Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1889Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1890Försök till svar på fråga: Vilket brukningssätt är förmånligast i de orter där hälften av åkerjorden ligger i trädaDarelli, Isac af
1802, juli-aug

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKET ÄR DET FÖRMONLIGASTE SÄTT, AT I DE ORTER DER NU HÄLFTEN AF ÅKERJORDEN HWARJE ÅR LIGGER I TRÄDE, ANWÄNDA SAMMA TRÄDESJORD, ELLER EN DEL DERAF, TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER; OCH HWILKA AF DESSA ÄRO DE TJENLIGASTE, AT I HWARJE SÄRSKILD JORDMON, PÅ TRÄDESGÄRDET PLANTERA ELLER SÅ? AF ISAC AF DARELLI TIL WÅNGSJÖBERG.

Allra först vill jag för den okunnige åkermannen avgöra om jorden avmattas vid bruket av jordfrukter och foderväxter på trädesgärdet. Att själva jorden mattas vilken växt hon än bär är omöjligt.

Jordens beståndsdelar sand, lera, kalk ingår inte i växternas sugrör. Jorden är bara ett omfång att mottaga och bibehålla det, som ger växterna liv, föda och mognad, nämligen luft, värme, väte och kolämne. Jorden mattas mer om man drar upp rötterna än om växterna avslås. Även jord som människan inte rör bär varje år växter.

Det är förmånligast att bara odla så stor del av jorden, som man hinner göda och sköta. Man delar in jorden i säden, gräsväxt och träda.

Att odla ärter, rovor och potatis, som nu används i hela landet, ger gott tillskott till boskapsskötseln. Bönor, vicker och klöver är andra växter, som kan odlas på trädan.

Trädan skall stängslas in och när klövern är skördad får djuren beta och göda landet.

----------------------------
 
1891ÅkerbruksrönRunbom, Johan
1802, juli-aug

ÅKERBRUKS-RÖN.

Anmodad av Patriotiska Sällskapet att redovisa mina rön vid åkerjordens beredande lämnar jag mina observationer i denna artikel.

Dikning med avloppsdiken och skorr och tvärdiken avpassas till jordmånens läge. Gödningen sker från renen ett stycke in så att spillning efter hästar, får och getter lägges på de lägsta ställena, som tarva uppvärmning.

Boskapsspillning på de jämnaste och svingödseln på de högsta ställen, som behöver avkylas. Det är bäst att redan på hösten uppköra stubbgärdet, då hästarna är utvilade och brådskan är mindre än på våren.

För att undvika sotax och mask på rågen slås avsvalnat malörtsvatten över säden och skummas väl. Kalk strös över och ligger i karet 3 dygn. Eftersom kornen sväller av den här behandlingen spar man en tredjedel av utsädet.

Icke road av resor, spel och sällskaper har jag använt min från ämbetet lediga tid på rön i hushållning och medicin. Jag har aldrig ägt gladare stunder än då jag under naturens oförtrutna följande på spåren alltid fått orsak att prisa naturens herre.

----------------------------
 
1892Erinran vid nya städers och byars nybyggnadGeijer, Carl Fredric
1802, juli-aug

ERINDRAN WID NYA STÄDERS OCH BYARS NY-BYGGNAD.

Flera år har man hört att elden bortbränt städer och byar men inga förvaringsmedel är påhittade än de vanliga vattensprutorna som Fr. von Aken uppgivit. Dessutom har olycklige blivit hjälpta med brandstodshjälp och kollekter och har Patriotiska Sällskapet uppmuntrat och belönat dem som gjort utflyttningar ur tätbyggda byar.

Om man hade trädgårdar runt husen i städerna skulle brandfaran minskas betydligt. Likaså bör ske runt kyrkorna, som är utsatta för åsknedslag.

Ett ordspråk säger: När elden är i din grannes lada så står din egen i fråga.

----------------------------
 
1893Anmärkningar om väderleken i södra HallandSefström, E
1802, juli-aug

ANMÄRKNING OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSVÄXTEN I SÖDRA HALLAND.

Väderleken har varit god under hösten och trots mycket regn under året kan man inte säga att jorden är sur och vattensjuk.

----------------------------
 
1894Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1802, juli-aug

UTDELTE BELÖNINGAR.

Belöningar åt personer, som utflyttat gårdsbyggnader till brukarens större bekvämlighet.

Till två makar, som utan tjänstefolk gjort nyodlingar.

Till mamsell Richardy för biträde vid transportering av stora leveranser beklädnadspersedlar för arméns räkning från Halmstad till Stockholm.

För lerhusbyggnader i Enköping har flera personer fått belöningar: bagaren Johan Ödman, änkefru doktorinnan Hedvig Juliana Brander, rådman Peterson Brink, rektorskan Christina Westadius, rådman Anders Smadbäck.

