdet, både till en ansenlig avkastning och till jordens verkliga förbättring kan planteras.

Eftersom man inte känner något annat sätt än att med blotta händerna eller spadar utföra rensning och lukning av landet förskräckes man för alla dagsverken, som skulle gå åt. Använder man årder eller harv är det en tiondedel av besväret.

Beskrivning av jordens beredning, gödsling, plantering, kupning och upptagning samt en tabell för hur cirkulationen ser ut.

Det huvudsakligaste hindret skulle vara mistning av mulbetet på trädesåkern. Men ingen förståndig åkerbrukare kan åstunda bete för kreaturen på själva åkern. Skulle ängs- och betesmark ligga inom hägnad med åkrarna måste man ha vallhjon.

Ännu en plan för cirkulationsbruk följer.

----------------------------
 
1897Svar på samma frågaThunberg, C P
1802, sept-okt

SWAR PÅ SAMMA FRÅGA, AF C.P. THUNBERG, M.D. PROFESSOR OCH RIDDARE.

Orsaker till missväxt är:

för sen såning om hösten i brist på gammal råg

för tidig sådd på hösten med säd som inte är behandlad mot mask

att ängsskötseln i allmänhet vanvårdas och försummas

att knappt en av tusen känner den konsten att med gräsfrön och ärtslag föröka ängens avkastning till förmån för både åker och ladugård. Endast ståndspersoner känner den konsten.

att över hela riket hälften av jorden ligger i träda



För att råda bot på denna sista omständighet och därigenom tillvinna fäderneslandet en ofattbar vinning har Patriotiska Sällskapet ställt prisfrågan:

Vad man kan odla på trädan?

Den första frågan är, om åkern behöver ligga i träda eller kan odlas varje år som trädgårdsjorden. Allmogen påstår i allmänhet att den måste vila av följande skäl:

att jorden blir utarmad och för svag för nästa års skörd

att det blir mycket ogräs och otillräcklig gödsel

att kreaturen behöver betet



Gjorda förbättringar och odlingar är följande:

instängdes utmarken om våren så att gräset fick växa till sig, såddes havre och hö, som gav ymnigare och kraftigare foder, så att djuren kunde hållas inne till midsommar och hagarna hunnit växa till ordentligt innan djuren släpptes ut

utdikades jorden och lades i skiften för cirkulationsbruk, genom körning och harvning utrotades ogräset, gödseln kördes ut på vintern, då arbetskraften är billigare

När nu utmarken blivit förbättrad, ängen mera bördig och åkern någorlunda i stånd ställdes min tanke att åkern skulle användas antingen till cirkulationsbruk på 7 års tid eller tvåsäde. Att odla någon del av trädesåkern under sommaren tänkte jag också pröva på sätt som Patriotiska Sällskapet uppgivit.

En del av trädesgärdet såddes med ärter, en del med vicker, en del med rovor och en del med bovete. Följande iakttagelser gjordes:

Ärterna såddes helst på ett stycke som hösten förut eller under vintern blivit gött. Skulle stycket sås med råg till hösten slogs ärtorna med lie i augusti och kördes åkern därefter.

Rovorna, som inte kunde tagas upp förrän i oktober såddes alltid på det stycke, som skulle besås med korn.

Vickern såddes till foder och åkern kunde på hösten sås med råg.

Bovetet är känsligt för köld och såddes därför inte förrän i juni. Redan i augusti gav det god skörd och stjälkarna kördes ned till gödning för åkern.

Flera års erfarenhet visar att den gödning man kan ge åt både rovåkern och ärtåkern bibehåller styrkan även till rågen och kornet.

Det blir nu lättare att besvara prisfrågan.

Det förmånligaste sättet är att en tredjedel besås med råg, en tredjedel med vete och en tredjedel med korn. I trädesgärdet vilar en tredjedel och två tredjedelar besås med vicker, ärter, rovor, bovete, jordpäron, bönor, hampa eller kålrötter.

