Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1882Försök med frukten av sibiriska nyponbuskenWestring, Joh. P.
1802, maj-juni

FÖRSÖK, MED FRUKTEN AF SIBIRISKA NYPON-BUSKEN

För 5 år sedan planterades Sibiriska rosenbusken (Rosa ochroleuca) i Bergianska trädgården. Den drogs upp av frö. Bären är mörka, som körsbär och mycket saftrika. De har söt och astringent smak, som ger anledning förmoda medicinsk användning.

Då saften ger en stark röd färg, kan man färga papper, som skall användas att prova om urin innehåller syra eller alkali.

Saft av 120 nypon med tillsats av lite strömvatten och något salt gav ett violett bläck.

Tillsattes släkt kalk blev den grön och geléaktig.

Tillsattes lutsalt blev bläcket olivfärgat och övergick till brunt.

Många recept på olika blandningar, som ger bläcket olika färger.

Recept på blandningar att färga ylle med.

Även tillredning av pastellfärger föreslås.

----------------------------
 
1883Något till upplysning om kålmaskars utrotningAnonym
1802, maj-juni

NÅGOT TIL UPLYSNING OM KÅL-MASKARS UTROTNING.

Herr bergsrådet von Engeströms förslag att döda kålfjärilarna och äggen, är tidsödande men det enda sättet att få se sitt kålland fredat.

Att slå fjärilarna med smälla blir ofta förödande för kålplantan om de sitter på den. Vid försök upptäcktes att flera fjärilar söker sig till en som sitter still. Detta ledde till försöket att breda ut några döda fjärilar på marken. Det visade sig att de drog till sig andra fjärilar, som utan risk för skada på kållandet kunde slås ihjäl.

Varje dag måste alla plantor ses över och äggen krossas. Detta arbete kan utföras av barn, så att inget angelägnare arbete hindras.

Man skall kvarlämna de uppryckta rotstockarna på hösten och gödsla landen väl. Plantorna tål att utsättas tidigt på våren.

----------------------------
 
1884Sätt att bortröja stenar ur en åker och om en ny ristCollin, Sven Niclas
1802, maj-juni

1799 var införd en artikel i Hushållsjournalen om en vagn att frakta sten ur åkern. Då utlovades en förbättring, som här redovisas. Dessutom svaromål på nu avlidne Modéers åsikter om vagnen.

I orter, där åkrarna är stenbundna räcker det inte med att bryta stenen och köra jorden. Den behöver vila. Erfarenheten visar att en ny åker efter en tid ger sämre växt än en gammal hävdad och uppgödd åker. Vid städerna brukas att igenlägga gammal åker och istället ta upp ny. Därigenom utrotar man ogräset. Lindorna ger mer gräs än de av djuren upptrampade gamla lindorna. Kornet växer frodigare då åkern fått vila. Bevis härpå finns i Östergötland, där jorden på flera ställen får vila vartannat år.

Vid ny åkerbrytning nyttjar man vanligen en rist. Tyvärr fastnar jordkokor vid den, så att brukaren har jämt göra att sparka loss dem. Den förbättring jag gjort har prisats av en stor mängd ståndspersoner i traken av Eksjö och Jönköping.

Smederna har dock inte hittat den rätta inställningen, utom dem jag själv besökt. Därför lämnas nu en omständig beskrivning.

----------------------------
 
1885Uppgift om en ny mullharvGreiff, H von
1802, maj-juni

UPGIFT AV EN NY MULL-HARF.

Beskrivning och ritning.

Färdiggjorde kunna dessa harvar bekommas sex veckor efter tillsägelse i Stockholm i huset nr, 17 Munklägersgatan, mot 7 riksdaler i gångbart mynt.

----------------------------
 
1886Om odling av vit vallmo i stortAnonym
1802, maj-juni.

OM ODLING AF HWIT WALLMO I STORT.

Det är allmänt bekant och personer med fin smak erkänna det, att olja av vit vallmo överträffar den ordinära bomoljan. Många hushållare har därför i sina trädgårdar odlat den vita vallmon och låtit pressa olja till husbehov.

