Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0192Anmärkningar angående väderleken för oktober 1777Patriotiska Sällskapet
Stark blåst.
----------------------------
 
0193Förslag till förbättringar av TjänstehjonsstadganAnonym
1777, dec

FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRINGAR AF TJENSTEHJONS-STADGAN

Det klagas över vårt tjänstefolk. Denna klagan är inte ogrundad, även om det också finns obilliga husbönder. Våra seder och en vårdslösad uppfostran har givit oss olydiga, självsvåldiga, otrogna, lata och högfärdiga ungdomshjon, som samlar styrka ur vår folkbrist.

Det går inte att bota detta med tvång. Det ankommer på husbonde och tjänare att respektera varandra. Om Kyrkolagen får råda och nitiska lärare och polis besökte allmogen i deras hus, och frågade efter barnens uppfostran och tjänstefolkets förhållande, så vore den säkraste grunden lagd.

En sann orlovssedel skulle vara till gagn. Nu tvingas ofta bonden att skriva en orlovssedel, som förskönar tjänstehjonet, annars blir han hotad. Där bör stå de fem huvuddygderna: trohet, nykterhet, flit, lydnad och hövlighet. Saknas något av dessa är tjänaren ovärdig mat och lön. Husbonden skall under eds förpliktelse skriva det rätta och inte falla undan för tjänarens hot. Skriver han att tjänaren är bättre än han är, har den mottagande bonden rätt till halva årslönen för hjonet. Där bör också stå, vilka slöjder tjänstehjonet kan utföra. Det tryckta ordet respekteras mer än det skrivna. Orlovssedeln borde vara tryckt så att husbonden bara hade att fylla i den. Betygens gradering kunde vara alltid, merendels eller sällan, när det gällde tjänarens förhållningsätt och väl, någorlunda eller icke, för hur de kan sina sysslor. Prästen skall bevittna, att husbonden verkligen skrivit orlovssedeln, så att den inte är falsk.

Tjänstehjonen skall bevara alla orlovssedlarna och visa dem vid ny anställning. De kan tillhandahållas av kyrkan, som kan ta en liten avgift till kyrkokassan.

----------------------------
 
0194Svar på den välmenta erinran vid anmärkningarna mot granskningen av fördomar i lanthushållningen som är införd i Hushållnings-Journaln för juni månad 1777Anonym
1777, dec

SWAR PÅ DEN WÄLMENTA ERINRAN WID ANMÄRKNINGARNA EMOT GRANSKNING AF FÖRDOMAR I LANDTHUSHÅLLNINGEN, SOM ÄR INFÖRD I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR JUNI MÅNAD 1777

Jag vill ge några förklaringar till den välmenta kritiken av min tidigare artikel. Författaren hävdar att Rikets väl grundar sig på arbete och idoghet och dess undergång på lättja. Detta har jag aldrig velat bestrida. Aldrig har jag sagt, att det strider mot mänskligheten att ha bönder och torpare. Det är, om man behandlar dem med tvång och godtycke, som sådant händer. Jag skriver, att bondens förnöjsamhet och sparsamhet inte skall ådraga honom mer skatter. Granskaren säger, att människorna skall tvingas till arbete. Jag påstår, att den som äger sin jord sköter den bättre. Granskaren menar, att frälsebönder ger mer än skattebönder. Detta förblir en gåta. Dock röjer författaren en omtanke och kärlek till mänskligheten, som jag önskade att fler ägde.

----------------------------
 
0195Brev om svenska havregräsetLostbom, Johan
1777, dec

BREF OM SWENSKA HAFREGRÄSET

Jag har funnit att det bästa grässlaget är havregräs, Aven elatior. Detta beskrev redan doktor Kalm 1747 och kommissarie Bergius höll ett vackert tal om ängsskötsel 1769, då han nämnde det under namn av Fromental. Detta frö måste köpas från utlandet. Gräset är mycket begärligt för kreaturen. Det kan slås 3-4 gånger per år och kan nyttjas både färskt och torrt.

Vi talar om folkbrist, men tänker inte alltid på dess orsaker. Bonden, som är den mest arbetande i landet, får nöja sig med vatten och bröd. Drickat, som bryggs av säd, blir ofta hälsovådligt. Kunde nu djuren äta annat och bonden få sin säd vore mycket vunnet. Jag är nästan säker på, att detta grässlag skulle duga att bränna brännvin på. Det behöver inte sås om, utan växer upp av sin rot årligen. Försök borde göras med andra fröer t.ex. almfrö, som har kärna.

----------------------------
 
0196Om torpbyggnadModeer, Adolph
1777, dec

OM TORPS BYGNAD

För två år sedan lät Kungl. Patr. Sällskapet trycka en ganska väl författad skrift av direktör Alströmer om byggnad av torp. Kunde man bygga bekväma och besparande byggnader på landet vore mycket vunnet. Jag dristar mig här komma med en ritning och beskrivning. Storleken på huset kan var och en bestämma.