----------------------------
 
1895Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1896Svar på fråga: Vilket är bästa sättet där jorden ligger i träda att odla jordfrukter på någon del?Charliere, B F de
1802, sept-okt

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRISFRÅGA: HWILKET ÄR DET FÖRMÅNLIGASTE SÄTTET, AT I DE ORTER DÄR NU HÄLFTEN AF ÅKERJORDEN HWARJE ÅR LIGGER I TRÄDE, ANWÄNDA SAMMA TRÄDESJORD ELLER EN DEL DERAF TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER; OCH HWILKA AF DESSE ÄRO DE TJENLIGASTE AT I HWARJE SÄRSKILD JORDMON PÅ TRÄDESGÄRDET PLANTERA ELLER SÅ? AF B.F.DE CHARLIERE, MAJOR.

I länder och orter, där lantkulturen hunnit sin rätta höjd, anser man som vanvett att bearbeta hälften av sin jord utan att draga någon nytta av den andra delen.

Jordpäron är det allra förmånligaste, som på trädesgärdet, både till en ansenlig avkastning och till jordens verkliga förbättring kan planteras.

Eftersom man inte känner något annat sätt än att med blotta händerna eller spadar utföra rensning och lukning av landet förskräckes man för alla dagsverken, som skulle gå åt. Använder man årder eller harv är det en tiondedel av besväret.

Beskrivning av jordens beredning, gödsling, plantering, kupning och upptagning samt en tabell för hur cirkulationen ser ut.

Det huvudsakligaste hindret skulle vara mistning av mulbetet på trädesåkern. Men ingen förståndig åkerbrukare kan åstunda bete för kreaturen på själva åkern. Skulle ängs- och betesmark ligga inom hägnad med åkrarna måste man ha vallhjon.

Ännu en plan för cirkulationsbruk följer.

----------------------------
 
1897Svar på samma frågaThunberg, C P
1802, sept-okt

SWAR PÅ SAMMA FRÅGA, AF C.P. THUNBERG, M.D. PROFESSOR OCH RIDDARE.

Orsaker till missväxt är:

för sen såning om hösten i brist på gammal råg

för tidig sådd på hösten med säd som inte är behandlad mot mask

att ängsskötseln i allmänhet vanvårdas och försummas

att knappt en av tusen känner den konsten att med gräsfrön och ärtslag föröka ängens avkastning till förmån för både åker och ladugård. Endast ståndspersoner känner den konsten.

att över hela riket hälften av jorden ligger i träda



För att råda bot på denna sista omständighet och därigenom tillvinna fäderneslandet en ofattbar vinning har Patriotiska Sällskapet ställt prisfrågan:

Vad man kan odla på trädan?

Den första frågan är, om åkern behöver ligga i träda eller kan odlas varje år som trädgårdsjorden. Allmogen påstår i allmänhet att den måste vila av följande skäl:

att jorden blir utarmad och för svag för nästa års skörd

att det blir mycket ogräs och otillräcklig gödsel

att kreaturen behöver betet



Gjorda förbättringar och odlingar är följande:

instängdes utmarken om våren så att gräset fick växa till sig, såddes havre och hö, som gav ymnigare och kraftigare foder, så att djuren kunde hållas inne till midsommar och hagarna hunnit växa till ordentligt innan djuren släpptes ut

utdikades jorden och lades i skiften för cirkulationsbruk, genom körning och harvning utrotades ogräset, gödseln kördes ut på vintern, då arbetskraften är billigare

När nu utmarken blivit förbättrad, ängen mera bördig och åkern någorlunda i stånd ställdes min tanke att åkern skulle användas antingen till cirkulationsbruk på 7 års tid eller tvåsäde. Att odla någon del av trädesåkern under sommaren tänkte jag också pröva på sätt som Patriotiska Sällskapet uppgivit.

En del av trädesgärdet såddes med ärter, en del med vicker, en del med rovor och en del med bovete. Följande iakttagelser gjordes:

Ärterna såddes helst på ett stycke som hösten förut eller under vintern blivit gött. Skulle stycket sås med råg till hösten slogs ärtorna med lie i augusti och kördes åkern därefter.

Rovorna, som inte kunde tagas upp förrän i oktober såddes alltid på det stycke, som skulle besås med korn.

Vickern såddes till foder och åkern kunde på hösten sås med råg.

Bovetet är känsligt för köld och såddes därför inte förrän i juni. Redan i augusti gav det god skörd och stjälkarna kördes ned till gödning för åkern.

Flera års erfarenhet visar att den gödning man kan ge åt både rovåkern och ärtåkern bibehåller styrkan även till rågen och kornet.

Det blir nu lättare att besvara prisfrågan.

Det förmånligaste sättet är att en tredjedel besås med råg, en tredjedel med vete och en tredjedel med korn. I trädesgärdet vilar en tredjedel och två tredjedelar besås med vicker, ärter, rovor, bovete, jordpäron, bönor, hampa eller kålrötter.

Härvid bör märkas:

att tillräckligt med arbetsfolk och dragare finns

att gödningen helst skall vara brunnen så att ogräset är borta

att de sädessorter, som nyttjas på trädesgärdet, kan skördas så tidigt, att de inte lägger hinder i vägen för åkerns beredning och därpå följande säde.

att man ombyter dessa sorter på trädesåkern.

----------------------------