Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1887Nytt sätt att komma sig före att plantera potatisLagerqvist, Johan
1802, maj-juni

NYTT SÄTT ATT KOMMA SIG FÖRE MED POTATIS-PLANTERING.

Man lägger knopparna efter potatisblommen i en gång med fet lös jord. På våren blir efter var knopp flera plantor, som planteras ut. De ger många små fina potatisar.

Detta sätt borde användas av den fattiga allmogen, då ingen sättpotatis behöver köpas.

----------------------------
 
1888Besvarad prisfrågaPatriotiska Sällskapet
1802, maj-juni

BESWARAD PRIS-FRÅGA.

Frågan: Vilket är det förmånligaste sätt, att i de orter, där nu hälften av åkerjorden ligger i träda, använda samma trädesjord eller del därav till någon avkastning av jordfrukter och foderväxter, och vilka av dessa äro de tjänligaste att i varje särskild jordmån på trädesgärdet plantera eller så?

18 svar har inkommit och priset går till överdirektören vid lantmäterikontoret Carl August Grewesmöhlen. Även sekreteraren vid lantmäterikontoret Jan Eric Gerss fick pris.

Några valspråk: Allt levande är ämnat att gagna. Enskild välmåga sprider allmänt väl. Eget bröd bästa bröd. Öka din skörd genom klok hushållning. Att icke gå fram, är åtminstone vid detta tillfälle det samma som att gå tillbaka. Än prisas gudinnan i Norden som klok.

----------------------------
 
1889Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1890Försök till svar på fråga: Vilket brukningssätt är förmånligast i de orter där hälften av åkerjorden ligger i trädaDarelli, Isac af
1802, juli-aug

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKET ÄR DET FÖRMONLIGASTE SÄTT, AT I DE ORTER DER NU HÄLFTEN AF ÅKERJORDEN HWARJE ÅR LIGGER I TRÄDE, ANWÄNDA SAMMA TRÄDESJORD, ELLER EN DEL DERAF, TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER; OCH HWILKA AF DESSA ÄRO DE TJENLIGASTE, AT I HWARJE SÄRSKILD JORDMON, PÅ TRÄDESGÄRDET PLANTERA ELLER SÅ? AF ISAC AF DARELLI TIL WÅNGSJÖBERG.

Allra först vill jag för den okunnige åkermannen avgöra om jorden avmattas vid bruket av jordfrukter och foderväxter på trädesgärdet. Att själva jorden mattas vilken växt hon än bär är omöjligt.

Jordens beståndsdelar sand, lera, kalk ingår inte i växternas sugrör. Jorden är bara ett omfång att mottaga och bibehålla det, som ger växterna liv, föda och mognad, nämligen luft, värme, väte och kolämne. Jorden mattas mer om man drar upp rötterna än om växterna avslås. Även jord som människan inte rör bär varje år växter.

Det är förmånligast att bara odla så stor del av jorden, som man hinner göda och sköta. Man delar in jorden i säden, gräsväxt och träda.

Att odla ärter, rovor och potatis, som nu används i hela landet, ger gott tillskott till boskapsskötseln. Bönor, vicker och klöver är andra växter, som kan odlas på trädan.

Trädan skall stängslas in och när klövern är skördad får djuren beta och göda landet.

----------------------------
 
1891ÅkerbruksrönRunbom, Johan
1802, juli-aug

ÅKERBRUKS-RÖN.

Anmodad av Patriotiska Sällskapet att redovisa mina rön vid åkerjordens beredande lämnar jag mina observationer i denna artikel.

Dikning med avloppsdiken och skorr och tvärdiken avpassas till jordmånens läge. Gödningen sker från renen ett stycke in så att spillning efter hästar, får och getter lägges på de lägsta ställena, som tarva uppvärmning.

Boskapsspillning på de jämnaste och svingödseln på de högsta ställen, som behöver avkylas. Det är bäst att redan på hösten uppköra stubbgärdet, då hästarna är utvilade och brådskan är mindre än på våren.

För att undvika sotax och mask på rågen slås avsvalnat malörtsvatten över säden och skummas väl. Kalk strös över och ligger i karet 3 dygn. Eftersom kornen sväller av den här behandlingen spar man en tredjedel av utsädet.

Icke road av resor, spel och sällskaper har jag använt min från ämbetet lediga tid på rön i hushållning och medicin. Jag har aldrig ägt gladare stunder än då jag under naturens oförtrutna följande på spåren alltid fått orsak att prisa naturens herre.

----------------------------
 
1892Erinran vid nya städers och byars nybyggnadGeijer, Carl Fredric
1802, juli-aug

ERINDRAN WID NYA STÄDERS OCH BYARS NY-BYGGNAD.

Flera år har man hört att elden bortbränt städer och byar men inga förvaringsmedel är påhittade än de vanliga vattensprutorna som Fr. von Aken uppgivit. Dessutom har olycklige blivit hjälpta med brandstodshjälp och kollekter och har Patriotiska Sällskapet uppmuntrat och belönat dem som gjort utflyttningar ur tätbyggda byar.

Om man hade trädgårdar runt husen i städerna skulle brandfaran minskas betydligt. Likaså bör ske runt kyrkorna, som är utsatta för åsknedslag.

Ett ordspråk säger: När elden är i din grannes lada så står din egen i fråga.

----------------------------
 
1893Anmärkningar om väderleken i södra HallandSefström, E
1802, juli-aug

ANMÄRKNING OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSVÄXTEN I SÖDRA HALLAND.

Väderleken har varit god under hösten och trots mycket regn under året kan man inte säga att jorden är sur och vattensjuk.

----------------------------
 
1894Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1802, juli-aug

UTDELTE BELÖNINGAR.

Belöningar åt personer, som utflyttat gårdsbyggnader till brukarens större bekvämlighet.

Till två makar, som utan tjänstefolk gjort nyodlingar.

Till mamsell Richardy för biträde vid transportering av stora leveranser beklädnadspersedlar för arméns räkning från Halmstad till Stockholm.

För lerhusbyggnader i Enköping har flera personer fått belöningar: bagaren Johan Ödman, änkefru doktorinnan Hedvig Juliana Brander, rådman Peterson Brink, rektorskan Christina Westadius, rådman Anders Smadbäck.

----------------------------
 
1895Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------