----------------------------
 
0197Granskning över påminnelserna om de i september införda anmärkningarna mot Philodemi tankar om allmogens undervisande i jordbrukAnonym
1777, dec

GRANSKNING ÖFWER PÅMINNELSERNA WID DE I SEPTEMBER MÅNADS JOURNAL INFÖRDE ANMÄRKNINGAR EMOT PHILODEMI TANKAR OM ALLMOGENS UNDERWISANDE I JORDBRUK

Ett klart språk inger inga tvistigheter. Ingen torde ha fattat Philodemi annorlunda än att han är emot all undervisning. Jag tror fullt och fast att goda redskap är bättre än sämre. Philodemi kan inte föreställa sig någon styrelse utan tvång. Ett förmånligt råd kan styra en människa till en god gärning. De förordningar, som Regeringen genomfört, har verkat för jordbrukets upphjälpande. Ni klagar över att slöjderna tynar. Fabrikerna tillverkar dock goda varor i överflöd till inrikes behov. Ni är inte nöjd med Patriotiska Sällskapets utdelande av belöningar. Dessa tror jag har stor betydelse, särskilt de modeller som skickats ut i landet.

----------------------------
 
0200Om boskapsgödning på IrlandMalmstedt, J M
1777, dec

OM BOSKAPS GÖDNING UTI IRLAND

På Irland gödas kalvarna med hälften komjölk, med tillsats av havremjöl under 4-6 veckors tid. Därefter slaktas de.

I England slaktas inga djur förrän efter 14 veckor, då de ätit komjölk ur bytta hela tiden. Tillsats av oljekakor ges. Mot slutet ges ett par bollar av havre doppade i kornbrännvin. De somnar och fetmar under sömnen. För att köttet skall bli vitt ges då och då krita. Ett annat sätt är att åderlåta kalvarna 3-4 gånger sista veckan. De engelska skinnen är bättre än de irländska beroende på uppfödningen.

Danskarna, som 8 gånger intagit Irland har efterlämnat rödhuvade och brokiga kor. Ängarna slås endast en gång och boskapen får sedan beta på ängen för gödselns skull. Korna äter inte gräset på den plats gödseln fallit förrän efter två år. I de fattiga norra delarna av Irland förekommer ingen gödning av oxar. De magra kräken köps upp av herrskapen som göder dem.

Att ha oxar i stall är obefintligt på Irland. Djuren gå ute så länge som möjligt. Stallen har endast tak och öppna väggar. Köttet kan aldrig bli för fett. Ju fetare dess bättre håller det saltet. Slaktare får enligt lag inte ha egna djur. En lag som kringgås.

----------------------------
 
0201Hushållningsmärkvärdigheter från EnköpingAnonym
1777, dec

HUSHÅLLNINGS MÄRKWÄRDIGHETER IFRÅN ENKÖPINGS ORTEN

Sämre skörd än förra året. Höstsäden for illa av stark blåst, som kastade ut kornet. Blandsäden och havren blev skadad av frostnätter i augusti. Den 6-7 juni var nattfrosten så stark, att isen låg en halv tum tjock på stillastående vatten. Trädplantorna i trädskolan gick ut och i skogen vissnade smågranarna. Ett gräsligt starkt regn i augusti gjorde att vatten stod kvar i 6 dagar och förstörde höet. Dragarna vägrade att äta det våta gräset under bärgningen. Den stundande vintern blir svår. Regnet som varade en natt gjorde att vattnet steg många alnar och stora broar flöt bort.

Försöket att så havre i ärtåkern upprepades i år. Ärterna frös i början av juni, men havren blev ovanligt hög och avkastade mycket. Därigenom kvävdes ärterna.

Försök borde göras i större mängd och redovisas med namn eller om det är taget ur någon bok.

Försök att med två plogar få upp den djupaste liggande matjorden har gjorts av Brauner och Lil- jehorn på Bruma ryttmästareboställe i Västmanland.

Sättet att få mer och bättre arbetsfolk kommer av att fler hemmansklyvningar sker. Baron Adam Cederhjelm vid Ribbingebäck har föregått och klyvt alla sina ägor, där för tio år sedan fanns 5 personer räknas idag 41.























----------------------------
 
0202Underrättelser från landsorterna om årsväxtenAnonym
1777, dec

UNDERRÄTTELSER IFRÅN LANDSORTERNA OM ÅRSWÄXTEN

Östra Härad i Jönköpings län. Gud har välsignat både åker och äng med härlig och ymnig gröda. Kornet skadat av frost i augusti. Allt har mognat sent, men en torr och varm höst har räddat skörden. Trädfrukter, potatis, tobak, rovor blev dåliga. Enbär, som man brukar mycket, är här sällsynta. Svenska bönor och humle goda. Länsborna bör med sparsamhet kunna se fram mot en vinter, då de ha brödfödan.

Södra delen av Bohus län. God rågskörd och mycket halm. Vetet dåligt på grund av regn och storm och angrepp av flyglöss. Ärterna förlorade. Kornet bra. Vädret vått och kallt med stark blåst.

Norra delen av Bohus län intill norska gränsen. Säden angripen av rost. De som sådde ärter tidigt fick god skörd, annars inte. Stora snigelangrepp har ätit upp allt på åkern och man måste så om.

Södra Halland. Januari och halva februari stark köld. Mars varm och skön. April och maj regn och blåst. Juli fint höbärgningsväder. Augusti stark hetta. September våt och blåsig. Oktober och november vått och blåsigt. Mycket ogräs och rågen ganska dålig.

Norra Halland. Sådden kom upp fint, men ett ihärdigt regn förstörde grödan. Bönor och ärter blev bra. Säden har tjockt skal och ger litet i mjölbingen. Linskörden är som vanligt god. En del tågor har inte velat ruttna, utan man har lagt undan dem till nästa vår, för att se om värmen påskyndar rötningen. Trädgårdarna, som det finns gott om har givit litet vitkål, men mycket morötter. Gott bärgningsväder både för hö och säd. Här är ganska stor potatisodling.

----------------------------