Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1863Om hampas rötning efter nyare och riktigare grundsatserAnonym
1801, nov-dec

OM HAMPAS RÖTNING EFTER NYARE OCH RIGTIGARE GRUNDSATSER.

Genom försök har framkommit att fibrerna i hampan innehåller harts och gummi. Vid rötning i vatten löses gummit men inte hartset. Den ger den otäcka lukten, som garvarna klagar över. Om man använder lut av aska eller pottaska och soda löses både gummit och hartsen.

I en ren grop, som kläds med lera lägges halm i botten. Därefter hampan med alkaliskt vatten. Rötningen pågår i 4 dygn. Det bästa sättet är att i 2 dagar låta det ligga i alkaliskt vatten och sedan rötas i rinnande vatten i en å eller sjö. Den elaka lukten är inte farlig för fisken, som allmogen gärna tror, utan hampan är en utmärkt föda för fiskarna.

Den alkaliska rötningens fördelar:

Hampan blir vitare.

Arbetarna plågas inte av lukten.

Häcklingen och vävningen går lättare.

Mindre avfall.

Blekningen går fortare och blir mindre kostsam.

----------------------------
 
1864Sätt att inrätta halm och rörtak så att de blir varaktigare och mindre utsatta för eldAnonym
1801, nov-dec

SÄTT ATT INRÄTTA HALM OCH RÖRTAK, SÅ ATT DE BLIFWA WARAGTIGE OCH MINDRE UTSATTA FÖR ELDSWÅDA.

Torkad lera blandas med saltvatten och trycks ned i halmen på taket. Det behövs bara en tredjedel halm mot annars och detta tak motstår storm och varar minst i fyra år. Det är inte så eldfängt som andra tak. När det tas bort ger det utmärkt gödsel, då salt bidrar mycket till jordens fruktbarhet.

----------------------------
 
1865Jämförelse mellan fördelen av hästar eller oxars nyttjande vid åkerbruketAnonym
1801, nov-dec

JÄMNFÖRELSE MELLAN FÖRDELEN AV HÄSTARS ELLER OXARS NYTTJANDE VID ÅKERBRUKET.

Den viktigaste förbättringen i England i avseende på åkerbruket, är, enligt Lord Kaimes att man använder oxar istället för hästar.

Oxen synes vara gjord att arbeta i jorden. Den är stark och långsam och tålmodig. Då han arbetar lugnt och sakta bryter han sällan sönder något redskap, vilket ofta hästen gör.

Hästen är kanske lika stark, men för högbent och ivrig. Den blir lätt otålig, därefter envis och istadig.

Oxen nöjer sig med sämre föda och en karl kan sköta 10 oxar, men sällan 4 hästar.

Hästen är mycket dyrare i inköp och råkar oftare ut för sjukdomar och skador. Hästens gödsel bränner sönder medan oxens göder. Som gammal kan oxen gödas och säljas till slakt med god förtjänst.

----------------------------
 
1866Utdrag ur ett brev om årsväxten och väderleken i RoslagenÖhrströmer, Fredr.
1801, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I ROSLAGEN.

Svår torka i höstas gjorde att rågen på hård jord blev klen. En fin vår hjälpte upp litet. Höga spannmålspriser. Då brännvinsbränningen åter är fri ökas priserna ytterligare.

Höskörden blev ganska god.

Såsom 1797 kom en flock trollsländor.

Stark blåst och kyliga nätter har varit menligt för trädgårdsväxterna.

----------------------------
 
1867Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1868Utdrag ur brev rörande förbättrad tackjärnsblåsningEneström, Norberg
1802, jan-febr

UTDRAG AF BREF RÖRANDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING

I Hushållningsjournalen 1800 redogjorde brukspatron Eneström för sina försök med förbättrad tackjärnsblåsning. Han skulle detta år återkomma med vidare redovisningar. Tyvärr blev han mördad av lejda händer den 2 oktober förra året. Jag, brukspatron J D Steen, vill visa ett brev som jag fått av honom i ärendet.

I brevet beskrivs de ändringar, som behöver göras för att nå bättre resultat.

I brev till bergsrådet Norberg beskrivs hur masugnspipan och stället bör byggas. Han säger att den förståsigpåare som tror att tackjärnet blir sämre av ökad mängd bläster förstår inte tackjärnstillverkning.

Norberg beskriver sedan masugnsbälgarna och deras antal slag i minuten.

----------------------------
 
1869Om potatisens sjudande i ånga i avsikt att nyttjas till föda för boskapenAnonym
1802, jan-febr

OM POTATERS SJUDANDE I WATTEN-ÅNGOR, I AVSIKT AT NYTTJAS TIL FÖDA FÖR BOSKAPEN

I en kittel ställs en träbunke med tätt genomborrade hål i botten. Vatten hälls i kitteln och potatisen i träbunken. Genom ångan, som tränger upp genom hålen, blir potatisen mör och bevarar sockerhalten bättre än då de kokas i vatten.

----------------------------
 
1870Om mjöl av hästkastanjerAnonym
1802, jan-febr

OM MJÖL AF HÄSTKASTANIER

Man skalar och pulvriserar kastanjerna. Mjölet slås i ett kärl, som fylls med vatten. Efter en timme, när mjölet sjunkit till botten slås vattnet av. Detta upprepas 7-8 gånger. Sedan pressas vattnet ur och mjölet torkas. Nu är den skarpa smaken borta och mjölet kan användas till mat.

----------------------------
 
1871Rovoljas renande till godhet av bomolja eller mandeloljaAnonym
1802, jan-febr

ROV-OLJAS RENANDE TIL GODHET AF BOM-OLJA ELLER MANDEL-OLJA

I en enkom gjord panna av bly hälles vatten och ovanpå rovolja. Detta hålls ljummet i 4 dygn. Då är den obehagliga lukten borta och oljan är lika klar som mandelolja eller bomolja.

----------------------------