Som handelsartikel i stort har den blivit föga kultiverad. Med bomoljans höga pris skulle det dock vara lönsamt.

Trädgårdsmästare Poske i Tyskland ger följande råd:

Sås tidigt och för att inte fröna skall blåsa bort sås hela fröhuset. När plantorna är 2 tum rensas de och gallras.

Vid skörden buntas plantorna ihop, så att fröhusen blir jämna. De ställs i skylar att torka 8-10 dygn. Sedan skärs huvudena av i skärkistan och fröna avskiljs i en passande sikt.

Oljepressen och stenarna skall vara väl rengjorda och oljan bör stå några veckor att klaras.

Om man sår morötter bland vallmon får man en fin efterskörd, som betalar kostnaden i form av fint boskapsfoder och gödsel.

----------------------------
 
1887Nytt sätt att komma sig före att plantera potatisLagerqvist, Johan
1802, maj-juni

NYTT SÄTT ATT KOMMA SIG FÖRE MED POTATIS-PLANTERING.

Man lägger knopparna efter potatisblommen i en gång med fet lös jord. På våren blir efter var knopp flera plantor, som planteras ut. De ger många små fina potatisar.

Detta sätt borde användas av den fattiga allmogen, då ingen sättpotatis behöver köpas.

----------------------------
 
1888Besvarad prisfrågaPatriotiska Sällskapet
1802, maj-juni

BESWARAD PRIS-FRÅGA.

Frågan: Vilket är det förmånligaste sätt, att i de orter, där nu hälften av åkerjorden ligger i träda, använda samma trädesjord eller del därav till någon avkastning av jordfrukter och foderväxter, och vilka av dessa äro de tjänligaste att i varje särskild jordmån på trädesgärdet plantera eller så?

18 svar har inkommit och priset går till överdirektören vid lantmäterikontoret Carl August Grewesmöhlen. Även sekreteraren vid lantmäterikontoret Jan Eric Gerss fick pris.

Några valspråk: Allt levande är ämnat att gagna. Enskild välmåga sprider allmänt väl. Eget bröd bästa bröd. Öka din skörd genom klok hushållning. Att icke gå fram, är åtminstone vid detta tillfälle det samma som att gå tillbaka. Än prisas gudinnan i Norden som klok.

----------------------------
 
1889Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1802Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1890Försök till svar på fråga: Vilket brukningssätt är förmånligast i de orter där hälften av åkerjorden ligger i trädaDarelli, Isac af
1802, juli-aug

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKET ÄR DET FÖRMONLIGASTE SÄTT, AT I DE ORTER DER NU HÄLFTEN AF ÅKERJORDEN HWARJE ÅR LIGGER I TRÄDE, ANWÄNDA SAMMA TRÄDESJORD, ELLER EN DEL DERAF, TIL NÅGON AFKASTNING AF JORDFRUKTER OCH FODERWÄXTER; OCH HWILKA AF DESSA ÄRO DE TJENLIGASTE, AT I HWARJE SÄRSKILD JORDMON, PÅ TRÄDESGÄRDET PLANTERA ELLER SÅ? AF ISAC AF DARELLI TIL WÅNGSJÖBERG.

Allra först vill jag för den okunnige åkermannen avgöra om jorden avmattas vid bruket av jordfrukter och foderväxter på trädesgärdet. Att själva jorden mattas vilken växt hon än bär är omöjligt.

Jordens beståndsdelar sand, lera, kalk ingår inte i växternas sugrör. Jorden är bara ett omfång att mottaga och bibehålla det, som ger växterna liv, föda och mognad, nämligen luft, värme, väte och kolämne. Jorden mattas mer om man drar upp rötterna än om växterna avslås. Även jord som människan inte rör bär varje år växter.

Det är förmånligast att bara odla så stor del av jorden, som man hinner göda och sköta. Man delar in jorden i säden, gräsväxt och träda.

Att odla ärter, rovor och potatis, som nu används i hela landet, ger gott tillskott till boskapsskötseln. Bönor, vicker och klöver är andra växter, som kan odlas på trädan.

Trädan skall stängslas in och när klövern är skördad får djuren beta och göda landet.

----------------------------