Härvid bör märkas:

att tillräckligt med arbetsfolk och dragare finns

att gödningen helst skall vara brunnen så att ogräset är borta

att de sädessorter, som nyttjas på trädesgärdet, kan skördas så tidigt, att de inte lägger hinder i vägen för åkerns beredning och därpå följande säde.

att man ombyter dessa sorter på trädesåkern.

----------------------------
 
1898Botemedel mot onda bettet i fingretSefsröm, E
1802, sept-okt

BOTEMEDEL EMOT ONDA-BETET I FINGREN.

Onda bettet är ett svenskt ord för en sjukdom, som angriper fingrarna och icke sällan måste en kirurg skära i skadan. Ofta förloras en led eller hela fingret. Man har trott att sjukdomen härrör från en mask, men upptäckt att kvinnor, som sysslar med tvätt och ofta byter från kallt till varmt vatten eller tvärtom drabbas. Dessa ombyten tros framkalla skadan.

Botemedlet är att knäcka ett färskt ägg och skilja gulan från vitan. Man tar salt och blandar med gulan. Denna salva bredes på lärft och bindes om fingret. Efter 48 timmar skall värken vara borta och ett hål synas i skadan, därur det rinner en skarp materia. Man lägger då på rosensalva och på ett par dagar är skadan läkt. I Sverige finns en annan kur, nämligen att taga mjölken ur en salt sill och lägga på.

----------------------------
 
1899Att rätt korka buteljer och andra kärlSefström, E
1802, sept-okt

AT RÄTT KORKA BOUTELLJER OCH ANDRA KÄRIL.

Det händer inte sällan att illa korkade buteljer och kärl, varuti viner, dricka och syltsaker och andra dyra tillredningar förvaras, blir förstörda. De förlorar i styrka, möglar och blir onyttiga.

Om man tar större korkar än buteljen och kokar dem i vatten och tvingar i dem passar de lagom när de torkat.

Engelsmännen gör halsen på flaska trängre nedanför kransen.

Starkt jäsande ämnen, som t.ex. öl, där bör korken bindas över med mässingstråd. Flaskorna förvaras upp och ned, stående i sand.

----------------------------
 
1900Att plantera kapris och dess insyltningSefström, E
1802, sept-okt

AT PLANTERA CAPPRIS OCH DESS INSYLTNING.

Kapris (Capparis spinosa) vars späda knoppar inlagda i salt och ättika, betala vi dyrt för från utlandet. Smaken är inte den ljuvligaste för alla men vår vana och tycke för allt utländskt gör att vi använder dem.

Kaprisen växer vilt i Medelhavsländerna men odlas också.

Vill man odla i Sverige bör man skaffa sig goda, färska och väl mogna frön, som sås på murar, där rötterna tränger ned i kalkgruset. Odlar man i kruka måste de förvaras inomhus under vintern.

Man tager späda knoppar och låter dem vissna något. De lägges i vinättika i 8 dagar. Detta upprepas med ny ättika 3 gånger. Slutligen slås de på små glasflaskor med ättika och salt. De korkas och används hemma eller som köpmansvara.



----------------------------
 
1901Brev om årsväxten och väderleken i södra HallandSefström, E
1802, sept-okt

BREF OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I SÖDRA HALLAND

Årsväxten har trots blåst och regn blivit god. Rågen har lyckats bäst, men priserna väntas inte falla. Även potatis och rovor har givit ymnig avkastning. Kålen däremot är dålig, liksom trädgårdsfrukterna. Natten mellan 15 och 16 oktober stark nattfrost. De flesta trädgårdsblommor förstördes av frosten.

Fisket vid havsstranden har i höst varit ringa. Små stim av sill har dock funnits, men allmogen har inte tjänliga nät att fånga den. Hummer och kräftor har ibland fastnat i näten.

----------------------------
 
1902Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------